Kobergs slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kobergs slott
Slott
Kobergs slott cirka 1960
Kobergs slott cirka 1960




Land  Sverige
Region Götaland
Kommun Trollhättan

Kobergs slott (även Koberg) ligger vid Vanderydsvattnet i Lagmansereds socken i Västergötland, 10 km söder om Trollhättan.

Kobergs slott är en trevåningsbyggnad med ett fyrtiotal rum och en längd av 60 meter. Kobergs slott är beläget i Lagmansereds socken, som ligger mellan Sollebrunn och Trollhättan och tillhör Trollhättans kommun. Slottet ägs av friherren Niclas Silfverschiöld, gift med kung Carl XVI Gustafs äldre syster prinsessan Désirée.

Enligt Carl von Linné lär namnet på Koberg slott vara ett så kallat uppkallelsenamn efter det tyska slottet Coburg, varifrån för övrigt nuvarande ägarens svärmor härstammade. Dagens Kobergs slott tros ursprungligen ha varit fast hus, det vill säga en försvarsanläggning med en huvudbyggnad av sten. Slottets äldsta byggnadshistoria är inte helt klarlagd.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Slottets historia[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden var Koberg sätesgård, därefter länge frälsehemman under Gräfsnäs men år 1632 omnämns Koberg som sätesgård. Troligen är den östra delen av byggnaden från mitten av 1400-talet medan mittpartiet skall ha uppförts på 1620-talet och den sista västra delen av byggnaden i slutet av 1700-talet. Slottsbyggnaden var fram till en genomgripande ombyggnad på 1890-talet ett lågt stenhus i två våningar med valmat sadeltak och oregelbundet placerade fönsteraxlar.

Kobergs slotts stil har alltid varit något speciell. Ombyggnaden leddes av slottsarkitekten Fredrik Liljekvist som skapade byggnaden med en i ”Vasastil” utformad fasad. Arkitekten lät utföra ett märkligt torn mitt på den långa byggnaden efter mönster från Vadstena slott. Andra ändringar vid denna genomgripande renovering har bidragit till dagens utseende.

Vid sekelskiftet 1900 tillkom ekonomibyggnaderna och stallet som uppfördes år 1904 i nationalromantisk stil. Den större delen av ekonomibyggnaderna, bland annat ladugården, är placerad invid allén, som leder fram till slottet. Utmed denna allé finns även gårdskontor och en mycket välbevarad före detta statarbostad.

Det finns totalt cirka 350 byggnader som fastighetsavdelningen förvaltar. Av dessa byggnader är många uthyrda som permanent- och fritidsbostäder. Flertalet av byggnaderna är uppförda under 1800- och tidigt 1900-tal, som gör dem till kulturhistoriskt viktiga inslag i landskapet. Målsättningen är att vårda egendomarnas kulturarv utifrån dessas olika förutsättningar.

Under 2005 inleddes ett samarbete med Uplo Egendom och driftsbolaget Bjärke Jordbruks AB. Syftet var att rationalisera maskinparken och skapa en bättre bas för framtida investeringar. Driftsbolaget producerar höstvete, maltkorn, havre och oljeväxter. Det är också jordbruket som ansvarar för egendomarnas viltåkrar.

Risveden är ett vidsträckt vildmarksområde där Kobergs slott har skogsmarker. Detta skogsområde hade tallar som noterats vara 215 år gamla.

Slottets ägares historia[redigera | redigera wikitext]

Den första kände ägaren till Koberg var en riddare på 1400-talet vid namn Erik Nipertz. Erik Nipertz maka var Ebba Krummedige Eriksdotter som i sitt föregående giftermål med svenska riksrådet Karl Kristiernsson (Vasa) fått sonen Erik Karlsson (Vasa) (omkring 1436-1491). I slutet av 1400-talet ägdes godset av Erik Karlsson (Vasa), som också ägde Loholm, en ö i sjön Anten, där Gustav Vasa hämtade sin andra hustru Margareta Eriksdotter Leijonhufvud och vars byggnadsmaterial lade grunden till Gräfsnäs slott.

1500-talet övertog Sten Eriksson (Leijonhufvud) både Kobergs slott och Loholms borg. Under 1568 drabbade Sten och hans grupp ihop med kungens drabanter, som också blev hans död. Efter hans död övertog hans änka Ebba Lilliehöök Loholms borg medan Kobergs slott ärvdes av deras son vid namn Axel Stensson (Leijonhufvud). Men år 1568 skrev Bengt Persson Svenske sig som ägare till Koberg. Bengt var väpnare och ägde även Ronnum i Västra Tunhem och under senare tid ägde han också Sjöbo i Torpa socken. Efter Bengts bortgång kom både Koberg och Loholm att ligga under Gräfsnäs slott och släkten Leijonhufvud.

Dock blev Axel Stensson (Leijonhufvud) av politiska skäl tvungen att gå i landsflykt och hans gods beslagtogs och överlämnades till hans bror Mauritz Stensson Leijonhufvud. När Axel 1619 dog i Tyskland hade han ”förtyskat” sitt namn till Lewenhaupt. Koberg överlämnades därefter till Axels son Sten Lewenhaupt som dock dog ung, varefter Kobergs slott överlämnades till Axels andra son, guvernören Johan Casimir Lewenhaupt.

1700-talet köpte friherren och generalmajoren Bengt Ribbing Kobergs slott av släkten Lewenhaupt. Bengt Ribbing var gift med Ulrika Eleonora Piper som ärvde Koberg efter hans död. Ulrika hade godset i sjutton år innan hon 1758 sålde det till affärsmannen Niclas Sahlgren, donatorn till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Sahlgren samlade även en mängd importerat ostindiskt porslin på godset Koberg, en samling som räknas som en av Sveriges största i enskild ägo.

1772 stiftade Niclas Sahlgren Koberg och Gåsevadholms slott fideikommiss. Efter hans död 1776 ärvdes Koberg av hans dotterdotter Anna Margareta Alströmer som var gift med Nils Silfverschiöld. Därefter har Koberg alltid tillhört släkten Silfverschiöld.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 58°09′50″N 12°24′40″Ö / 58.16389°N 12.41111°Ö / 58.16389; 12.41111