Skepplanda socken
| Skepplanda socken | |
| Socken | |
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Härad | Ale härad |
| Kyrkby | Skepplanda |
| Area | 96 km²[1] |
| Folkmängd | 4 029 (2000)[2] |
| Sockenkod | 1771 |
Skepplanda socken i Västergötland ingick i Ale härad och är sedan 1974 en del av Ale kommun.
Socknens areal är 95,78 kvadratkilometer varav 92,87 land.[1] År 2000 fanns här 4 029 invånare.[2] Tätorterna Alvhem och Skepplanda med sockenkyrkan Skepplanda kyrka samt småorterna Skår, Skönningared, Ramstorp och Ryksdamm ligger i socknen. Några andra byar i socknen är Blinneberg, Båstorp, Högstorp och Slittorp.
Innehåll |
Administrativ historik [redigera]
Socknen har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Skepplanda församling och för de borgerliga frågorna bildades Skepplanda landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1974 i Ale kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Skepplanda-Hålanda församling.[3]
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ale härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta regemente, Barne kompani och de indelta båtsmännen tillhörde Västergötlands båtsmanskompani.[4].[5]
Geografi [redigera]
Skepplanda socken ligger väster om Alingsås med Göta älv i väster och kring Grönån med Risveden i öster. Socknen har odlingsbygd i älv- och ådalen och är i övrigt en skogsbygd.[6][1][7][8]
Förutom Alvhems station vid Bergslagsbanan (nu Norge/Vänerbanan) fanns före andra världskriget hållplatsen Örnäsberget intill byn Båstorp mellan Älvängen och Alvhem. Parallellt med järnvägen och Göta älv löper E45.
Socknen består av bördiga dalgångar vid Göta älv och Grönån med biflödet Forsån. I Skepplandadalens fond vilar de båda platåbergen Angertuvan och Rapunaberget i norr. I öster finns det glesbefolkade vildmarksområdet Risvedens södra del, och sex naturreservat inom socknen: Trehörningen, som delas med Östads socken i Lerums kommun, ingår i EU-nätverket Natura 2000. Till samma kategori hör Bergsjön (Risvedens agkärr), Kroksjön och Slereboåns dalgång, medan Ekliden och Kvarnsjöarna är vanliga naturreservat. Alla förvaltas av Västkuststiftelsen, som även har hand om Natura 2000-området Rapenskårs lövskogar i Grönåns dalgång utanför Risveden.
Fornlämningar [redigera]
Några Boplatser och sju hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen, skålgropsförekomster och hällristningar. Från järnåldern finns nio gravfält och tre fornborgar.[6][9][10][7]
På topplatåerna av de båda [platåbergen samt på Örnäsberget vid älven finns fornborgar. Nära kyrkbyn finns tre hällristningar med sammanlagt tiotalet skepp. På Lödöse museum finns silverskatten från Lid. Den hittades 1853 och är daterad till järnåldern.
Befolkningsutveckling [redigera]
Socknens befolkning ökade stadigt från 1750-talet fram till 1860-talet. År 1866 hade församlingen 3 216 invånare. Därefter minskar befolkningen stadigt i drygt hundra år för att år 1962 vara som lägst, 1 449 invånare. Kommunpolitikerna i dåvarande Skepplanda kommun hade i många år med oro sett på befolkningsminskningen, som till stor del berodde på omställningen inom jordbruket, och bestämde i början av 1960-talet att lägga ut byggnadsplaner i Skepplanda och Alvhem. Byggnationen i Skepplanda Kyrkby av villor och radhus började ta fart från mitten av 1960-talet vilket innebar att invånarantalet för första gången på hundra år ökade. År 1970 uppgick befolkningen till 2 142 invånare. Från 1970 till 1974 skedde en nybyggnation av 460 bostäder vilket ledde till att Skepplanda socken årsskiftet 1974/1975 hade 3 515 invånare. Befolkningsökningen har därefter varit måttlig. År 2006 uppgick befolkningen till ca 4 200 invånare.
Namnet [redigera]
Namnet skrevs på 1400-talet Skipplanda och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller land. Förleden innehåller skip, 'skepp' eller möjligen Skipvidh(a) syftande på en virkestäkt till fartyg.[11]
Personer från bygden [redigera]
- Peter Eriksson (fotbollsspelare)
- Stefan Lövgren (handbollsspelare)
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947-1955: Skepplanda socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Ändringar i församlingsindelningen 2000-2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Regional%20statistik/Indelningar/_Dokument/forsandr00-13_1129.xls. Läst 30 december 2012.
- ^ Om Västergötlands båtsmanskompani
- ^ Adm historik för Skepplanda socken (Klicka på första post sedan församlingen två gånger). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
- ^ Fornlämningar, Historiska museet: Skepplanda socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skepplanda socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X
Vidare läsning [redigera]
- Bror A. Andersson: ”Skepplanda socken”, Säffle 1972
- Lars G. Strömberg: "Skepplanda", Göteborg 1999
- Ale kommun: "Ale Kommun 20 år"
- Karl-Josef Karlsson: "Det hände igår i älvdal och Ale".
Externa länkar [redigera]
- Arkiv relaterade till Skepplanda socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Skepplanda socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet mfl.
- Namn (geografi) i Skepplanda socken. Källa: SOFI
- Skepplanda socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Skepplanda hembygdsförening
|
|||||
