Amerikanskt snöfår

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Amerikanskt snöfår
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Ovis dalli
Ovis dalli
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Underordning Idisslare
Ruminantia
Familj Slidhornsdjur
Bovidae
Underfamilj Caprinae
Släkte Får
Ovis
Art Amerikanskt snöfår
O. dalli
Vetenskapligt namn
§ Ovis dalli
Auktor Nelson, 1884
Utbredning
utbredningskarta
utbredningskarta
Underarter
  • O. d. dalli
  • O. d. stonei
Hitta fler artiklar om djur med

Amerikanskt snöfår eller vitt snöfår (Ovis dalli) är en art i släktet får som förekommer i nordvästra Nordamerika. Det vetenskapliga namnet dalli syftar på den amerikanska naturforskaren William Healey Dall.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Djuret når en kroppslängd mellan 1,3 och 1,8 meter och därtill kommer en 7 till 11 centimeter lång svans. Med en vikt mellan 70 och 110 kilogram är hannar tydlig större än honor som bara väger omkring 50 kilogram. Pälsens färg varierar beroende på underart. Pälsen hos O. d. dalli är vanligen helt vid men det finns individer med svart svans eller gråa fläckar på kroppen. Underarten O. d. stonei har däremot en gråbrun päls, buken och baksidan av de bakre extremiteterna är svart. Under vintern blir pälsen tät och tjock.

Horn finns hos bägge kön men dessa är smalare än hos tjockhornsfåret. Honornas horn har vanligen bara en liten krökning bakåt, medan hannarnas horn är böjd i en cirkel.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Amerikanskt snöfår lever i Alaska och västra Kanada. I Alaska förekommer fåret i delstatens norra, östra och sydöstra delar. I Kanada finns djuret i territoriet Yukon, i västra Northwest Territories samt i norra British Columbia. Den mörka underarten O. d. stonei lever i södra Yukon samt norra British Columbia och O. d. dalli i alla övriga regioner.

Habitatet utgörs främst av klippiga bergsregioner. Vanligtvis vandrar djuret under vintern till lägre områden.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Honor lever tillsammans med sina ungdjur i flockar. De är vanligen mindre aggressiva och strider uppstår bara vid meningsskillnader angående födo- och viloplatser. Även hannarna lever i grupper som utanför parningstiden är skild från honorna. I dessa grupper finns en hierarki som främst är bestämd efter hornens storlek. Har två hannar ungefär lika stor horn fastställs dominansen med hjälp av strider. Under striden springer de med sänkt huvud från 10 till 12 meters avstånd mot varandra innan de slår ihop. Sår uppstår sällan på grund av deras tjocka skalle.

Som växtätare har de under sommaren gräs och örter som föda. Under vintern äter de även lav och mossa.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Under parningstiden förenas hannarnas och honornas grupper. Alfahannar har oftast förmånsrätt men ibland uppstår nya strider som är intensivare. Efter dräktigheten som varar i cirka 6 månader föder honan vanligen ett ungdjur. Redan efter två veckor börjar ungdjuret med fast föda och efter tre till fem månader sluter honan att ge di. Honor blir efter 2,5 år könsmogna och föder vid 3 till 4 års ålder för första gången ungdjur. Hannar har på grund av deras sociala beteende först efter 5 till 7 år möjlighet att para sig.

Hot[redigera | redigera wikitext]

Många ungdjur dör på grund av svåra väderförhållanden eller brist på föda. Dessutom kan de störta från berget eller bli offer för en lavin. Till artens naturliga fiender räknas vargar, grizzlybjörnar, svartbjörnar, kanadensiska lodjur, järvar, prärievargar och kungsörnar.

Vitt snöfår jagas sedan länge av indianerna för köttets skull och i viss mån sker denna jakt även idag. Hannar faller dessutom offer för jakt för hornens skull från Amerikas nybyggare. Trots allt räknas djuret av IUCN inte till de hotade arterna.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Amerikanskt snöfår är en av fem arter i släktet får (Ovis). Dess närmaste släktingar är tjockhornsfåret och sibiriskt snöfår (Ovis nivicola).

Som nämnd skiljs mellan två underarter. Tidigare räknades populationen på halvön Kenai som egen underart, O. d. kenaiensis, men den inkluderas numera i O. d. dalli.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Ovis dalli på IUCN:s rödlista, auktor: Festa-Bianchet et. al. (2008), besökt 12 oktober 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]