Kanadensiskt lodjur
| Kanadensiskt lodjur Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| Familj | Kattdjur Felidae |
| Underfamilj | Felinae |
| Släkte | Lodjur Lynx |
| Art | Kanadensiskt lodjur L. canadensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lynx canadensis | |
| Auktor | Kerr, 1792 |
| Utbredning | |
Utbredningsområde
|
|
| Underarter | |
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Kanadensiskt lodjur (Lynx canadensis) är en art i lodjurssläktet. Arten är nära släkt med både Nordamerikas andra lodjursart, rödlo, och det europeiska lodjuret.
Innehåll |
Kännetecken [redigera]
Arten når en kroppslängd mellan 75 och 105 centimeter (utan svans) samt en vikt mellan 5 och 17 kilogram. Mankhöjden är ungefär 48 till 55 centimeter. Svansen är bara mellan fem och tolv centimeter lång.[2] Allmänt är det kanadensiska lodjuret mindre än det europeiska och svansen är kortare. Hos de jämförelsevis långa extremiteterna är de bakre något längre än de främre. Under tassen har djuret särskilt tjocka sulor av hår. Den täta och långa pälsen har en gråaktig färg och ibland finns fläckar med mörka kanter. Vid öronens spets finns svarta tofsar.
Utbredning [redigera]
Arten förekommer i Kanada, södra Alaska, norra Oregon, norra Idaho och i Klippiga bergen (Wyoming och norra Colorado). Habitatet utgörs av den boreala skogen och sällan av angränsande områden.[1]
Levnadssätt [redigera]
Ett kanadensiskt lodjur lever vanligtvis ensamt och jagar huvudsakligen nattetid.[2] Det hittar bytet med hjälp av sin goda synförmåga och sin välutvecklade luktsinne. Djuret är inte särskild snabbt men är uthålligt. Ibland kan det följa bytet över flera kilometer. Dessutom är det kanadensiska lodjuret en god simmare och klättrare.
Underarten Newfoundlandlodjuret (Lynx canadensis subsolanus) är något större än fastlandsdjuret och kan emellanåt slå unga renar. Annars utgörs födan av smådjur, gnagare, hardjur, fiskar, fåglar och mindre hjortdjur till exempel vitsvanshjort. Ibland dödar de även grävlingar och rävar. I nödsituationer äter de även as. I norra delen av utbredningsområdet är snöskoharen arten huvudbyte.[2]
Det förekommer även att kanadensiska lodjur dödar boskapsdjur och därför jagas katten av människan.
Fortplantning [redigera]
Parningstiden börjar tidigt i mars och pågår fram till början eller mitten av april. Efter dräktigheten, som varar i ungefär 63 dagar, föder honan två, tre eller fyra ungar. I sällsynta fall förekommer kullar med upp till åtta ungar.[2] Ungarna är blinda, men täckta av hår vid födseln. De öppnar ögonen första gången cirka tio dagar efter födseln och vid två månaders ålder genomför de sina första utflykter utanför boet. Vanligen jagar de en längre tid tillsammans med modern.
Underarter [redigera]
Kanadensiskt lodjur brukar delas in i tre underarter, men en tydligare undersökning av deras genetiska egenskaper och släktskap pågår:[3]
- Lynx canadensis canadensis
- Lynx canadensis mollipilosus
- Lynx canadensis subsolanus
Referenser [redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 26 december 2008.
Noter [redigera]
- ^ [a b] Nowell, K. 2008. Lynx canadensis. Från: IUCN 2011. 2011 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 2011-10-05.
- ^ [a b c d] Canada lynx, på ARKive.org (engelska), läst 5 oktober 2011.
- ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Lynx canadensis
