Arbetet
För den nuvarande veckotidningen (tidigare LO-Tidningen), se Arbetet (veckotidning).
Arbetet (förkortat Arbt) var en morgontidning med säte i Malmö och som gavs ut fram till år 2000. Ledarsidan var socialdemokratisk. I mars 2012 togs namnet över av LO-Tidningen och Arbetet är i dag namnet på den nyhetstidning med veckoutgivning som ägs av LO.
Innehåll |
Historia [redigera]
Tidningen startades år 1887 av Axel Danielsson och var då en veckotidning. Från och med 1890 blev den en eftermiddagstidning och utkom samtliga vardagar samt på lördagar, men då tillsammans med en söndagsbilaga. Först 1945 utkom tidningen även på söndagar. År 1962 blev Arbetet åter en morgontidning, något som tidningen även var en period mellan 1918–1919. Från 1966 gavs en västsvensk edition ut, Arbetet Väst. Tidningens täckningsområde var framförallt Malmö, Lund och Göteborg samt omkretskommunerna närmast Malmö och Lund samt Göteborg. Omkretskommunerna var orter som Trelleborg, Svedala, Kävlinge, Mölndal, Partille och Kungälv. Tidningen hade under större delen av sin existens en mindre upplaga än den borgerliga lokalkonkurrenten Sydsvenska Dagbladet men var tidvis större, särskilt på 1940-talet och i slutet av 1980-talet.
Som socialdemokratisk tidning i en av Sveriges största städer hade Arbetet ett starkt inflytande jämfört med motsvarande lokaltidningar i andra städer. Chefredaktören under 1970-talet, Frans Nilsson, och Olof Palme umgicks flitigt med varandra även privat och många utspel av socialdemokratiska statsråd och politiker publicerades först i Arbetet. Tidningen var under slutet av 1980-talet den största skånska lokaltidningen med en upplaga på omkring 116 000 exemplar om dagen och större än lokalkonkurrenterna Sydsvenska Dagbladet och Skånska Dagbladet vilka bägge genomled en ekonomisk kris.
År 1992 gick A-Pressen i konkurs och detta drabbade även Arbetet men tidningen räddades av Skånes näringsliv och av lojala prenumeranter. Den drevs vidare av Nya Arbetet AB. Tidningen tappade dock en hel del i upplaga, ca 2 000 exemplar per dag, och inte minst annonsintäkter i den då rådande djupa lågkonjunkturen. Eftersom tidningen var andratidning i såväl Malmö som Göteborg (edition Arbetet Väst) fick tidningen två presstöd. Arbetet fick därmed mest presstöd av alla dagstidningar eller ca 90 miljoner SEK om året. År 1994 avpolleterades flertalet personer i ledningsgruppen på initiativ av framförallt styrelseordföranden Göran Eliasson och Lennart Låftman. De genomdrev också en genomgripande redaktionell förändring; det lokala nyhetsmaterialet drogs drastiskt ner och ersattes med ekonomi och aktierelaterat material.För att ytterligare markera förändringen bytte tidningen namn till AN, uttytt som Arbetet Nyheterna. Förändringen uppskattades inte av läsarna och annonsörerna, vilka flydde tidningen och trots utökat presstöd gick tidningen back med tiotals miljoner om året. Upplagan mer än halverades på några få år.
I ett sista försök att rädda tidningen och vinna tillbaka annonsörerna och läsarna återtogs 1999 det gamla namnet Arbetet och tidningen övergick till tabloidformat, men den 21 augusti 2000 gick tidningen trots detta i konkurs sedan det stod klart att ingen var beredd att täcka upp underskottet som vid detta laget låg på närmare hundra miljoner kronor. Den 30 september 2000 utkom det sista numret av Arbetet, upplagan var då mindre än 40 000 exemplar per dag.
Arbetets arv [redigera]
Fotbollspriset Diamantbollen till årets svenska kvinnliga fotbollsspelare instiftades av Arbetet tillsammans med Svenska Fotbollförbundet år 1990. Sedan konkursen 2000 övertog Sydsvenska Dagbladet Arbetets roll.
Efter konkursen startade några anställda från arbetet veckotidningen Efter Arbetet. Den siste chefredaktören Bo Bernhardsson gick vidare till att bli kolumnist för Skånska Dagbladet.
Chefredaktörer genom tiderna [redigera]
| Axel Danielsson | 1887–1899 |
| August Nilsson | 1900–1908 |
| Gunnar Löwegren | 1908–1918 |
| Arthur Engberg | 1918–1924 |
| Allan Vougt | 1924–1944 |
| Gösta Netzén | 1944–1957 |
| Frans Nilsson | 1961–1980 |
| Lars Engqvist | 1980–1990 |
| Anders Ferm | 1990–1996 |
| Bo Bernhardsson | 1996–2000 |
| Mats Ekdahl tills. m. Bo Bernhardsson | 1999–2000 |
