Kävlinge

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 55°47′38″N 13°6′48″Ö / 55.79389°N 13.11333°Ö / 55.79389; 13.11333
Kävlinge
Tätort
Centralort
Kävlinge stationshus
Kävlinge stationshus
Land  Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Kävlinge kommun
Församling Kävlinge församling
Koordinater 55°47′38″N 13°6′48″Ö / 55.79389°N 13.11333°Ö / 55.79389; 13.11333
Area
 - tätort 468,47 hektar
Folkmängd
 - tätort 9 049 (2010)[1]
 - kommun 29 741 (2014)
 - storstadsområde 681 721 (2014[2])
del av Stor-Malmö
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Kävlinge
Postnummer 244 XX
Riktnummer 046
Tätortskod 3552
Kävlinges läge i Skåne län
Red pog.svg
Kävlinges läge i Skåne län
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata


Kävlinge är en tätort och centralort i Kävlinge kommun i Skåne län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kävlinge tros ha vuxit upp som ett vadställe vid Kävlingeån, senare byggdes en bro på platsen mot Furulund.

Kävlinge är och har länge varit en viktig järnvägsknut. Den första banan var Malmö-Billesholms Järnväg (MBJ) som går mellan Arlöv, Teckomatorp och Billesholm, och öppnades 1886. Samma år invigdes också linjen mot Lund som var en del av Lund-Trelleborg Järnväg. 1893 byggdes linjen mot Landskrona som kallas Landskrona-Kävlinge järnväg (LaKJ). 1906 byggdes först linjer mot Sjöbo och året därpå linjer mot Barsebäckshamn som går under beteckningen Kävlinge-Barsebäcks järnväg (KjBJ).

1950-talet började järnvägarna mot Sjöbo och Barsebäck bli olönsamma och de lades så småningom ner.

Kävlinge kommuns vapen (som fastställdes 1955) symboliserar de sex utstrålande järnvägslinjerna.

I april 1996 spårade ett godståg med ammoniakvagnar ur i Kävlinge, cirka 9 000 människor evakuerades i vad som är den största evakueringen i Sverige i modern tid.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Kävlinge var och är en ort i Kävlinge socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Kävlinge landskommun. 23 augusti 1901 inrättades i landskommunen Kävlinge municipalsamhälle för orten. 1946 bildades Kävlinge köping genom ombildning av landskommunen och municipalsamhället. Bebyggelsen i orten kom sedan även att expandera in i Stora Harrie socken/landskommun. 1967 och 1969 utökades köpingskommunen med kringliggande socknar/landskommuner samt Furulunds köping. 1971 ombildades till Kävlinge kommun med Kävlinge som centralort.[3]

I kyrkligt hänseende har Kävlinge alltid tillhört Kävlinge församling med mindre delar i Stora Harrie församling, som dock 2006 uppgick i Kävlinge församling.[4]

Kävlinge ingick till 1874 i Harjagers tingslag därefter till 1967 i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsagas tingslag, därefter till 1969 i Landskrona domsagas tingslag och sedan till 1971 i Torna och Bara domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Kävlinge i Lunds tingsrätts domsaga.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kävlinge 1900–2010[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 301
1960
  
3 578
1965
  
4 373
1970
  
4 975
1975
  
5 804
1980
  
5 670
1990
  
7 265 407
1995
  
7 776 445
2000
  
8 006 452
2005
  
8 550 456
2010
  
9 049 468

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.



Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

"Gryet" är ett bostadsområde i norra Kävlinge. Området brukar delas in i västra respektive östra Gryet, järnvägen betraktas som skiljegräns mellan de båda områdena.

Parker[redigera | redigera wikitext]

Kävlinge har två parker på orten, Kyrkparken och Folkets Park Kävlinge. Dessutom finns grönstråk och flera joggingrundor längs med Kävlingeån.

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

I dag bedrivs pendeltågstrafik, med Pågatåg och Öresundståg på linjerna mot Lund, Landskrona och Teckomatorp.

Västkustbanan korsar Godsstråket genom Skåne i Kävlinge.


Utbildning och kultur[redigera | redigera wikitext]

Kävlinge Lärcentrum

I Kävlinge finns en högstadieskola, Korsbackaskolan. Biblioteket i Kävlinge ritades 1926 av arkitekten Erik Lallerstedt. Byggnaden har tidigare rymt bland annat brandstation, häkte, bibliotek, tvätteri, badhus och gymnastiksal. Kävlinge bibliotek är ett av två folkbibliotek i Kävlinge kommun.

Kävlinge Lärcentrum i centrala Kävlinge erbjuder vuxenstuderande att studera enstaka ämnen eller kompletta utbildningar, på hel- eller deltid, på plats eller på distans, och studie- och yrkesvägledning för kommuninvånarna.[8] Komvux, SFI, särvux och introduktionsprogram för gymnasieungdomar ligger under samma tak. Frans Möllergymnasiet och resursskolan Opalen är ytterligare två enheter som tillhör Kävlinge Lärcentrum.

Sport[redigera | redigera wikitext]

I direkt anslutning till Kävlinge tätort ligger Kävlinge golfklubb. Flera sport- och idrottsföreningar finns inom olika sporter i Kävlinge. Guillermo Molins började sin karriär i Kävlinge GIF. Idag är han en professionell fotbollsspelare.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Flera kulturföreningar finns. Varav de nyare är Konstforum och Musikföreningen i Kävlinge. Folkets Park Kävlinge har varje sommar kulturarrangemang för tusentals gäster.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Komediserien Starke man spelades delvis in i Kävlinge.

Utsikt över villaområde i västra delen av Kävlinge

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ ”Kävlinge kommuns webbplats om Kävlinge Lärcentrum”

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]