A-Pressen
A-Pressen var en svensk socialdemokratisk tidningskoncern som grundades 1947 och gick i konkurs 1992.
Koncernens uppgift var att samordna och utveckla de olika tidningar som i början av 1900-talet startats på olika håll i Sverige av lokala organisationer inom den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Redan 1950 kulminerade man med 29 anslutna dagstidningar.[1] Sedan började en lång nedgångsfas. Från att ha varit utpräglade partsorgan med vinklad nyhetsförmedling minskade partipolitiseringen vad gäller innehåll på nyhetsplats under 1960-talet, och under 1970-talet var den i princip borta. I spridning och ägande kvarstod en politisk koppling: koncerntidningarna lästes nästan bara av s-väljare, och det socialdemokratiska partiet centralt ägde s-tidningarna tillsammans med LO (och för vissa tidningar, lokala delar av den socialdemokratiska delen av arbetarrörelsen).
Koncernens tidningar var huvudsakligen andratidningar i små och medelstora svenska städer, med liten upplaga, små resurser och av mindre värde för annonsörerna. De drabbades hårt av det tidiga 1990-talets vikande annonskonjunktur men koncernens ekonomiska styrka hade då redan undergrävts av en svag ledning[2][3][4] under VD Torbjörn Båth (VD 1986-1992).
Konkursen drabbade 1400 anställda och slutade med ett underskott på 150 miljoner kronor. LO hade så sent som 1986 tillfört 145 miljoner kronor. LO hoppade av från sitt 45-åriga ägaransvar en månad före konkursen genom att sälja sin del i A-pressen till socialdemokratiska partiet för en symbolisk krona.
Innehåll |
[redigera] Arbetarpressen efter A-pressens konkurs
Några av de listade tidningarna rekonstruerades efter konkursen men endast tre ägarkontrolleras numera (2008)[1] av Rörelsens lokala organisationer: Östra Småland, Dala-Demokraten och Värmlands Folkblad.
Flera tidningar har köpts upp av sina lokala borgerliga konkurrenter, men ges ännu ut som självständiga tidningar och har fortfarande socialdemokratiska ledarsidor: Arbetarbladet, Dagbladet, Folkbladet, Folket, Karlskoga-Kuriren, Länstidningen, Sydöstran och Västerbottens Folkblad.
Piteå-Tidningen har aldrig varit majoritetsägd av A-pressen utan alltid haft stark lokal ägarförankring och är i dag tillsammans med Norrköpings Tidningar ägare av den största socialdemokratiska landsortstidningen, Norrländska Socialdemokraten i Luleå.
[redigera] Några tidningar som ingått i A-Pressen
- Arbetarbladet, Gävle
- Arbetet, Malmö (nedlagd)
- Arbetet Väst, Göteborg (nedlagd)
- Dagbladet Nya Samhället, Sundsvall
- Dala-Demokraten, Falun
- Folkbladet, Norrköping
- Folket, Eskilstuna
- Hälsingekuriren, Söderhamn
- Karlskoga-Kuriren, Karlskoga
- Kronobergaren, Växjö (nu veckotidning)
- Länstidningen, Östersund
- Norrländska Socialdemokraten, Luleå
- Nya Norrland, Härnösand (numera Tidningen Ångermanland)
- Ny Tid, Göteborg (nedlagd 1963)
- Piteå-Tidningen, Piteå
- Smålands Folkblad, Jönköping (nu veckotidning)
- Sydöstran, Karlskrona
- Värmlands Folkblad, Karlstad
- Västerbottens Folkblad, Umeå
- Västgöta-demokraten, Borås (nedlagd)
- Örebro-Kuriren, Örebro (nedlagd)
- Östgöten, Linköping (nedlagd)
- Östra Småland, Kalmar
[redigera] Litteratur
- Alfons Gidlund: Rörelsen - mina år i arbetarrörelsens tjänst (1989) Om A-Pressen och svårigheten att driva företag inom arbetarrörelsen. ISBN 91-7844-147-1
- Jan G Andersson: Arbetarpressen 100 år, Premiss förlag 2007. ISBN 91-8534-355-2
[redigera] Referenser
- ^ [a b] Journalisten 10, 2008
- ^ ”Björn Kumm om A-pressen”. Enn Kokk's blogg. 6 februari 2008. http://enn.kokk.se/?p=1421.
- ^ ”Torbjörn Båth lättar ankar”. Journalisten. 8 oktober 2002. http://www.journalisten.se/artikel/4249/torbjoern-bath-laettar-ankar.
- ^ ”Miljonsmäll för mediebolag”. Resumé. 8 januari 2010. http://www.resume.se/nyheter/2010/01/08/miljonsmall-for-mediebolag/.
[redigera] Externa länkar
- Presstödsnämnden : Utvecklingen av svensk dagspress 1989–2005 Utredning av Presskommittén med mycket detaljer kring A-Pressens undergång. (Rapporten börjar på sidan 39 i dokumentet.)
