Army of Lovers

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Army of Lovers
Bakgrund Sverige Stockholm, Sverige
Genre(r) Pop, House, Eurodance
År som aktiva 1987 – 1996
2013-
(Tillfälliga återföreningar 2001
2003
2007
2009
2011
Skivbolag Stockholm Records
Artistsamarbeten BWO, Vacuum, Nouveau Riche, Alcazar, Gravitonas
Medlemmar
Alexander Bard (1987-1996, 2013-),
Jean-Pierre Barda (1987-1996, 2013-),
Dominika Peczynski (1992-2011, 2013-)
Tidigare medlemmar
Michaela Dornonville de la Cour (1991-1995),
Camilla Henemark (1987-1991, 1995-2001, 2013)

Army of Lovers är en svensk eurodancegrupp som bildades i Stockholm i augusti 1987 av den f.d. dragshowartisten och musikern Alexander Bard, fotomodellen Camilla Henemark (La Camilla) och frisören Jean-Pierre Barda. Glitter, glamour och exotism blev redan tidigt viktiga ingredienser i gruppens framtoning. Army of Lovers hade policyn att aldrig uppträda live utan alltid mima till förinspelad musik, ibland även spelandes på leksaksinstrument.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga trion hade strålat samman redan i mitten av 1980-talet då Bard framträdde på klubbar och diskotek som discotransvestiten Barbie. Barda och Henemark (under artistnamnen Farouk och Katanga) agerade körsångare och dansare. Under Army of Lovers aktiva år turades La Camilla, Dominika Peczynski och Michaela Dornonville de la Cour om som kvinnliga frontfigurer i gruppen.

Genombrott[redigera | redigera wikitext]

Gruppen fick sitt genombrott då de uppträdde på den engelska trendtidningen i-D:s fest på klubb Melody i Stockholm 1988; gruppens frontfigur La Camilla fotograferades för tidningens omslag i november samma år.

Gruppen singeldebuterade med When the Night is Cold 1988, men slog igenom på allvar med Ride the Bullet 1990. De fick även en Grammis för 1990 års bästa musikvideo genom videon till My Army of Lovers. Med hits som Crucified och Obsession, som ingick på gruppens andra album Massive Luxury Overdose ökade deras popularitet och skaran av fans växte i hela Europa, särskilt i Tyskland och i Östeuropa. Gruppen fick även ett förmånligt skivkontrakt med det amerikanska skivbolaget Giant.

Medlemsbyten[redigera | redigera wikitext]

Efter ett internt gräl på hösten 1991 lämnade La Camilla sin plats som drottning i gruppen till förmån för ersättaren Michaela Dornonville de la Cour, som hade ett förflutet som lärarinna och fotomodell. Under 1992 ägde en Sverigeturné rum och gruppen utökades även med polskfödda Dominika Peczynski.

1995 hoppade Michaela av projektet och La Camilla återtog sin plats i gruppen. Med hennes återtåg släpptes även samlingsalbumet Les Greatest Hits som föregicks av hiten Give My Life. I september 1996 meddelade dock gruppmedlemmarna att Army of Lovers splittrats för gott och att de fyra artisterna skulle ägna sig åt nya karriärer inom musik och TV.

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Gruppen skapade ständigt rubriker genom sin frispråkighet och sin liberala syn på exempelvis sex och droger. Flera medlemmar i gruppen är av judisk härkomst och de valde att stundtals göra lekfulla men provokativa anspelningar på judendomen: Dominika, provocerade genom att upprepade gånger visa den davidsstjärna hon tatuerat på ena skinkan [1]. Hon har själv kallat detta för "jävligt koscher", vilket står i skarp kontrast till Torah ("Ni ska inte rista in några märken i er hud eller tatuera er. Jag är Herren.", 3 Mosebok 19:28). 1993 bannlystes musikvideon till radiohiten Israelism av bl.a. MTV på grund av sina judiska anspelningar – man var rädd för att provokationen skulle bli alltför stor. Ironiskt nog hamnade singeln högst upp på den israeliska topplistan (enligt uppgift från gruppen själva).

Army of Lovers kom att stå lika mycket för såväl skandaler, utspel och provokationer som för glädje, sexuell frihet och glamour under den första hälften av 1990-talet. Frågan om gruppen var "seriösa" eller ett "medieexperiment" diskuteras fortfarande. De har ibland betraktats som Sveriges första ironiska popgrupp och det är kanske för denna kvalitet som kritiker stundtals uttalar sig positivt om gruppen.

Återföreningar[redigera | redigera wikitext]

2001 återförenades gruppen i den konstellation den haft när den splittrades med Bard, Barda, La Camilla och Dominika. Gruppen firade då tioårsjubileet av rekordförsäljningen av skivor i Tyskland 1991. De släppte ett samlingsalbum kallat Le Grand Docu-Soap vilket förutom merparten av deras singlar även innehöll tre nya låtar. Från skivan släpptes två singlar. Det sista officiella svenska framträdandet gjorde gruppen på Pride-festivalen i Stockholm i augusti 2001.

Hösten 2005 kom, efter åratal av förseningar, videosamlingen Hurrah Hurrah Apocalypse! ut på DVD, och åren därikring återförenades Bard, Barda och Dominika enstaka gånger för några få spelningar, bland annat i Storbritannien 2007.

I november 2012 meddelades att originalkonstellationen av Army of Lovers, med Bard, Barda och La Camilla, återförenades för att tävla i Melodifestivalen 2013 med låten Rockin' the Ride. Alexander Bard sade vid presskonferensen i Stockholm samma månad att Rockin' the Ride är som om man tar Swedish House Mafia och Gangnam Style "och kör dem i en tvättmaskin med ett ton crack".[2] Vid Melodifestivalens fjärde deltävling i Malmö 23 februari 2013 slutade bidraget på sjätte plats och blev utslaget ur tävlingen. Veckan efter deltävlingen sparkades La Camilla från bandet i ett öppet brev från bandmedlemmarna Alexander Bard, Jean-Pierre Barda, Dominika Pescynski, Michaela Dornonville de la Cour och deras stylist Camilla Thulin. Dominika Pescynski ersatte henne som bandmedlem.

Den efterföljande samlingsskivan Big Battle of Egos som släpptes våren 2013 hade dock La Camilla på omslagsfotot och hennes stämma förekommer på de nya låtar som ingår på skivan. Totalt fyra nya låtar finns med på samlingsskivan; Rockin' the Ride, Crashing Down, Tragedy och den påföljande singeln Signed on My Tatoo, en duett med Bards parallella grupp Gravitonas.

Rockin' the Ride testades på Svensktoppen den 3 mars samma år men kom inte in på listan. På singeln och på samlingsalbumet hör man La Camillas röst i sticket, men när låten släpptes på gruppens EP-skiva Scandinavian Crime EP hade Dominika spelat in ett nytt stick. Låten förekommer således i två officiellt utgivna versioner.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Album[redigera | redigera wikitext]

Singlar[redigera | redigera wikitext]

År Titel Listplacering Album
SVE FIN TYS ÖST SCH FRA UK USA dance
1988 When the Night is Cold Endast på singel, senare utgiven på Master Series 88-96
Love Me Like a Loaded Gun Disco Extravaganza
1989 Baby's Got a Neutron Bomb
1990 Ride the Bullet (remix)
My Army of Lovers - - 41
Supernatural (nyinspelad version) -
1991 Crucified 8 - 5 9 6 22 47 6 Massive Luxury Overdose
Obsession 2 5 7 12 5 24 67 11
Candyman Messiah (remix) 22 20 128
1992 Crucified (återutgivning) 31
Ride the Bullet 32 67
Crucified / Ride the Bullet (nyinspelad version)
Ride the Bullet (nyinspelad version) /
Love Me Like a Loaded Gun (nyinspelad version)
32 6 23 4 40 35 67
Judgment Day 85 160
1993 Israelism 10 5 35 36 185 The Gods of Earth and Heaven
La Plage de Saint Tropez - 86 1 112
I Am - 10 148
1994 Lit de Parade (med Big Money) (remix) 13 12 85 5 141 Glory, Glamour and Gold
Sexual Revolution (remix) 15 7 152
1995 Life Is Fantastic (remix) 46
Give My Life 6 - 3 122 Les Greatest Hits
1996 Venus and Mars / Megamix 30 44
King Midas 31 18
2001 Let the Sunshine In 24 52 Le Grand Docu-Soap
Hands Up 44 33
2013 Rockin' the Ride 50 Big Battle of Egos
2013 Signed on My Tattoo (med Gravitonas)
2013 Crucified 2013 21 Endast på singel
2014 People are Lonely (med Gravitonas) Garden of Men and Machines EP

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mina manliga vänner är bögar”. Aftonbladet. 17 april 1998. http://www.aftonbladet.se/puls/9804/17/dominika2.html. Läst 21 januari 2009. 
  2. ^ http://www.svd.se/kultur/army-of-lovers-aterforenas-i-melodifestivalen_7701848.svd

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]