Popmusik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Popmusik
Stilursprung Folkmusik, jazz, R & B, rock'n'roll
Kulturella ursprung 1950-talet, USA, Storbritannien
Typiska instrument elgitarr - bas - trumset - keyboard
Mainstreampopularitet Global sedan 1950-talet
Genrer som skapats ur denna genre Bluegrass, dansband,
Subgenrer Barockpop - Bastardpop - Countrypop - Danspop - Disco - Electropop/Technopop - Folkpop -Housemusik - Indiepop - New romantic - New wave - Noise pop - Operapop - Poprap - Poprock - Psykedelisk pop - Powerpop - Punkpop - R&B - Sophistipop - Sunshine pop - Synthpop - Tonårspop - Tuggummipop
Regionala scener Afrika: Afropop

Amerika: Brasiliansk pop, Latinopop, mexikansk pop, Louisianaträskpop, US pop
Asien: Arabpop, Arabesk, kinesisk pop, Filmi, Hindipop, Hongkongpop och kantonesisk pop, Hongkongengelsk pop, indonesisk pop, japansk pop, Koreansk pop, Mandarinpop, Persisk pop, Taiwanesisk pop, Thaipop, Turkisk pop

Europa: Austropop, Britpop, Discopolo, Eurobeat, Eurodisco, Europop, Fransk pop, grekisk laïkópop, Italdans, Italdisco, Levenslied, Nederpop, rysk pop, schlager, vispop, Serbisk pop
Relaterade ämnen
Populärkultur - Popduo - Pojkband - Tjejgrupp - Popikon
Uppslagsordet ”Pop” leder hit. För andra betydelser, se Pop (olika betydelser).

Popmusik eller bara pop är ett begrepp som först användes 1926, som en förkortning för "populär" [1], bland annat populärmusik, men sedan slutet av 1950-talet har det under den alternativa benämningen pop handlat om en genre inom populärmusik som ursprungligen karakteriserades som ett lättare alternativ till rock'n'roll.[2][3]. London blev snabbt ett centrum för popmusiken, som ansågs vara mindre rebellisk än den upproriska rockmusiken från USA. I slutet på 1960-talet börjar man skilja mellan rock och pop.

Typiska popgrupper spelade mer kommersiellt gångbar musik, vars sånger snarare handlade om kärlek och dans än om politik och ungdomsrevolter, vilket ansågs harmlöst av det så kallade "etablissemanget". Dessa gruppers främsta kännemärke torde vara det (för den tiden) långa håret, kostymer samt Chelseaboots. Det långa håret utgjorde ett synnerligen irriterande inslag emot etablissemanget i denna tonårskultur. Typiska popgrupper under 1960-talet var bland andra The Beatles, The Hollies, The Animals och The Monkees. Några samtida svenska popgrupper var Tages, Shanes, Ola and the Janglers, Hep Stars och Hounds.

Populärmusik är alltså så skilda artister och grupper som till exempel Michael Jackson, ABBA, Alphaville, Beatles, Bing Crosby, Madonna och Elvis Presley. Termerna populärmusik, konstmusik och folkmusik är dock alla problematiska då de utgår inte bara från hur musiken låter utan också hur den socialt konstrueras och uppfattas av publik och kritiker.

Historik[redigera | redigera wikitext]

1950-talet[redigera | redigera wikitext]

På 1950-talet var popmusik en synonym till rock and roll.

1960-talet[redigera | redigera wikitext]

Under början av 1960-talet blev i Storbritannien pop en term för beat-musiken, med artister som The Beatles i spetsen. Andra populära popgrupper under denna tid var Hollies och Kinks. I USA fortsatte pop att användas som en synonym till rock and roll. I slutet av 1960-talet började rock att kontrasteras mot popen som en särskilt musikgenre, där pop fick beteckna bredare, mer lättsam och lättillgänglig musik.

1970-talet[redigera | redigera wikitext]

Under andra halvan av 1970-talet var ABBA och Bee Gees populära grupper i en tid då popmusiken fick ett discosound. Olivia Newton-John och Elton John var två andra framgångsrika artister. Andra framgångsrika grupper under detta årtionde var ELO och 10cc.

I Sverige fanns vissa svårigheter att etablera kommersiell popmusik, då proggrörelsen nådde framgångar och det inom 1970-talets politiska vänster fanns starkt motstånd mot kommersiellt inriktad musik. Några som ändå lyckades var Gyllene Tider.

Disco[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Disco

Under början av 1970-talet förknippades popmusik främst med den då omoderna musiken från 1960-talet. Discokulturen är en musikstil som skapades under 1970-talet. Den ursprungliga discokulturen växte fram på New Yorks gayklubbar under 1970-talets första år, och förknippades från början inte alls med popmusik. Musiken som spelades var soul, funk och latinamerikansk musik. I takt med att kulturen växte uppstod även discomusiken som en egen genre. 1975 brukar räknas som det år då discomusiken fick sitt kommersiella genombrott och musiken hade sin kommersiella storhetstid 1976-1979. Dansfilmen Saturday Night Fever kom 1977 och introducerade en lättsmält bild av discokulturen till en masspublik.

Det producerades aldrig speciellt mycket disco i Sverige. Musikrörelsen (proggen) hade initiativet i det svenska musiklivet, och discons välproducerade musik med till synes ytliga texter stod för allt som var dåligt. De få exempel av svensk disco som ändå finns är ABBA, vars album Voulez-Vous är gruppens mest discobetonade.

Mot slutet av 1970-talet började också musiken i viss mån att börja influeras av det tidiga 1960-talets musik, som kommit att inkluderas i begreppet pop, och benämningen blev inte längre lika belastande.

New Wave[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: New wave-musik

New wave är också en bred genre. Den var populär från mitten av 1970-talet fram till mitten av 1980-talet då populärmusikens pendel svängde åt det materialistiska hållet. Under 1990-talet lade sig nya band till med samma musik, men under andra namn som "Alternative", "Underground" med mera. New wave har ibland förklarats vara den musik som punkbanden spelade när de till slut blivit skickliga musiker. Detta stämmer bara till liten del, med band som exempelvis Ramones. New wave utvecklades snarare samtidigt och jämsides med punken med grupper som ovan nämnda Talking Heads, The Police, Blondie, Elvis Costello med flera. Det som är kännetecknande för New Wave från 1977 och en bit in på 1980-talet är ifrågasättande lyrik, drag av andra musikstilar som punk och reggae, blandade band med avseende på kön och etnicitet samt en stor bredd.

1980-talet[redigera | redigera wikitext]

Under 1980-talet började synthar och trummaskiner, liksom synthprogrammerade stråkar, höras på många ställen i alltfler låtar. Först inom så kallad synthpop med grupper som Depeche Mode, Soft Cell och The Human League, men detta sound spred sig senare till övrig pop. Popmusiken var under 1980-talet ofta dansvänlig och med musikvideons födelse fick den visuella framtoningen en allt större betydelse. Framgångsrika artister var bland andra Michael Jackson, Milli Vanilli, Janet Jackson, Prince, A-ha och Madonna. I slutet av 1980-talet nådde den svenska popduon Roxette stora internationella framgångar.

1990-talet[redigera | redigera wikitext]

Efter att det tidiga 1990-talet dominerats av "tuffare tag", med hårdrock, heavy metal, punk och grunge började under andra halvan av 1990-talet mer "lättsmält" musik, som brukar klassas som pop, återigen nå stora framgångar, med artister som Britney Spears och Christina Aguilera. Pojkband som Backstreet Boys och Five och tjejgrupper som Spice Girls blev populära. Kvinnliga artister skördade stora framgångar, och artister från allt fler länder nådde framgångar. Svenska Ace of Base blev stora internationellt.

I Sverige var tuggummipop populärt under slutet av 1990-talet. Dr. Bombay och Martin Svensson regerade bland svenska artister i genren. Punkpop blev åter populärt. Även hiphopen började få plats i musiksverige efter att Petter slagit igenom.

Indiepop[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Indie
Morrissey på SXSW, 2006.

Indiepop är ett slags popmusik, där indie är en förkortning av independent. Benämningen kommer från Storbritannien där mängden små, oberoende independentbolag växte upp som svampar ur jorden under och efter punkrörelsen.

De oberoende skivbolagen inriktade sig på utgivning av pop och rock som kanske inte alltid var så kommersiellt gångbar. Benämningen indie uppstod under 1980-talet, och på skivbolag som Stiff Records, Chiswick, Postcard, Sarah, Factory, Creation Records och Rough Trade sågs en ny stark våg av popmusik växa fram, ofta med rötterna i 1960-talets brittiska poptradition, även om begreppet indiepop är mycket vagt, då det innefattar en väldigt stor mängd stilar. Gemensamt för indiebanden var att de ansågs erbjuda ett alternativ till den mer putsade och glättiga kommersiellt inriktade listpopen.

Det största indiebandet under 1980-talet var förmodligen[källa behövs] The Smiths, lett av sångaren Morrissey som spelade lättillgänglig pop som även gjorde sig på hitlistorna, men som erbjöd mer intellektuella texter och en vass samhällskritik mot samtidens Storbritannien och dess ledare Margaret Thatcher.

Under 1990-talet började indiepopen i allt större skala krypa in på försäljningslistorna, och det hela exploderade så småningom med britpop-vågen. Dessa band var liksom sina föregångare oftast gitarrbaserade med rötterna i 1960-talets pop och grupper som Oasis och Blur var mer än tydliga med sina influenser av till exempel Beatles och The Kinks. Just Oasis och Blur växte sig till Storbritanniens mest framgångsrika band.

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Populära artister under 2000-talets första decennium har bland andra varit Britney Spears, Kelly Clarkson, Anastacia och Madonna. Genom TV-programmet American Idol i USA, som hade premiär den 11 juni 2002, har framgångsrika popstjärnor producerats, och liknande program har startats i många andra länder. I Sverige vann Malena Ernman Melodifestivalen 2009 med operapoplåten La Voix. Robyn blev en internationell stjärna.

Låtstruktur[redigera | redigera wikitext]

En poplåt kan byggas upp på många sätt, men består vanligen av elementen intro, vers, brygga, refräng, stick och outro. Vilka av elementen som förekommer, och i vilken ordning, varierar kraftigt.

En klassisk poplåt med alla dessa element har uppbyggnaden intro, vers, brygga, refräng, vers, brygga, refräng, stick, brygga, dubbelrefräng, outro.

Subkultur[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Poppare

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ J. Simpson and E. Weiner, Oxford English Dictionary (Oxford: Oxford University Press, 1989), cf pop.
  2. ^ ”Online Etymology Dictionary: pop” (html). http://www.etymonline.com/index.php?term=pop. Läst 1 december 2007. 
  3. ^ ”Allmusic genres: pop” (html). http://www.allmusic.com/explore/style/early-pop-rock-d283. Läst 1 december 2007. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]