Attmars socken

Attmars socken
Socken
Attmars kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Medelpad
Härad -
Koordinater 62°18′45″N 17°3′17″Ö / 62.31250°N 17.05472°Ö / 62.31250; 17.05472
Kyrkby Attmar
Area 392 km²[1]
Folkmängd 1 863 (2000)[2]
Befolkningstäthet 4,8 invånare/km²
Geonames 8127348
Sockenkod 2451

Attmars socken i Medelpad och Hälsingland ingår sedan 1974 i Sundsvalls kommun och motsvarar från 2016 Attmars distrikt.

Socknens areal är 392,10 kvadratkilometer, varav 363,30 land.[1] År 2000 fanns här 1 863 invånare[2]. Tätorten Lucksta samt kyrkbyn Attmar med sockenkyrkan Attmars kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Attmars socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Attmars församling och för de borgerliga frågorna bildades Attmars landskommun. Landskommunen inkorporerades 1963 i Matfors landskommun som 1974 uppgick i Sundsvalls kommun.[2] 2016 uppgick församlingen i Tuna-Attmars församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Attmar, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Medelpad. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands andradels båtsmanskompani.[4][5]

Geografi

Attmars socken ligger sydväst om Sundsvall kring sjöarna Marmen och Vikarn. Socknen har starkt kuperad skogsbygd utanför dalgångsbygder vid sjöarna med höjder som i Malungsflugg i söder når 466 meter över havet.[6][7][1]

Den största delen av församlingen ligger i Medelpad, men en liten del i söder, norr om sjön Malungen och vid sjön Torringen, ligger i Hälsingland.

Viktiga byar förutom huvudorten Lucksta/Sörfors är Norrhassel, Bölom, Långskog, Skedvik-Harv, Karläng/Attmarby.

Traditionella näringar är skogs- och jordbruk, men numera arbetar de flesta invånarna i Sundsvall eller närbelägna Matfors.

I Sörfors finns puben Smedjan. Smedjan ligger i gamla bruksområdet för Sörfors Bruk där det även finns galleri och bastuanläggning.

Svedjefinnbyar

Från sekelskiftet 1500-1600 och framåt ägde en inflyttning av svedjefinnar rum i Attmars socken. Ursprungliga finnbyar[8]:

  • Gissjön
  • Hassel
  • Långed
  • Långskog
  • Torringen

Fornlämningar

Man har anträffat omkring 110 fornlämningar. De flesta lämningarna är gravar i form av högar från järnåldern. I närheten av dessa finns även rester av husgrund - cirka 10 "husgrundsterrasser". Rika fynd från järnåldern har gjorts. Det finns två runstenar.[6][7][9][10]

Namnet

Namnet (1425 Otman, 1480 Admanne) går tillbaks på ett prepositionsuttryck at Marma, 'vid Marmen' syftande på kyrkans läge vid sjön.[11][7]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Attmar socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Attmar socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Norrlands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  8. ^ Richard Gothe (1883-1953); Medelpads finnmarker - kulturhistoriska undersökningar om finsk bosättning i mellersta Norrland under 15-, 16 och 1700-talen, Stockholm 1945, Författarens förlag (reprint 1988 - Gotab, Stockholm)
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Attmars socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Attmars socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 


Externa länkar