Barna Hedenhös

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Barna Hedenhös
Författare Bertil Almqvist
Land  Sverige
Språk Svenska
Genre barn
Utgiven 1948-
Litteraturportalen

Barna Hedenhös är en serie berättelser för barn som är skrivna av Bertil Almqvist (Bertila). Dessa berättelser utspelar sig på stenåldern. Barna Hedenhös är mest känd från bokutgivningen med berättelserna, men Almqvist har även gjort en tecknad serie om dem som först publicerades i Tuff och Tuss under 1950-talet, och som repriserades i serietidningen Pelle Svanslös under 1970-talet[1]. Den här serien gavs ut av förlaget Nisses Böcker, numera av Urax Förlag. Ett par TV-serier, mer eller mindre baserade på böckerna, har också gjorts, samt ett datorspel.

Berättelserna handlar om den svenska familjen Hedenhös, bestående av pappa Ben, mamma Knota, barnen Sten och Flisa. De har också några husdjur; urhunden Urax, den långhåriga hästen Hårfagre och urkon Mura (som i tredje boken föder en kalv, som får namnet "Bufflo").

Berättelserna innehåller en blandning av verkliga saker från stenåldern, men också en hel del fantasi; det finns ofta inslag som antyder att familjen Hedenhös eller figurerna de träffar skulle ha hittat på eller grundat vissa saker som är välkända i dag:

  • Stockholmen: en holme i Mälaren dit familjen Hedenhös flyttar i första boken. Därmed antyds det att det skulle ha varit familjen Hedenhös som grundade Stockholm.
  • Ura: svensk stenåldersort, föregångare till dagens Mora.
  • Urlympiska spelen: påstås vara föregångare till Olympiska spelen.
  • Ur-York/Ur-troit: amerikanska stenåldersstäder som förekommer i tredje boken, föregångare till dagens New York och Detroit. Ur-York har en dåtida frihetsstaty, och i Ur-troit tillverkas bilar av märket "Ur-ford", som drivs med hästkrafter.
  • Äckel-tornet: föregångare till Eiffeltornet. Fick sitt namn av Flisa, som tyckte att det var "äckligt" högt.

Vissa personer med verklighetsbakgrund förekommer också. Ett exempel är Ura-Nisse, som har Mora-Nisse som förebild. Ett annat exempel är Urlander som har Tage Erlander som förebild.

Böcker om Barna Hedenhös[redigera | redigera wikitext]

Titel Utgivningsår Kommentar
Barna Hedenhös: bilder från stenåldern 1948 Den första boken, vari familjen infångar den första hästen och flyttar till Stockholmen.
Barna Hedenhös reser till Egypten 1949 Den andra boken, vari Sten och Flisa blir bortrövade till Egypten.
Barna Hedenhös upptäcker Amerika 1950 De träffar ur-invånarna, besöker bilfabriken i Detroit, bestiger frihetsgudinnan i Ur-York (forntidens New York) och reser hem i en raket driven av bränslet "ur-an".
Barnens dag i Hedenhös 1950 Bilderbok
Barna Hedenhös på vinterresa i Sverige 1951 De upplever det första Vasaloppet, och träffar Ura-Nisse.
Barna Hedenhös och de urlympiska spelen 1952 Pappa Ben anordnar den första internationella idrottstävlingen.
Barna Hedenhös åker bananbåt till Kanarieöarna 1953 De upplever ett vulkanutbrott, och får förklarat sambandet mellan hundar och "kanarie".
Barna Hedenhös blir kungliga 1954 Sverige får sin första regering (under statsminister Urlander), och vi träffar även geten Budde-geten och hästen Klasse-kampen.
Barna Hedenhös i världsrymden 1955 De besöker först månen och sedan Mars, med sin New York-liknande arkitektur och sina kanaler. Till hjälp har de bränslet "ur-an", rymddräkter av päls, och några "sagogryn" som ger deras raket en fantastisk hastighet.
Barna Hedenhös reser till Paris 1957 De besöker bland annat Flintehamn med Tjolivat (det vill säga Tivoli i Köpenhamn).
Barna Hedenhös bakom stenridån 1962/1974[a] De provar på schack, äter borsjtj och besöker Svarta Jorden[förtydliga].
Barna Hedenhös på Mallorca 1969 De lär sig bland annat att använda en stenslunga och träffar på en djävulsrocka.
Barna Hedenhös besöker England 1971 De träffar bland andra Sherlock Holmes motsvarighet och bevittnar byggandet av Stonehenge.
Den stora boken om barna Hedenhös 1991 Samlingsvolym med
  • Barna Hedenhös
  • Barna Hedenhös reser till Egypten
  • Barna Hedenhös upptäcker Amerika
  • Barna Hedenhös åker bananbåt till Kanarieöarna
  • Barna Hedenhös reser till Paris.
Barna Hedenhös på nya äventyr 1992 Samlingsvolym med
  • Barna Hedenhös på vinterresa i Sverige
  • Barna Hedenhös och de urlympiska spelen
  • Barna Hedenhös i världsrymden
  • Barna Hedenhös på Mallorca
  • Barna Hedenhös besöker England.
Barna Hedenhös på Stockholmen 1996 Multimedia
Barna Hedenhös hittar hem 1997 Efter filmen Barna Hedenhös bosätter sig i Sverige.

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

1972 producerade SVT serien Barna Hedenhös, som delvis baseras på de tre första böckerna.

2013 baserade SVT sin årliga julkalender-serie för TV med utgångspunkt i böckerna om Hedenhös. Handlingen var dock oberoende av böckerna, och handlar om hur familjen Hedenhös dyker upp i nutid i Barna Hedenhös uppfinner julen.[2]

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

När Bonnier Carlsen i samband med att SVTs 2013 år julkalender nalkades gav ut Barna Hedenhös-böckerna på nytt, uppstod diskussion i medier om att en del av Almqvists ursprungsberättelser och figurer har könsroller och framställer olika folkgrupper på ett sätt som idag betraktas som föråldrat och rasistiskt.[3] Jonathan Sjöberg som regisserade 2013 års julkalender tyckte bland annat att bilden av mamma Knota som bara sitter och rör om i grytan och pappa Ben som självgod uppfinnare, var dammig och endimensionell och hade därför jobbat med att utveckla rollfigurernas personligheter.

Kontroversiellt blev det också när tre forskare publicerade en artikel i Läkartidningens julnummer 2013 där de på skämt hävdade att kosten i Barna Hedenhös-böckerna skulle kunna få skadliga inverkningar på svenska barns matvanor, och att mycket talade för att Hedenhösarna led av förstoppning.

Docent Paul Tenngart ansåg det också rasistiskt att indianerna i Barna Hedenhös upptäcker Amerika i hög grad definieras utifrån sin rödaktiga hudfärg, som framställs som någonting negativt (den retar bisonoxar) och att pappa Ben förklarar att de klarar sig bättre om de försöker dölja den.[4]

På frimärken[redigera | redigera wikitext]

Hästen Hårfagre finns avbildade på svenska frimärken som utkom 2002-01-24.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Utgavs år 1974 i en ny upplaga, då med titeln Barna Hedenhös reser till Ryssland

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Seriefrämjandets Seriewiki: Barna Hedenhös, hämtad 7 augusti 2008
  2. ^ "Nästa års julkalender i SVT rena stenåldern", Dagens Nyheter, läst 25 december 2012
  3. ^ Grahm S & Fossbo H, "Barna Hedenhös-böcker kritiseras för rasism", www.svt.se, 18 november 2013 (uppdaterat 20 november 2013).
  4. ^ "Forskare: "Det är rasistiskt"", www.svt.se, 18 november 2013

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]