Vasaloppet
Wikipedia
| Vasaloppskontrollerna | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vasaloppet är en av världens längsta längdåkningstävlingar. Sträckan är 90 kilometer och går från Sälen till Mora i Dalarna i Sverige. Loppet genomförs årligen den första söndagen i mars sedan 1922.
Vasaloppets motto är I fäders spår för framtids segrar och står skrivet på en banderoll över mållinjen i Mora.
Innehåll |
[redigera] Historik
Vasaloppet genomförs till minne av Gustav Vasas flykt mot Norge 1521, som den beskrivs i Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna. Krönikan passade dåtidens nationalromatisk anda, men sanningshalten är i dag i högsta grad ifrågasatt. [1]
Den 19 mars 1922 flaggade förvaltare John Westling iväg de första Vasalöparna från Sälen till Mora. Idén till ett Vasalopp föddes bara en månad tidigare av Anders Pers från Mora. Han skrev en artikel i Vestmanlands Läns tidning om skidsport och dess anknytning till Gustav Vasas flykt mot Norge 1521. Den återpublicerades sedan i Dagens Nyheter.
Carl Emmanuel Berg från Göta i Karlstad anmälde sig till Vasaloppet 1922 som förste man; totalt anmälde sig 136 personer, men det var endast 119 löpare som klockan 06.04 gav sig av från Olnispagården, på västra sidan av älven i Sälen, de nio milen i snöglopp mot Mora. Av dessa fullföljde 117 loppet. Vinnaren detta år blev Ernst Alm, 22 år, från IFK Norsjö på tiden 7.32,49. Han var fram till 2002 den yngste vinnaren av Vasaloppet.
TV och radiosändningarna från Vasaloppet brukar följas av miljoner lyssnare och tittare. Profiler som Sven Jerring, Åke Strömmer, Lars-Gunnar Björklund, Sven "Plex" Pettersson, Christer Ulfbåge och Jacob Hård har också bidragit till loppets popularitet.
Första kvinnan att delta i Vasaloppet var Margit Nordin, som 1923 fullföljde loppet på 10.09.42. Året efter förbjöds kvinnor att delta i loppet, eftersom det ansågs vara "för jobbigt" för kvinnor att åka. Detta förbud upphörde 1981, efter det att en kvinna utklädd till man blivit intervjuvad i TV och avslöjad 1978.
Carl XVI Gustaf blev 1976 den förste svenske kungen att delta, under namnet Carl Bernadotte. Han kom på 5 708:e plats.
Åren 1932, 1934 och 1990 inställdes loppet till följd av snöbrist.
År 2006 ingick Vasaloppet i Världscupen i längdåkning, efter att åren 1979-2005 ha ingått i långloppslängdskidvärldscupen Worldloppet. Däremot ingick Vasaloppet inte i världscupen 2007, då det sammanföll med herrarnas femmil vid världsmästerskapen i nordisk skidsport 2007 i Sapporo i Japan. Inte heller 2008 har Vasaloppet världscupstatus. Det anses för jobbigt och för svårt att vinna för vanliga världscupsåkare.
År 1966 sändes Vasaloppet i TV för första gången. 2008 sändes Vasaloppet för första gången i två TV-kanaler samtidigt, SVT 1 och SVT 24. Dessutom sändes det direkt via webben.
[redigera] Rekord
[redigera] Rekordtid
Snabbaste tiden noterades 1998 av Peter Göransson, då han åkte de nio milen på 3.38.57.
[redigera] Flest segrar
- Nils 'Mora-Nisse' Karlsson 9 Vasaloppssegrar: 1943, 1945, 1946, 1947, 1948, 1949, 1950, 1951 och 1953.
- Janne Stefansson 7 Vasaloppssegrar: 1962, 1963, 1964, 1965, 1966, 1968, 1969
- Arthur Häggblad 4 Vasaloppssegrar: 1933, 1935, 1937, 1940
- Jan Ottosson 4 Vasaloppssegrar: 1989, 1991, 1992, 1994
- Sofia Lind 4 Vasaloppssegrar i damklassen: 1997, 1999, 2004, 2005
- Oskar Svärd 3 Vasaloppssegrar: 2003, 2005, 2007
[redigera] Vasaloppets traditioner
[redigera] Tävlingsdagen
Vasaloppet går av stapeln den första söndagen i mars varje år.
[redigera] Bergspriset
Sedan 1970 har den förste skidlöparen som passerar kontrollen i Evertsberg erövrat det prestigefyllda spurtpriset Bergspriset på 10 000 kronor. Vid övriga spurtpris utdelas 5 000 kronor.
[redigera] Kranskullor och kransmasar
Vid Vasaloppsmålet väntar en kranskulla och sedan 1988 i Tjejvasans mål en kransmas för att hänga en segerkrans kring halsen på den segrande i respektive tävling. För att få bli kranskulla respektive kransmas måste vissa villkor vara uppfyllda:
- Personen måste vara kulla respektive mas (alltså från Dalarna) och ogift.
- Personen måste ha idrottsliga meriter, antingen egna eller inom den närmaste familjen.
- Den tredje klausulen säger att om något av de två första villkoren ej är uppfyllda, räcker det att vara "käck och grann".
[redigera] Blåbärssoppan
Enligt en tradition sedan 1958 serveras Ekströms blåbärssoppa vid kontrollerna längs spåret och det brukar konsumeras omkring 55 000 liter under veckan.[2]
[redigera] Speciella avsnitt av spåret
- Sälenbacken - Backe kort efter starten. Den är loppets längsta uppförsbacke, 150 m höjdskillnad och 2 km lång. För motionärerna är det en stor flaskhals, som kan ta upp till 45 minuter att passera på grund av trängseln.
- Tennäng i Vanåns dalgång, efter 30 km. Är ofta loppets kallaste plats, eftersom det är en dalgång, minst 100 m under omgivande terräng. Hit ner leder en lättåkt utförsbacke, men snart en 5 km lång uppförsbacke som är 100 m hög och som går ända till Risberg.
- Evertsberg, drygt halvvägs, efter 47 km. Här är den största publiken förutom i Mora. Många bryter här, efter en 17 km lång sträcka med blandat platt och uppför, men det är mycket nedför efter Evertsberg.
- Lundbäcksbacken - Backen som ligger strax före Oxberg kallas så efter Sven-Åke Lundbäck som ryckte i denna backe och vann Vasaloppet år 1981. I Oxberg bryter många, men det är mycket nerför sedan och inga större uppförbackar kvar.
- Moraparken - den sista flacka biten innan åkarna svänger upp på upploppet.
[redigera] Banprofil
| Plats | Avstånd | Höjd över havet |
|---|---|---|
| Sälen | 0 km | 350 m |
| Sprängsbackarna | 5 km | 525 m |
| Smågan | 11 km | 480 m |
| Långheden | 17 km | 520 m |
| Mångsbodarna | 24 km | 425 m |
| Tennäng | 30 km | 315 m |
| Risberg | 35 km | 420 m |
| Lyttran | 37 km | 380 m |
| Evertsberg | 47 km | 430 m |
| Björnarvet | 57 km | 215 m |
| Kvarnbäcken | 60 km | 265 m |
| Oxberg | 62 km | 230 m |
| Hökberg | 71 km | 250 m |
| Eldris | 81 km | 205 m |
| Mora | 90 km | 165 m |
[redigera] Kontrollerna
Vid kontrollerna serveras bland annat blåbärssoppa, sportdryck och bröd. I Eldris serveras också kaffe.
- Smågan, 11 km
- Mångsbodarna, 24 km
- Risberg, 35 km
- Evertsberg, 47 km
- Oxberg, 62 km
- Hökberg, 71 km
- Eldris, 81 km
Mål: Mora, 90 km
[redigera] Vasaloppsveckan 2008
Under Vasaloppsveckan genomförs ett antal olika lopp:
- 22 februari, KortVasan
- 23 februari, TjejVasan
- 24-25 februari, Öppet spår (ingår i En svensk klassiker)
- 26 februari, HalvVasan
- 29 februari, SkejtVasan, StafettVasan
- 2 mars, Vasaloppet (ingår i En svensk klassiker)
För att få delta måste deltagaren uppnått en viss ålder;
- KortVasan 12 år
- TjejVasan 17 år
- Öppet spår 17 år
- HalvVasan 17 år
- StafettVasan 12 år
- SkejtVasan 12 resp. 17 år (motion resp. tävlingsklass)
- Vasaloppet 19 år
[redigera] De senaste Vasaloppsvinnarna
| År | Herrar | Damer |
| 2008 | Jørgen Aukland, Norge, 4.13,45 | Sandra Hansson, Uddevalla IS, 4.47,16 |
| Övriga | se Segrare i Vasaloppet | se Segrare i Vasaloppet |
[redigera] Systerlopp
Flera skidlopp värdlen över har modellerats på det svenska Vasaloppet och tagit dess namn.
- Amerikanska Vasaloppet körs i Mora, Minnesota, med bland annat ett 58 kilometer långt skate-lopp.
- Vasaloppet China (Kinavasan) körs varje år Changchun, Jilin.
- Vasalopet Japan består av flera lopp upp till 45 kilometer i Kamuicho, Asahikawa på Hokkaidō.
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- ^ Ornässtugan - nyckeln till Sveriges nationella historia
- ^ Blåbärssoppan lugnar magen på Vasaloppsåkarna Pressmeddelande 2006-02-22 Procordia Food AB
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som berör Vasaloppet
