| Vasaloppet |
|
| Plats |
Dalarna, Sverige |
| Tidpunkt |
Mars (första söndagen) |
| År |
1922- (herrar och damer, stängt för damer 1924-1980, officiell damklass från 1997) |
| Sport(er) |
Längdskidåkning |
| Geografisk omfattning |
Hela världen |
Vasaloppet är ett långlopp på skidor och är världens längsta längdåkningstävling. Sträckan är 90 kilometer och går från Berga By i Sälen till Mora i Dalarna i Sverige. Loppet genomförs årligen, med premiärloppet 1922, och numera alltid första söndagen i mars. Över 15 000 åkare deltar i Vasaloppet och ytterligare 60 000 i de övriga tävlingarna under Vasaloppsveckan. Vasaloppets motto är "I fäders spår för framtids segrar" och står skrivet på en portal över mållinjen i Mora.
-
Starten av Tjejvasan 2006.
Vasaloppet genomförs till minne av Gustav Vasas flykt mot Norge 1521, som den beskrivs i Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna. Krönikans riktighet är ifrågasatt av vissa historiker.[1][2] TV- och radiosändningarna från Vasaloppet brukar följas av miljoner lyssnare och tittare. Profiler som Sven Jerring, Åke Strömmer, Lars-Gunnar Björklund, Sven "Plex" Pettersson, Christer Ulfbåge och Jacob Hård har också bidragit till loppets popularitet.
Händelser i Vasaloppets historia [redigera]
- Carl Emmanuel Berg från IF Göta i Karlstad anmälde sig till Vasaloppet 1922 som förste man. Totalt anmälde sig 136 personer, men det var endast 119 som klockan 06.04 gav sig av från Olnispagården, på västra sidan av Västerdalälven i Sälen, de nio milen i snöglopp mot Mora. Av dessa fullföljde 117 loppet.
- Vinnaren av 1922 års Vasalopp blev Ernst Alm, 22-åring från IFK Norsjö, på tiden 7:32:49. Han är alltjämt den yngste vinnaren av Vasaloppet.
- Den 19 mars 1922 flaggade förvaltare John Westling iväg de första Vasalöparna från Sälen till Mora. Idén till ett Vasalopp föddes bara en månad tidigare av Anders Pers från Mora. Han skrev en artikel i Vestmanlands Läns tidning om skidsport och dess anknytning till Gustav Vasas flykt mot Norge 1521. Den återpublicerades sedan i Dagens Nyheter.
- År 1966 sändes Vasaloppet i TV för första gången.
- Carl XVI Gustaf blev 1977 den förste svenske kungen att delta, under namnet Carl Bernadotte. Han kom på 5 708:e plats.
- Första kvinnan att delta i Vasaloppet var Margit Nordin, som 1923 fullföljde loppet på 10:09:42. Året efter förbjöds kvinnor att delta i loppet, eftersom det ansågs vara "för jobbigt" för kvinnor att åka. Detta förbud upphörde 1981, sedan en kvinna utklädd till man blivit intervjuad i TV och avslöjad 1978.
- Åren 1932 och 1990 inställdes loppet till följd av snöbrist samt 1934 på grund av för få anmälda. [3]
- År 2006 ingick Vasaloppet i Världscupen i längdåkning, efter att åren 1979-2005 ha ingått i långloppslängdskidvärldscupen Worldloppet.
- År 2008 sändes Vasaloppet för första gången i två TV-kanaler samtidigt, SVT 1 och SVT 24. Dessutom sändes det direkt via webben [4].
- År 2008 fick även ungdomarna ett eget lopp som heter Ungdomsvasan. Där åker man olika distanser på beroende på hur gammal man är. Se tabell nedan:
| Ungdomsvasan |
| Ålder |
Längd |
| 9-10 år |
3 km |
| 11-12 år |
4 km |
| 13-14 år |
7 km |
| 15-16 år |
9 km |
- År 2012 gjorde Fredrik Englund, med startnummer 12904, den miljonte målgången i Vasaloppets historia sedan starten 1922. Detta gjorde han i Öppet spår på måndagen.
- År 2012 avled en 65-årig man i Skejtvasan, 1,5 km från målet i Mora. Han drabbades av akuta hjärtproblem.[5]
Startåret 1922 lockade 119 startande (alla utom två fullföljde). 1959 deltog för första gången fler än 1 000 skidåkare i loppet, och 1977 var det fler än 10 000 deltagare. Numera arrangeras ett antal olika sidolopp, av varierande längd, under "Vasaloppsveckan" – totalt har åren 1922–2012 över en miljon skidåkare deltagit i någon av alla loppen med någon Vasaloppet-anknytning.[6]
Den klassiska målportalen i
Mora.
- Bästa segertiden i Vasaloppet är 3.38.41, av Jörgen Brink 2012.
- Snabbaste dam att åka Vasaloppet är Vibeke Skofterud från Norge som år 2012 åkte på 4.08.24, vilket motsvarar en medelhastighet på 21,74 km/h (2:46 min per kilometer).
- För samtliga segrare av Vasaloppet, se Lista över segrare i Vasaloppet
Lista över de tio snabbaste segrarna [redigera]
| År |
Innehavare |
Land |
Tid |
Medelhastighet
[km/h] |
[min/km] |
| 2012 |
Jörgen Brink |
 Sverige |
3:38:41 |
24,69 |
2:26 |
| 1998 |
Peter Göransson |
Sverige |
3:38:57 |
24,66 |
2:26 |
| 2004 |
Anders Aukland |
 Norge |
3:48:42 |
23,61 |
2:32 |
| 1986 |
Bengt Hassis |
Sverige |
3:48:55 |
23,59 |
2:33 |
| 2013 |
Jörgen Aukland |
Norge |
3:50:48 |
23,40 |
2:34 |
| 2005 |
Oskar Svärd |
Sverige |
3:51:47 |
23,30 |
2:35 |
| 2011 |
Jörgen Brink |
Sverige |
3:51:51 |
23,29 |
2:35 |
| 1992 |
Jan Ottosson |
Sverige |
3:57:04 |
22,78 |
2:38 |
| 1983 |
Konrad Hallenbarter |
 Schweiz |
3:58:08 |
22,68 |
2:39 |
| 2003 |
Oskar Svärd |
Sverige |
3:58:23 |
22,65 |
2:39 |
| 2002 |
Daniel Tynell |
Sverige |
3:58:52 |
22,61 |
2:39 |
Lista över segerinnehavares antal segrar [redigera]
| Segrar |
Innehavare |
Segerår |
| 9 |
Nils "Mora-Nisse" Karlsson |
1943, 1945, 1946, 1947, 1948, 1949, 1950, 1951, 1953 |
| 7 |
Janne Stefansson |
1962, 1963, 1964, 1965, 1966, 1968, 1969 |
| 4 |
Arthur Häggblad |
1933, 1935, 1937, 1940 |
| 4 |
Jan Ottosson |
1989, 1991, 1992, 1994 |
| 3 |
Oskar Svärd |
2003, 2005, 2007 |
| 3 |
Daniel Tynell |
2002, 2006, 2009 |
| 3 |
Jörgen Brink |
2010, 2011, 2012 |
Vasaloppets traditioner [redigera]
Regler för tävlingen [redigera]
Alla människor från alla länder får delta i Vasaloppet, dock med åldersgränsen 19 år (man ska fylla minst det under året)[7] och en tanke med loppet är att locka fler till att åka skidor. Endast klassisk stil tillåts.
Vasaloppet genomförs den första söndagen i mars varje år. (Undantag 2015 då Vasaloppet arrangeras andra söndagen i mars för att inte krocka med Skid-VM i Falun.)
Sedan 1970 har den förste skidlöparen som passerar kontrollen i Evertsberg erövrat det prestigefyllda spurtpriset Bergspriset på 10 000 kronor. Vid övriga spurtpris utdelas 5 000 kronor.
Kranskullor och kransmasar [redigera]
2008 års kranskulla Carolina Westling.
Vid Vasaloppets mål väntar en kranskulla, och sedan 1988 i Tjejvasans mål en kransmas, för att hänga en segerkrans kring halsen på den segrande i respektive tävling. För att få bli kranskulla respektive kransmas måste vissa villkor vara uppfyllda:
- Personen måste vara dalkulla respektive dalkarl och ogift.
- Personen måste ha idrottsliga meriter, antingen egna eller inom den närmaste familjen.
- Den tredje klausulen säger att om något av de två första villkoren ej är uppfyllda, räcker det att vara "käck och grann".[källa behövs]
Speciella avsnitt av spåret [redigera]
- Sälenbacken - backe kort efter starten. Den är loppets längsta uppförsbacke, 150 m höjdskillnad och två km lång. För motionärerna är det en stor flaskhals, som kan ta upp till 45 minuter att passera på grund av trängseln.
- Tennäng i Vanåns dalgång, efter 29 km. Är ofta loppets kallaste plats, eftersom det är en dalgång, minst 100 m under omgivande terräng. Hit ner leder en lång lättåkt utförsbacke, sen efter Tennäng kommer ett fem km långt parti som går uppför och är 100 m hög och som går ända till utförsbacken innan Risberg. Utförsbacken innan Risberg är en av de snabbaste backarna och orsakar ofta många fall för åkare i de bakre leden.
- Evertsberg, drygt halvvägs, efter 47 km. Här är den största publiken förutom i Mora. Många bryter här, efter en 18 km lång sträcka med blandat platt och uppför, men det är mycket nedför efter Evertsberg.
- Vasslan - efter utförsbackarna efter Evertsberg och efter vägundergången. Ett populärt ställe där många klubbar väljer att ha servicestationer.
- Lundbäcksbacken - backen som ligger efter 59 km strax före Oxberg kallas så efter Sven-Åke Lundbäck som ryckte i denna backe och vann Vasaloppet år 1981. I Oxberg bryter många, men det är mycket nerför sedan och inga större uppförsbackar kvar.
- Moraparken - den sista flacka biten innan åkarna svänger upp på upploppet.
Enligt en tradition sedan 1958 serveras Ekströms blåbärssoppa vid kontrollerna längs spåret och det brukar konsumeras omkring 55,000 liter under veckan.[8] Dessutom serveras även bland annat sportdryck och bröd. I Eldris serveras också kaffe.
För att få fortsätta i Vasaloppet måste man passera de olika kontrollerna innan de spärrtider som är uppsatta för dem. Om det är extrema väderförhållanden så kan tävlingsledningen ändra tiderna.[9]
- Smågan: 10:30
- Mångsbodarna: 12:15
- Risberg: 13:30
- Evertsberg: 15:00
- Oxberg: 16:30
- Hökberg: 17:40
- Eldris: 19:00
Kartor/Satellitbilder [redigera]
Vasaloppsveckan [redigera]
Under Vasaloppsveckan 2010 genomfördes ett antal olika lopp och varje lopp hade sin åldersgräns.
Flera skidlopp världen över har modellerats på det svenska Vasaloppet och tagit dess namn.
- ^ Ornässtugan - nyckeln till Sveriges nationella historia
- ^ Gubb Jan Stigsson. "Gustav Vasa åkte aldrig Vasaloppet", Dala-Demokraten den 20 november 2010. Läst den 20 november 2010.
- ^ http://www.vasaloppet.se/wps/wcm/connect/se/vasaloppet/start/nyheter_o_reportage/senaste_nytt/nyhet_nu_ar_60000_anmalda_120124
- ^ Sportbladet 9 februari 2008 - SVT sänder Vasaloppet i två kanaler – samtidigt
- ^ SVT: Man avled under Skejtvasan
- ^ "I fäders spår för framtids segrar". Vaxjobladet.se, 29 februari 2012. Läst 2012-03-19.
- ^ http://www.vasaloppet.se/wps/wcm/connect/se/vasaloppet/start/loppen/anmalan/vasaloppet_anmalan_steg1
- ^ Blåbärssoppan lugnar magen på Vasaloppsåkarna Pressmeddelande 22 februari 2006 Procordia Food AB
- ^ Deltagarinformation Vasaloppet 2012
Externa länkar [redigera]
|
Vasaloppet |
|
|
|
|
| Kontroller |
|
|
| Relaterat |
|
|
Sverige
Norge
Schweiz
