Bergsgorilla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bergsgorilla
Status i världen: Akut hotad[1]
Bergsgorilla (G. b. beringei)
Bergsgorilla (G. b. beringei)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Familj Människoapor
Hominidae
Släkte Gorillor
Gorilla
Art Östlig gorilla
G. beringei
Underart Bergsgorilla
G. b. beringei
Vetenskapligt namn
§ Gorilla beringei beringei
Auktor Matschie, 1903
Hitta fler artiklar om djur med

Bergsgorilla (Gorilla beringei beringei) är en underart till den östliga gorillan som tillhör familjen människoapor bland primaterna. Den lever, i större utsträckning än övriga gorillor, på marken och livnär sig i motsats till sina släktingar främst av blad. Bergsgorillan förekommer i två från varandra skilda områden i östra Afrika, i Virungabergen samt i Bwindis ogenomträngliga nationalpark. Den sistnämnda populationen betraktas av vissa auktoriteter som självständig underart. Bergsgorillans bestånd uppskattas till cirka 700 individer.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Bergsgorillor har liksom alla gorillor en kraftig kroppsbyggnad. När de står upprätt når hannar en höjd omkring 1,75 meter medan honor ungefär är 1,50 meter höga.[2][3][4] Hannar är med en genomsnittlig vikt av 160 kilogram ungefär dubbelt så tunga som honor som väger ungefär 90 kilogram.[3] Enskilda individer kan vara flera kilo tyngre. Armarnas spannvidd för hannar ligger vid 2,30 meter.[4] Pälsens färg är svartaktig. Den gråa pälsen som förekommer hos gamla hanar av hela släktet är begränsad till individens rygg. Kännetecknande är dessutom det långsträckta ansiktet och den jämförelsevis breda bröstkorgen. Bergsgorillan skiljer sig från sin närmaste släkting, östlig låglandsgorilla, genom kortare armar och långa silkeslena hår. Dessutom är den lite mindre än den andra underarten. Stortån är inte lika motsättlig som hos andra gorillor och foten påminner mer om människans fot.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Bergsgorillor förekommer bara i två små regioner i östra Afrika. Den lever i Virungabergen i gränsregionen mellan Demokratiska republiken Kongo, Rwanda och Uganda samt i Bwindis ogenomträngliga nationalpark i sydvästra Uganda.[5] Habitatet är skogar som ligger 1 200 till 4 100 meter över havet.[3]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Bergsgorillor lever som andra gorillor i grupper men flockarna är större. Enligt Geissmann (2003) har gruppen i genomsnitt 9 till 10 individer[6], medan Nowak (1999) anger genomsnittligt 16 individer[2] per flock. Den största gruppen som blev dokumenterad hade 49 individer[7]. Vanligen bildas gruppen av en vuxen hane, flera vuxna honor och deras ungdjur. Ibland förekommer grupper med flera vuxna hanar och där finns en dominant hane som leder gruppen.

Reviren är med 400 till 800 hektar mindre än hos andra gorillor. Territorierna är inte avgränsade mot varandra och olika grupper kan leta efter mat på samma ställe, men inte samtidigt. Vanligen undviker flockarna kontakt med varandra.

Bergsgorillor är underarten som vistas mest på marken och de klättrar sällan på träd. När de rör sig sätter de liksom alla afrikanska människoapor sina knogar på marken. Liksom andra gorillor är de aktiva på dagen och sover på natten i självbyggda bon av blad och kvistar.

Enligt nyare undersökningar har bergsgorillor i Bwindis ogenomträngliga nationalpark något större revir än den andra populationen och de klättrar lite oftare på träd.[8].

Föda[redigera | redigera wikitext]

Äldre hane av bergsgorilla

Jämfört med andra gorillor äter bergsgorillor inte lika ofta frukter. Födan utgörs främst av blad och märg.[9] Bergsgorillor vandrar per dag ungefär 400 meter för att hitta föda, vilket är kort jämfört med andra gorillor. Orsaken ligger huvudsakligen i det stora utbudet av blad samt i födans ringa närvärde. Därför vilar bergsgorillor stora delar av dagen.

Populationen i Bwindis ogenomträngliga nationalpark äter enligt en studie från 2004 mer frukter än populationen i Virungabergen.[10]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

För arten finns inga särskilda parningstider och individerna kan para sig hela året. Efter dräktigheten som varar ungefär 260 dagar föder honan vanligen ett ungdjur, sällan tvillingar. Honan diar sina ungar 3 till 4 år och efter 6 till 8 år (honor) respektive 10 år (hanar) är ungarna könsmogna. På grund av gruppens sociala struktur ligger några år mellan könsmognaden och den första lyckade parningen. Vanligen lämnar unga hanar och honor efter könsmognaden sin ursprungliga flock.

Bergsgorillor och människor[redigera | redigera wikitext]

Den första personen från västvärlden som observerade bergsgorillor var den tyska officeren Friedrich Robert von Beringe som i oktober 1902 dödade två individer.[11] 1903 beskrevs populationen av den tyska zoologen Paul Matschie som en ny art, Gorilla beringei, där artepitetet syftar på djurets upptäckare.

Bergsgorillor var de första gorillor som studerades över flera år direkt i naturen. Det första forskningsprojektet under ledning av amerikanen George Schaller påbörjades 1959. Mera känd är studien av Dian Fossey som pågick från 1967 och under nästa två årtionden. Hennes liv skildrades i filmen De dimhöljda bergens gorillor. Även idag fortsätter Dian-Fossey-Gorilla-Fund hennes forskning[12]. På grund av kriget som pågår sedan 1989 i Virungabergen utfördes tidvis inga iakttagelser i regionen.

Bergsgorillor förekommer inte i djurparker.[källa behövs]

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

Redan under 1950-talet uppskattades beståndet till några hundra individer. Vid slutet av 1980-talet räknades cirka 620 bergsgorillor. Fram till idag ökade beståndet till nästan 700 individer. 2008 iakttogs i Bwindis ogenomträngliga nationalpark 302 individer och populationen i Virungabergen uppskattades med 380 individer[13]. Fortfarande hotas underarten av levnadsområdets förstöring, av illegal jakt och djurhandel samt av olika sjukdomar[14]. Därför listas bergsgorillan av IUCN som akut hotad (critically endangered)[1].

Turisterna som besöker Bwindis ogenomträngliga nationalpark i Uganda, som även har status som världsarv, ger populationen en viss skydd mot skogsavverkningar och olaglig jakt.[källa behövs]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Gorillorna (Gorilla) beskrivs som ett primatsläkte inom familjen människoapor (Hominidae). En tid efter att bergsgorillan beskrivits för vetenskapen slogs alla taxa av gorillor samman till en enda art. Senare delades gorillorna åter upp i två arter, västlig gorilla (Gorilla gorilla) och östlig gorilla (Gorilla beringei). Bergsgorillan klassificeras som underart till östlig gorilla och är dess nominatform G. b. beringei.

Den taxonomiska positionen för populationen i Bwindis nationalpark är inte helt klarlagd. Enligt Sarmiento et al. visar morfologiska skillnader att den utgör ytterligare en underart av östliga gorilla.[15]. Andra forskare hävdar att skillnaderna är obetydliga och för bägge populationer till underarten G. b. beringei[16].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 11 januari 2010.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gorilla beringei beringeiIUCN:s rödlista, auktor: Robbins, M., Gray, M., Kümpel, N., Lanjouw, A., Maisels, F., Mugisha, A., Spelman, L. & Williamson, L. 2008, besökt 1 februari 2010.
  2. ^ [a b] Nowak, R. M. (1999), s. 618-622 delvis online
  3. ^ [a b c] Eastern gorilla på ARKive.org (engelska), läst 24 oktober 2011.
  4. ^ [a b] Knight, Tim (June 2008). ”Gorilla Natural History” (på engelska). Gorillas Online. Arkiverad från originalet den 2005-04-01. http://web.archive.org/20050401062140/homepage.mac.com/wildlifeweb/gorillas/info/nh.html. Läst 7 oktober 2008. 
  5. ^ Eastern gorillaIUCN:s rödlista, auktor: Robbins, M. & Williamson, L. 2008, läst 24 oktober 2011.
  6. ^ Geissmann (2003), s. 297
  7. ^ Der Gorilla meines Großvaters. Die Geschichte der Berggorillas, NDR, 3. Juli 2007, 11:30-12:15, ursp. Sendung vom 14. September 2004, Onlinebeitrag: http://www1.ndr.de/unternehmen/presse/pressemitteilungen/gorilla4.html
  8. ^ The Bwindi-Impenetrable Great Ape Project
  9. ^ GORILLAS – Diet & Eating Habits. Seaworld.org. Läst 2011-11-16.
  10. ^ Variability in the Diet of Bwindi Gorillas (Gorilla Journal 29, December 2004)
  11. ^ Wiedergefunden: die Tagebücher des Berggorilla-Entdeckers Robert von Beringe, Focus, 2003-08-04 (tyska), läst 24 oktober 2011.
  12. ^ Officiell webbplats
  13. ^ Linda Geddes: DNA tests reveal gorillas in dire straits. New Scientist vom 24. Januar 2009, S. 13; vergl. auch: Katerina Guschanski et. al.: Counting elusive animals: Comparing field and genetic census of the entire mountain gorilla population of Bwindi Impenetrable National Park, Uganda. Biological Conservation, band 142, andra utgåva, februari 2009, s. 290–300, doi:10.1016/j.biocon.2008.10.024
  14. ^ www.wissenschaft.de: Durch Touristen eingeschleppte Atemwegserkrankungen töten Berggorillas (tyska)
  15. ^ E. E. Sarmiento, T. M. Butynski, & J. Kalina (1996) Gorillas of Bwindi-Impenetrable Forest and the Virunga volcanoes: Taxonomic implications of morphological and ecological differences. Från: American Journal of Primatology, 40: 1-21
  16. ^ bland annat C. R. Stanford (2001) The subspecies concept in primatology: The case of mountain gorillas. Primates, 42(4): 309-318

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]