Bernhard Österman

	Bernhard Österman
	Bernhard Österman kring sekelskiftet 1900
Född	11 januari 1870; Västra Vingåker, Södermanland
Död	10 mars 1938 (68 år); Stockholm
Begravningsplats	Norra begravningsplatsen; kartor
Nationalitet	Sverige
Konstnärskap
Fält	Måleri
Motiv	Porträtt
Utbildning	Kungliga Akademien för de fria konsterna och Konstfack
	Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Gustaf Bernhard Österman, född den 11 januari 1870 i Västra Vingåker, död 10 mars 1938 i Stockholm, var en svensk konstnär och konstnären Emil Östermans tvillingbror.

Biografi

Tvillingbrodern hade redan påbörjat studier vid Konstakademien när Bernhard Österman kom till Stockholm och började på Tekniska skolan för att förbereda sig för Konstakademien. Han antogs som elev och studerade där 1892–1895. Under tiden på Tekniska skolan målade han porträtt efter fotografier för att försörja sig. Båda bröderna fick goda vitsord under studierna på akademien. Upprepade gånger tog styrelsen och läroverksnämnden till protokollet uttalande om "sin synnerliga tillfredsställelse" med inlämnade elev- och stipendiearbeten. Bernhard tilldelades också Konstakademiens kungliga medalj. Senare fick han det statliga resestipendium om 3 000 kronor under tre år som brodern tidigare fått. Han vistades utrikes 1897–1901. Båda bröderna etablerade sig som porträttmålare i Stockholm och hade 1903 en gemensam utställning, där dock kritiken inte var den bästa.

Bernhard Österman reste senare utomlands och vistades åtskilliga år i Paris, där han hade ateljé. Han ansågs vara en begåvning av stora mått. För den fattige och föräldralöse skräddareleven och bodbetjänten från Södermanland började en sagolik karriär när han slog igenom på kontinenten. Han hade stor framgång som porträttmålare, blev medlem av Konstakademien 1907 och hovintendent 1919. Karriären kulminerade i hans utnämning till överintendent några år före hans död. Österman är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.^[2]

Efter hans död överlämnade Hilda Österman (1880–1950), född Wessén,^[3] år 1948 makens konstnärliga kvarlåtenskap till Sörmlands museum. Österman finns representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum^[4] och Nationalmuseum^[5] i Stockholm.

Bernhard Östermans porträtt (urval)

I kronologisk ordning.

Jonas Lie (1901, Göteborgs museum)
Ivar Hallström
Biskop Gottfrid Billing (1903, Sörmlands museum)
Professor Esaias Tegnér (1902)
Operasångerskan Christina Nilsson, grevinna de Casa Miranda (1903, Smålands museum)
A.T. Gellerstedt (1905, Konstakademien)
Baron Paul Henri d’Estournelle de Constant (1907, Sörmlands museum)
Baronessan Sophie v. Eberstein (1907, Sörmlands museum)
Polispresidenten i Berlin v. Stubenrauch (1907, Sörmlands museum)
Riksmarskalk Fredrik v. Essen (1907, Sörmlands museum)
Sångerskan Signe Rappe-Welden (1907)
General Axel Rappe (1908)
Hans Hildebrand (1908)
Gustaf V (1910)
Greve Hans von Rosen (1918, Sörmlands museum)
Prinsessan Maria (1913, Sörmlands museum)
Konstakademiens sekreterare L. Looström (1915, Konstakademien)
Konstnärens hustru (1918, Sörmlands museum)
Franske generalen Maxime Weygand (1920)
Carl G. Laurin (1922)
H K H Kronprinsen (Gustaf VI Adolf) (1926, Sörmlands museum)
Adolf Bratt, 1935

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Österman,Bernhard, 1904–1926.

Sten Boëthius: Bernhard Österman, En presentation med anledning av donation till Södermanlands Länsmuseum 1948

Noter

^ Svenskagravar.se, Österman, Gustaf Bernhard, läs online, läst: 5 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ SvenskaGravar
^ Dödsruna i Dagens Nyheter 7 maj 1950 sid.17
^ Göteborgs konstmuseum
^ Nationalmuseum

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Bernhard Österman.
Bilder & media

[2685e93c09c127259c3b197944c08c1caa1a5aa7-1] Svenskagravar.se, Österman, Gustaf Bernhard, läs online, läst: 5 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[2] SvenskaGravar

[3] Dödsruna i Dagens Nyheter 7 maj 1950 sid.17

[4] Göteborgs konstmuseum

[5] Nationalmuseum

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]