Björnmakier

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Björnmakier
Arctocebus calabarensis
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Familj Lorier
Lorisidae
Underfamilj Perodicticinae
Släkte Björnmakier
Arctocebus
Vetenskapligt namn
§ Arctocebus
Auktor (Gray, 1863)
Arter
Arctocebus calabarensis
Arctocebus aureus
Hitta fler artiklar om djur med

Björnmakier (Arctocebus) är ett släkte med två arter tillhörande underordningen Strepsirrhiniprimater. De båda arterna är klassificerade som släktet Arctocebus inom familjen Lorier (Lorisidae). Björnmakier bor i de tropiska delarna av Afrika, däribland Nigeria, Kamerun och Kongo-Kinshasa.

Björnmakier blir cirka 22 till 30 centimeter och har nästan ingen svans alls. De väger endast 0,5 kg. Pälsen är gulbrun eller gyllene till färgen. Nosen är spetsigare än hos andra släkten inom familjen Lorisidae. Detta, och det faktum att björnmakier har runda öron ger släktet ett björnliknande utseende, och det är därifrån namnet kommer.

Släktet är vakna dagtid och tillbringar större delen av sitt liv i träd och buskar. Helst vistas björnmakier i de lägre delarna av träden där den till största del håller sig gömd bland löv. En annan sak som karaktäriserar alla släkten tillhörande Lorisidae är att rörelserna hos björnmakier är långsamma.

Födan består till största del av insekter (främst larver), och även mindre mängder frukt kan förekomma. Björnmakier är alltså omnivorer (allätare). Tack vare björnmakiers långsamma rörelser och goda luktsinne så kan de lätt förfölja och omärkt närma sig sitt byte för att sedan med en blixtsnabb rörelse fånga och äta upp det.

Hanarna parar sig med alla tillgängliga honor vars revir överlappar deras. Parningen sker på trädets grenar. Dräktigheten varar 130 dagar och endast en avkomma föds per kull. Barnet hänger sig till en början fast vid moderns mage för att senare bli lämnad på en gren då modern letar föda. Inom tre till fyra månader börjar ungen att äta vanlig föda istället för modersmjölken och efter ungefär sex månader lämnar den sin mor, vid åtta till tio månaders ålder är individen fullt utvecklad. Björnmakier blir på sin höjd 13 år gamla.

Arter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  • Groves, Colin (16 november 2005). i Wilson, D. E., och Reeder, D. M. (eds): Mammal Species of the World, 3rd edition, Johns Hopkins University Press, 121-122. ISBN 0-8018-8221-4.