Bo Lindström (skådespelare)

Från Wikipedia
Bo Lindström
FöddBo Gösta Lindström
26 juli 1919
Gustaf Vasa församling
Stockholm
Död6 juli 1995 (75 år)
S:t Johannes församling
Stockholm
Aktiva år1941–1991
IMDb SFDb

Bo Gösta Lindström, född 26 juli 1919 i Stockholm, död där 6 juli 1995, var en svensk skådespelare.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter teaterlektioner hos Manda Björling debuterade han i Ingmar Bergmans uppsättning av SpöksonatenMedborgarhuset i Stockholm. Har var därefter engagerad hos Sandro Malmquist på Nyan i Stockholm, fick hoppa in för Max Hansen i rollen som Leopold i Vita HästenOscarsteatern och gjorde rollen som Jud Fry i OklahomaChinateatern. Åren 19441946 var han engagerad vid Hippodromteatern i Malmö.

Han lämnade skådespeleriet för ett liv som krögare med egen restaurangRhodos under några år, men återvände efter den grekiska militärkuppen 1967 till Sverige. Bo Lindström kom att bli en av Nils Poppes pålitligaste motspelare och medverkade 19691990 i 22 uppsättningar på Fredriksdalsteatern i Helsingborg, bland andra Lorden från gränden, Lilla Helgonet, Fars lille påg och Två man om en änka.

Åren 1971 och 1980 var Lindström engagerad vid Dramaten.[2] Han medverkade även i ett flertal dramaproduktioner på film och TV, bland andra Motorsågen, Öbergs på Lillöga och Gränslots.[3]

Bo Lindström är gravsatt på Västra Broby kyrkogård.[4]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1941 Värdshusvärden Elddonet (Fyrtøjet)
H.C. Andersen
Ingmar Bergman Sagoteatern[5]
Johansson En spöksonat
August Strindberg
Ingmar Bergman Medborgarteatern[6]
Bottom En midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream)
William Shakespeare
Ingmar Bergman Sagoteatern[7]
1943 Viktor Ander Månen har gått ned (The moon is down)
John Steinbeck
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[8]/
Oscarsteatern[9]
1947 Jodelet Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand
Sandro Malmquist Oscarsteatern[10]
Sandy Dean Brigadoon
Alan Jay Lerner och Frederick Loewe
Per-Axel Branner Oscarsteatern[11]
1948 Guiden Vita hästen (Im weißen Rößl)
Hans Müller och Ralph Benatzky
Max Hansen Oscarsteatern[12]
1950 Svarta Örnen Rose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[13]
1951 Direktören i Monte Carlo Blåjackor (Boys in Blue)
Lajos Lajtai och Lauri Wylie
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[14]
1954 Beckman Popperetten Bom
Adolf Schütz, Paul Baudisch, Jules Sylvain och Gösta Rybrant
Nils Poppe Vasateatern[15]
1969 Den glade soldaten Bom
Carro Bergkvist
Albert Gaubier Fredriksdalsteatern[16]
1970 Lorden från gränden (Me and My Girl)
L. Arthur Rose och Noel Gay
Martin Söderhjelm Fredriksdalsteatern[17]
1971 Wilhelm Giesecke, kalsongfabrikant Vita Hästen (Im weißen Rößl)
Ralph Benatzky, Erik Charell och Hans Müller-Einigen
Albert Gaubier Fredriksdalsteatern[18]
1972 Pengar
Nils Poppe, Arne Wahlberg och Nils Hansén
Martin Söderhjelm Fredriksdalsteatern[19]
1975 Fars lille påg (Hurra, ein Junge)
Franz Arnold och Ernst Bach
Hans Bergström Lisebergsteatern
Förste vaktmästare No, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar
Isa Quensel Oscarsteatern[20]
1976 Fritz von Tannenbaum Oskulden från Mölle (Der Keusche Lebemann)
Franz Arnold och Ernst Bach
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
1977 Major Mathieu Fantastiska pappa (Le voyage de Monsieur Perrichon)
Eugène Labiche
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
1978 Styrman Karlsson Hjälten från Öresund (Der kühne Schwimmer)
Franz Arnold och Ernst Bach
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
1979 Boris, rysk storfurste Min syster och jag (Meine Schwester und ich)
Ralph Benatzky och Robert Blum
Egon Larsson Fredriksdalsteatern
1980 Karl Stubin, kruthandlare Mimmi från Möllevången (Adieu, Mimi)
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
1981 Sandeberg Sten Stensson Stéen går igen
Carro Bergkvist och Arne Wahlberg
Egon Larsson Fredriksdalsteatern
1982 Blomman från Hawaii (Die Blume von Hawaii)
Paul Abraham, Alfred Grünwald, Fritz Löhner-Beda och Imre Földes
Gösta Folke Fredriksdalsteatern[21]
1985 Kreaturdirektör Nils Jönsson Fars lille påg (Hurra, ein Junge)
Franz Arnold och Ernst Bach
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
1988 Mauritz Stiller AB Dun och Bolster! (Der Keusche Lebemann)
Franz Arnold och Ernst Bach
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
1990 Justus von Bruzenhane Två man om en änka (Der Regimentspapa)
Rickard Kessler och Heinrich Stobitzer
Claes Sylwander Fredriksdalsteatern

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bo Lindström”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62453&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dbo+lindstr%C3%B6m%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 29 november 2014. 
  2. ^ ”Bo Lindström”. Dramaten. Arkiverad från originalet den 22 december 2014. https://web.archive.org/web/20141222020841/http://www.dramaten.se/Medverkande/Rollboken/Person/3874/. Läst 29 november 2014. 
  3. ^ ”Bo Lindström”. IMDb.com. http://www.imdb.com/name/nm0512485/?ref_=fn_al_nm_1. Läst 29 november 2014. 
  4. ^ ”Skådespelare Bo Lindström”. Gravar.se. https://gravar.se/resultat?sok=Bo+Lindstr%C3%B6m+1995. Läst 12 oktober 2023. 
  5. ^ ”Elddonet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/elddonet. Läst 16 oktober 2015. 
  6. ^ ”En spöksonat”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-sp%C3%B6ksonat. Läst 15 oktober 2015. 
  7. ^ ”En midsommarnattsdröm”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-midsommarnattsdröm. Läst 16 oktober 2015. 
  8. ^ ”Månen har gått ned”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22218&pos=123. Läst 22 april 2016. 
  9. ^ Oscar Rydqvist (7 april 1943). ”Teater Musik Film: 'Månen har gått ned' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-04-07/94/9. Läst 11 juli 2015. 
  10. ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24977&pos=26. Läst 3 juni 2015. 
  11. ^ ”Brigadoon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25006&pos=14. Läst 3 juni 2015. 
  12. ^ ”Vita hästen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24990&pos=164. Läst 11 juni 2015. 
  13. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF28682&pos=130. Läst 10 juni 2015. 
  14. ^ ”Blåjackor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25021&pos=13. Läst 3 juni 2015. 
  15. ^ ”Popperetten Bom”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14151&pos=468. Läst 6 maj 2016. 
  16. ^ Hans Axel Holm (1 juli 1969). ”Poppe fullfjädrad som soldaten Bom”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-01/174/10. Läst 31 maj 2018. 
  17. ^ Barbro Hähnel (22 juni 1969). ”'Lorden från gränden': Poppes bravurnummer och mycket lågkomik”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-06-22/165/17. Läst 31 maj 2018. 
  18. ^ Bengt Jahnsson (21 juni 1971). ”Poppe och 'Vita Hästen' - ett helgalet förnuft”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-06-21/165/16. Läst 29 mars 2022. 
  19. ^ Hanserik Hjertén (23 juni 1972). ”Glada Poppekonster”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-06-23/168/8. Läst 14 januari 2022. 
  20. ^ ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24802&pos=109. Läst 15 juni 2015. 
  21. ^ Bengt Jahnson (18 juni 1982). ”Påkostat med Poppe”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-06-18/162/16. Läst 30 januari 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]