Tysklands förbundskansler

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tysklands förbundskansler
Bundesadler Bundesorgane.svg
Tysklands statsemblem
Angela Merkel - Juli 2010 - 3zu4 cropped.jpg
Nuvarande
Angela Merkel

sedan 22 november 2005
Säte Berlin
Nomineras av förbundspresidenten
Utses av förbundsdagen
Underställd Tysklands grundlag
Mandatperiod normalt 4 år, obegränsat antal omval
Förste innehavare Konrad Adenauer
Inrättat 1949 (1867, 1871)
Ställföreträdare Tysklands vice förbundskansler
Lön 242 000 €/år
Webbplats bundeskanzlerin.de

Tysklands förbundskansler (tyska: Bundeskanzler (maskulinum), Bundeskanzlerin (femininum)) är landets regeringschef och representant i Europeiska rådet. Ämbetet inrättades 1949 i samband med upprättandet av Västtyskland (Förbundsrepubliken Tyskland) under de allierade västländernas (USA, Storbritannien och Frankrike) ockupation efter andra världskriget, men har sina rötter i Nordtyska förbundets kanslerämbete från 1867 som 1871 blev Tysklands rikskansler (efter segern i det fransk-preussiska kriget som ledde till utropandet av Kejsardömet Tyskland).

Efter Tyska demokratiska republikens upplösning och införlivande i Förbundsrepubliken Tyskland (1990) är förbundskanslern regeringschef för hela Tyskland.

Angela Merkel är Tysklands förbundskansler sedan 22 november 2005 och hon är den första kvinnan på posten.

Ämbetsuppgifter[redigera | redigera wikitext]

Tysklands grundlag (tyska: Grungesetz) ger förbundskanslern en central roll i landets styrelse. Det rent formella statschefskapet åläggs dock Tysklands förbundspresident. Männen bakom grundlagen sökte noggrant att undgå de författningstekniska svagheter som fanns under Weimarrepubliken. Förbundskanslern är den mäktigaste befattningshavaren i Tyskland. I och med att han eller hon har stöd av majoriteten i förbundsdagen kan han eller hon utöva stort inflytande över förbundsrepublikens politik. Förbundskanslerns relativa ställning kan dock inte jämföras rakt av med exempelvis Sveriges statsminister eller Storbritanniens premiärminister eftersom förbundsrådet kan ha en annan politisk sammansättning än förbundsdagen, vilket kan hindra en förbundskansler att få igenom sin politik.

Förbundskanslern leder förbundsregeringen. Han eller hon väljs av förbundsdagens ledamöter. De ledamöter som röstar för den tillträdande kanslern kallas för kanslermajoritet (Kanzlermehrheit) och består mestadels av de partier som ingår i regeringskoalitionen. Förbundskanslern utser och entledigar ministrarna i regeringen och bestämmer även inriktningen för den federala in- och utrikespolitiken.

Grundlagens artikel 65 ger uttryck för tre grundläggande principer för förbundskanslern och underlydande ministrar

  1. Kanslerprincipen – förbundskanslern har det övergripande ansvaret för hela regeringens politik.
  2. Principen om ministrarnas autonomi – ministrarna har rätt att självständigt styra sina departement under förbundskanslerns övergripande inriktning.
  3. Regeringsprincipen – vid oenighet mellan två eller flera ministrar fäller regeringen kollektivt det slutliga avgörandet.

Ställföreträdare[redigera | redigera wikitext]

Kanslern har rätt att utse en av regeringens ministrar till sin ställföreträdare, vanligen kallad vicekansler, som temporärt övertar kanslerns roll och uppgifter i kanslerns frånvaro. Vid förbundskanslerns förtida avgång eller död övergår dock inte förbundskanslerämbetet automatiskt till vicekanslern, utan en ny förbundskansler måste utses av förbundspresidenten och bekräftas av förbundsdagen.

Val[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden med förbundskanslerns kansli (Bundeskanzleramt) i Berlin, invigd 2001.

Förbundskanslern väljs, på förslag av förbundspresidenten, av förbundsdagen efter att allmänt val dit har ägt rum (vilket regelmässigt inträffar vart fjärde år). Vid förbundskanslervalet måste alla förbundsdagens ledamöter delta för att valet ska äga giltighet. Tanken bakom detta system är att garantera en stabil regeringsmajoritet.

Förbundskanslern kan avsättas genom nyval eller genom ett så kallat konstruktivt misstroendevotum (konstruktives Misstrauenvotum). Förbundsdagen visar i ett sådant fall huruvida förbundskanslern fortfarande har majoritetens förtroende. Om så ej är fallet ersätts förbundskanslern av den kandidat som erhåller en majoritet av förbundsdagens röster. Ett misstroendevotum utan förslag på ersättande kanslerkandidat kallas för destruktivt misstroendevotum och har aldrig ägt rum sedan förbundsrepublikens bildande. På förbundsnivå har endast ett enda konstruktivt misstroendevotum lett till att sittande förbundskanslern ersatts av en ny kandidat.

1982 förlorade förbundskansler Helmut Schmidt (SPD) koalitionspartnern FDP:s förtroende och ersattes av Helmut Kohl (CDU).

Förbundskanslern kan själv pröva förbundsdagens förtroende genom att ställa en förtroendefråga (Vertrauensfrage). Om förbundskanslern inte erhåller förbundsdagens förtroende upplöses förbundsdagen och förbundspresidenten utlyser nyval. I tre fall har förbundskanslerns förtroendefråga lett till nyval:

  1. Willy Brandt förlorade 1972 en förtroendefråga i förbundsdagen, men hans parti (SPD) vann många röster i det påföljande nyvalet och Brandt kunde sitta kvar som förbundskansler.
  2. Helmut Kohl förlorade 1982 en förtroendefråga efter skakiga koalitionsförhandlingar med den nya partnern FDP, som dessförinnan hade röstat emot förbundskanslern Helmut Schmidt. Även Kohl vann det påföljande nyvalet och förblev förbundskansler i sexton år.
  3. 2005 förlorade Gerhard Schröder (SPD) en förtroendefråga han hade ställt med anledning av SPD:s betydande tillbakagång i delstatsparlamenten. Nyvalet uttryckte inte valmanskårens klara ställningstagande för eller emot en fortsatt regering under förbundskansler Schröder utan ledde till långdragna förhandlingar och till slut till att Angela Merkel ersatte Schröder som förbundskansler i en så kallad stor koalition (große Koalition) med socialdemokrater och kristdemokrater.

Lista över förbundskanslerer (från 1949)[redigera | redigera wikitext]

Tre västtyska förbundskanslerer i Bonn 1979, från vänster till höger: Kiesinger, Schmidt och Brandt.
# Förbundskansler Tillträde Frånträde Varaktighet Parti Regering
1
Konrad Adenauer
Adenauer, KonradKonrad Adenauer
(1876–1967)
15 september 1949 16 oktober 1963 &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 år och &&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031 dagar   CDU Adenauer I
CDU/CSU – FDP – DP   

Adenauer II
CDU/CSU – FDP/FVP – DP – GB/BHE  

Adenauer III
CDU/CSU – DP    

Adenauer IV
CDU/CSU – FDP    

Adenauer V
CDU/CSU – FDP    
2
Ludwig Erhard
Erhard, LudwigLudwig Erhard
(1897–1977)
16 oktober 1963 1 december 1966 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 år och &&&&&&&&&&&&&046.&&&&&046 dagar   CDU Erhard I
CDU/CSU – FDP    

Erhard II
CDU/CSU – FDP    
3
Kurt Georg Kiesinger
Kiesinger, Kurt GeorgKurt Georg Kiesinger
(1904–1988)
1 december 1966 21 oktober 1969 &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 år och &&&&&&&&&&&&0324.&&&&&0324 dagar   CDU Kiesinger
CDU/CSU – SPD    
4
Willy Brandt
Brandt, WillyWilly Brandt
(1913–1992)
21 oktober 1969 7 maj 1974 &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 år och &&&&&&&&&&&&0198.&&&&&0198 dagar   SPD Brandt I
SPD – FDP    

Brandt II
SPD – FDP    
Walter Scheel
Scheel, WalterWalter Scheel (tf.)
(född 1919)
7 maj 1974 16 maj 1974 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 år och &&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09 dagar   FDP Brandt II
FDP – SPD    
5
Helmut Schmidt
Schmidt, HelmutHelmut Schmidt
(född 1918)
16 maj 1974 1 oktober 1982 &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 år och &&&&&&&&&&&&0138.&&&&&0138 dagar   SPD Schmidt I
SPD – FDP    

Schmidt II
SPD – FDP    

Schmidt III
SPD – FDP    
6
Helmut Kohl
Kohl, HelmutHelmut Kohl
(född 1930)
1 oktober 1982 27 oktober 1998 &&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016 år och &&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026 dagar   CDU Kohl I
CDU/CSU – FDP    

Kohl II
CDU/CSU – FDP    

Kohl III
CDU/CSU – FDP – DSU   

Kohl IV
CDU/CSU – FDP    

Kohl V
CDU/CSU – FDP    
7
Gerhard Schröder
Schröder, GerhardGerhard Schröder
(född 1944)
27 oktober 1998 22 november 2005 &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 år och &&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026 dagar   SPD Schröder I
SPD – De gröna    

Schröder II
SPD – De gröna    
8
Angela Merkel
Merkel, AngelaAngela Merkel
(född 1954)
22 november 2005 nuvarande &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 år och &&&&&&&&&&&&0271.&&&&&0271 dagar   CDU Merkel I
CDU/CSU – SPD    

Merkel II
CDU/CSU – FDP    

Merkel III
CDU/CSU – SPD    

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Bundeskanzler (Deutschland)
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chancellor of Germany (Federal Republic of Germany)

Notförteckning[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Flag of Germany.svg Tysklandsportalen – samlingssidan för artiklar om Tyskland på svenskspråkiga Wikipedia.