Brandkronad kungsfågel
| Brandkronad kungsfågel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Kungsfåglar (se text) Regulidae |
| Släkte | Regulus |
| Art | Brandkronad kungsfågel R. ignicapilla |
| Vetenskapligt namn | |
| § Regulus ignicapilla | |
| Auktor | Temminck, 1820 |
| Synonymer | |
| Regulus ignicapillus | |
.jpg)
Sjungande individ i barrträd.
|
|
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Brandkronad kungsfågel (Regulus ignicapilla) är en liten fågel i familjen kungsfåglar inom ordningen tättingar.[2]
Innehåll |
Utseende och läte [redigera]
Brandkronad kungsfågel blir upp till 9 cm lång och är grönare ovan och vitare under än kungsfågel. Den skiljer sig också från kungsfågel genom tydligt vitt ögonbrynsstreck och svart streck genom ögat. Även juvenilerna har dessa streck. Liksom de unga kungsfåglarna saknar de dock det gula på hjässan. Den skiljer sig från kungsfågelsångare genom avsaknad av ljusgul övergump.
Utbredning och Systematik [redigera]
Brandkronade kungsfågeln häckar från södra England och västra Europa till Medelhavet, nordvöstra Afrika och österut till Anatolien. De nordligaste bestånden flyttar till västra och södra Europa.
Taxonomi [redigera]
Kungsfåglarnas taxonomi är omdiskuterad. Enligt klassisk taxonomi kategoriserades den som en underfamilj inom den idag uppsplittade familjen sångare (Sylviidae) men idag förs den oftast till den egna familjen kungsfåglar (Regulidae).
Brandkronad kungsfågel delas upp i tre underarter:[2]
- madeirensis ("Madeirakungsfågel") - monotypisk grupp
- ignicapilla/balearica ("Europeisk") - polytypisk grupp
- Regulus ignicapilla ignicapilla - häckar från England och västra Europa till Medelhavsöarna Korsika, Sardinien, Sicilien och Anatolien.
- Regulus ignicapilla balearica von Jordans, 1924 - häckar på Balearerna, i norra Marocko, norra Algeriet och norra Tunisien.
Tidigare har Kanariekungsfågel behandlats som en underart till brandkronad kungsfågel.[3] Även Madeirakungsfågel har ibland behandlats som distinkt art men behandlas idag som underart till brandkronad kungsfågel.[2]
Förekomst i Sverige [redigera]
I Sverige är brandkronad kungsfågel sällsynt och ses främst under april-maj, några fynd görs även i september-oktober. Enstaka häckningar har förekommit i Skåne, Blekinge och på Öland. Den nordligaste observerade häckningen skedde 2007 i Slottsskogen i Göteborg.
Ekologi [redigera]
Brandkronad kungsfågel häckar i barrskog,lövskog, i parker och trädgårdar. Den bygger ett kompakt bo som placeras på en trädgren. Den lägger sju till elva ägg som ruvas av honan. Båda föräldrarna tar hand om ungarna som blir flygga efter 22–24 dagar efter att de kläckts. Brandkronad kungsfågel är i ständig rörelse och ryttlar ofta i sin jakt på insekter. Vintertid uppträder den ofta i blandflockar med mesar, så kallade meståg.
Hot och status [redigera]
Trots vissa lokala negativa populationstrender så är den brandkronade kungsfågeln inte hotad. Den har en mycket stor europeiskt population och dess utbredningsområde expanderar varför IUCN kategoriserar arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ [a b] BirdLife International 2012 Regulus ignicapilla Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2013-02-19.
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2012) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.7 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2013-01-17
- ^ Mayr & Cottrell (1986)
Källor [redigera]
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (utgåva första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. ISBN 91-34-51038-9
Externa länkar [redigera]
