Brasiliansk and

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Brasiliansk and
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Brasiliansk and. Hona i förgrunden och hane i bakgrunden.
Brasiliansk and. Hona i förgrunden och hane i bakgrunden.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Egentliga andfåglar
Anatidae
Underfamilj änder
Anatinae
Släkte Amazonetta
Boetticher, 1929
Art Brasiliansk and
A. brasiliensis
Vetenskapligt namn
§ Amazonetta brasiliensis
Auktor (Gmelin, 1789)
Underarter
  • A. b. brasiliensis
  • A. b. ipecutiri
Hitta fler artiklar om fåglar med

Brasiliansk and (Amazonetta brasiliensis) är ensam art i släktet Amazonetta inom underfamiljen änder (Anatinae).

Taxonomi och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes den till den taxonomiskt oprecisa gruppen trädänder men molekylära studier av Johnson & Sorenson (1999) antyder att den tillhör en klad av sydamerikanska simänder som också omfattar tofsand (Lophonetta specularioides), bronsvingad and (Speculanas specularis) och kanske även släktet ångbåtsänder (Tachyeres).

Den återfinns genom hela östra Sydamerika från Uruguay till norra Argentina, med ett kärnområde i Venezuela och i norra och centrala Brasilien.

Brasilianska and delas upp i två underarter:

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den har en ljusbrun fjäderdräkt med en mörk stjärt, ljusbruna övre stjärttäckare och mörk övergump. På ovansidan vingen är handpennorna gråbruna, de mindre och mellersta täckarna svarta, de större täckarna har en grönblålila färg med metallisk glans och armpennorna är vita. Den adulta hanen har en röd näbb och rödorangea ben som båda blir rödare i praktdräkt. Den har också ett tydligt ljusgrått område på sidan av huvudet, bakom ögat och ner på halsen, och ett mörkt smalt område som börjar på hjässan och går ned i nacken och ned på baksidan av halsen. Den adulta honans färger är mindre klara och hon har en gråbrun näbb och orangea ben. På vardera sidan om pannan, ovanför ögat har hon en vit fläck och även ett vitt parti som sträcker sig ned på sidan av strupen.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

De föredrar biotoper med större ansamlingar med färskvatten en bit från kusten där det finns tät vegetation. De lever i par eller i mindre grupper, upp till tjugo individer. Båda föräldrar tar hand om ungarna. De äter frön, rötter och insekter, medan kycklingarna bara äter insekter.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer över ett stort område som uppskattas till 8 800 000 km² och man uppskattade år 2002 att världspopulationen bestod av 110 000-1 100 000 individer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
  • BirdLife International (2004) Amazonetta brasiliensis, IUCN 2007. 2007 IUCN Red List of Threatened Species. www.iucnredlist.org, läst 2007-11-24
  • Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999) Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk, vol.116, nr.3, sid:792–805. PDF fulltext
  1. ^ BirdLife International 2012 Amazonetta brasiliensis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.