Castell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Kastell.
Ett castell, typ Pd5,[1] byggt vid Gran Festa de Calçotada, Valls, Katalonien, 2012
La pinya.

Castell (katalanska; borg) är ett mänskligt torn i olika våningar som man traditionellt bygger upp i några av byarna i comarcan Valenciana de la Ribera Alta, som Algemesí och La Alcudia, där de kallas Muixeranga respektive Negrets, i Campo de Tarragona, sedan mer än 200 år,[2] och som sedan har brett ut sig mot Penedés och, under 1900-talet, över hela Katalonien, Roussillon och Balearerna, särskilt från och med 1980-talet, vilket betyder att det är starkt förknippat med folkliga fester. En casteller är en person som utgör en del av en colla castellera för att bygga castells.

Den 16 november 2010, förklarades els castells som Immatriellt kulturarv för mänskligheten genom Unesco.[3]

Tack vare historisk dokumentation från sekelskiftet 1700/1800, och speciellt för att ha underhållit denna konstform genom seklernas gång, brukar staden Valls i provinsen Tarragona anses som Bressol dels castells ("Castellernas vagga").

I en castell medverkar en ansenlig grupp män och kvinnor i alla åldrar och fysiska egenskaper. De tränar under hela året för att delta i tävlingar och föreställningar. Dessutom, i basen (la pinya[4]) till varje castell medverkar vänner, familjemedlemmar, supporters och spontana åskådare som samlar sig i colla de castellers och deltar på så sätt aktivt.

Castellets delar[redigera | redigera wikitext]

Castellen består av följande delar:

  • La pinya är basen till castellet och det är där som de flesta personerna befinner sig för att ge stöd till castellet.[2] De casteller som bildar pinya kan vara: baix (bajo, dvs nederst), contrafort (stöd), primera mà (”första hand”), segona mà (”andra hand”) (och successivt), lateral, vent (”vind”), agulla (”spets”), crossa (”krycka”), eller ingå i någon av de olika koncentriska ringar och skydd, som har den dubbla funktionen att stödja tornets stam och samtidigt utgöra en mänsklig kudde för att dämpa stötarna i händelse av fall. Den yttersta ringen i pinyan trycker på med utsträckta armar och vakar över hur castellet byggs upp.
  • El tronc (”stammen”) på castellet är den synliga delen (plus den centrala undre dolda delen som bär upp den) och efter sin konstruktion och höjd bestämmer densammas svårighetsgrad. Den bildas av los baixos (de längst ner), segons (de andra), los terços (de tredje), los quarts (de fjärde), etc. (beroende på castellets höjd).[2] Castellets svårighetsgrad bestäms av antalet personer som deltar, antalet våningar och hur många personer som finns på varje våning[5]
  • El Pom de dalt är den översta delen av ett castell, som fullbordar stammen och som alltid har samma form oberoende av vilket castell man bygger. Den bildas av en våning av två castellers som kallas «dosos» plus «el acotxador», som brukar vara den minsta i castell och till sist la enxaneta. När la enxaneta placerar båda fötterna högst och höjer armen och gör la aleta (dvs. vinkar med armen), så anses det att castellet har slutförts.[2]
  • El folre är delen strax över la pinya och har som uppgift att förstärka tronc (stammen) och öka på med en våning. Den har nästan samma uppbyggnad som la pinya i ett castell utan folre. Uppgiften är att stödja treorna och hjälpa tvåorna i de svåraste castellen.[2]
  • Las manilles är castellers som befinner sig över el folre, på samma nivå som treorna och som hjälper att hålla fyrorna för att förstärka stammen. De brukar förekomma i castell i de högre höjderna.[2]
  • Los puntals är de castellers som befinner sig över las manilles, på nivå med fyrorna.

För att bygga ett castell, måste los baixos (en för varje ”linje” i castellet) hålla varandra i armarna och man måste säkerställa att castellet är riktigt uppbyggt, contraforterna håller emot bakom, och los agulles går in i cirkeln som los baixos bildar med armarna. Därefter ställer sig los crosses och stöder varje baix vid axlarna, sedan ställer sig los primeres mans bakom contraforterna, las mans laterals vid sidan av las primeras mans och slutligen los vents ställer sig mellan los laterales, för att sedan de olika kedjorna ska träda in i pinyan.

När pinya är ordnad, ställer sig los segons över dem, var och en över sin ”bas” och tar tag i varandras armar, medan pinyan håller dem stadigt i ben och höfter. När väl man är säker på att castellet står stadigt och säkert, stiger los terços upp, och man gör en sista kontroll av konstruktionen. Trycket på pinyan måste gradvis ökas under det att man lastar på tyngden i tronc.[6] Om castellet ser bra ut ger man order till fjärde våningen att klättra upp och flöjtarna börjar höras.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Benämningen av de olika castellen ger man med två siffror och ordet de emellan (här betecknat med "x"). Den första siffran anger antalet personer ("pelare") som varje våning i stammen består av och den andra siffran det totala antalet våningar inräknat spetsen el pom de dalt. Exempelvis en "4 x 9" (quatre de nou bildas i sex våningar inklusive basen och fyra personer per våning, plus el pom de dalt som räknas som tre.[7]

För vissa speciella castelltyper finns särskilda namn som carro gros ("4 x 8"), catedral ("5 x 8"), supercatedral ("5 x 9 med folre"), vano de pilars (ungefär "pelarfönster", en central pelare i 5 eller 6 våningar och med två lägre på sidorna) etc.

Det finns också bestämda kombinationer av castell som har särskilda namn:

  • "Magisk trippel" (Tripleta mágica) : "3 x 9 med folre", "4 x 9 med folre", "5 x 8"
  • "Villafrankisk trippel" (Tripleta vilafranquina): "3 x 9 med folre", "4 x 9 med folre", "4 x 8 med l'agulla"
  • "Trippel" eller "Syréntrippel" (Tripleta eller Tripleta lila): "2 x 8", "4 x 8", "2 x 7"
  • Klassisk 8: "3 x 8", "4 x 8", "2 x 7"
  • Klassisk 7: "3 x 7", "4 x 7", "2 x 6"

Svårigheten i castellen bestäms av höjden och antalet pelare (personer), och de stöd som erfordras. Därför räknas ett castell svårare ju högre höjd det har och ju mindre stöd (folres och manilles) som används och ju färre pelare (personer) man bygger med.

Trots att man inte bygger castellen i några bestämda tävlingar så finns det årliga klassificeringar av lagen (los colles), efter det antal poäng som man ger varje castell vilket bestäms efter castellets svårighetsgrad. Inledningsvis fanns det olika sätt att beräkna poängen, men år 2004 skapades slutligen Tabla de Puntuación Castellera Desc.20, som konsensus mellan tävlingsorganisationen för castellen i Tarragona och pressen, så att alla castellbyggare följer en enda rangordningslista per säsong.[8] 2008 togs castellet "3 x 8 med l'agulla" med på listan och för närvarande följer man poänglistan för 2010 (”Tabla de Puntuaciones Unificada 2010”).[9]

Slutförandet av castellet[redigera | redigera wikitext]

När man börjar resa tornet, kan det sluta på fyra olika sätt, med mer eller mindre grad av perfektion[10]

  • Försök (intento): om castellet faller ihop innan det har slutförts, kallar man det för ett försök (un intento).
  • Avbrutet försök (intento desmontado): om la enxaneta, eller castellet, tas ner innan hela tornet är färdigt, och flöjterna redan har hunnit börja spela, och man kan montera ner tornet i ordnad form, så kallas det ett avbrutet försök.
  • Uppbyggt castell (cargado): om castellet faller ihop, när det har byggts upp, anger man det som att det blev uppbyggt.
  • Byggt och nedmonterat (descargado): om la enxaneta klättrar ner sedan hon nått toppen och även resten av castellers lyckas montera ned castellet i ordnad form, har castellet såväl byggts upp som nedmonterats.

Castelleramusiken[redigera | redigera wikitext]

Grallaire.
Flöjt av buxbom

Under tiden som castellet reses och sedan tas ned igen spelas flöjtmusik som visar utvecklingen av tornet. Musikinstrumenten består av flöjter (chirimía) och timbales. Genom musiken kan från basen av castellet veta faserna i castellets uppbyggnad.[2]

Musikstycket som spelas under castellbygget heter Toc de Castells, och består av olika delar. Man börjar spela beroende på vilket castell man tänker resa på torget. Om det handlar om ett castell av typ 7, börjar man spela när tredje våningen (los terços) börjar klättra upp, om castellet är av typ 8 börjar man vid uppstigningen för fjärde våningen (los quarts)) och så spelas successivt tills la enxaneta har nått toppen på castellet. I nästa akt börjar man spela när la enxaneta klättrar ned, fram till slutet, vilket visar att castellet har monterats ned på ett tillfredsställande sätt.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från spanskspråkiga Wikipedia, Castell, 2012-02-03.
  1. ^ Pelare i 5 våningar ("Pilar de 5")
  2. ^ [a b c d e f g] La Gran enciclopèdia en català (2004)
  3. ^ Los 'castells', Patrimonio de la Humanidad, El País, 16 november 2010.
  4. ^ La pinya (katalanska; spanska la piña) är en grupp objekt eller personer som är tätt förenade, ordet betyder också "kotte".
  5. ^ ”Una mica de tècnica” (på katalanska). Castellers de Mollet. http://castellersdemollet.com/cdm_cat/19-tecnica-c.asp. 
  6. ^ Coordinadora de colles castelleres de Catalunya, Fem Pinya, marzo 2008
  7. ^ Bofarull Solé, Joan, L'origen dels castells: anàlisi tècnica i històrica p.73
  8. ^ ”Creació de la Taula de Puntuació Castellera Desc.20 (2004)” (på catalán). lamalla.cat. http://www.lamalla.cat/castellers/actualitat/article?id=86031. 
  9. ^ ”Taula de puntuacions oficial del Concurs de Castells de Tarragona 2010” (på catalán). Ayuntamiento de Tarragona. http://www.concursdecastells.cat/taula-de-puntuacions-1-cdc. 
  10. ^ ”Tutorial”. Web dels Castellers. http://www.lawebdelscastellers.com/castellano/tutorial.html. 
  11. ^ ”Toc de castells”. Fundación "la Caixa". http://www.euroaventura.net/castella/homecast/solfa/audio23.htm.