Antoni Gaudí

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Antoni Gaudí
(Antoni Plàcid Guillem
Gaudí i Cornet)
Antoni gaudi.jpg
Antoni Gaudí, foto från 1878
Personfakta
Nationalitet Spanien Spanjor
Född 25 juni 1852
Reus eller Riudoms, Tarragona, Katalonien
Död 10 juni 1926 (73 år)
Barcelona, Katalonien
Alma mater Escola Superior d'Arquitectura, Barcelona
Arbeten
Betydande byggnader Palau Güell
Casa Milà
Sagrada Família
Casa Vicens
Casa Batlló
Cripta de la Colònia Güell
Betydande projekt Parc Güell, Colònia Güell
Betydande stilar Modernisme
Sagrada Familia, Barcelona
Casa Milà

Antoni Plàcid Guillem Gaudí i Cornet,[1] känd som Antoni Gaudí, född 25 juni 1852 i Reus eller Riudoms i Tarragona-provinsen i Katalonien, död 10 juni 1926 i Barcelona, var en katalansk arkitekt.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Gaudí föddes som son till en kopparsmed i Tarragona-provinsen i Katalonien. Födelseort är antingen Reus eller Riudoms, två mindre orter 5 km från varandra. 1870 flyttade han till Barcelona, där han gick i yrkesskola, först vid konstskolan Ecola de la Llotja och sedan vid Escola Superior d'Arquitectura.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Yrkeskarriären som arkitekt inledde Gaudí i nygotisk, morisk, orientaliserande stil. Med tiden utvecklade han dock en sensuell, organisk stil med expressionistiska och surrealistiska drag.

Gaudí influerades av Viollet-le-Ducs skrifter, men där denne försökte koppla samman den gotiska konstruktionsprincipen med det nya industrimaterialet stål strävade Gaudí snarare mot hantverket. Han höll fast vid tegel och sten som synliga byggmaterial men förordade diagonala stödbalkar och trädformade balkarrangemang i stället för gotikens parallellogramschema. Den "barocka" asymmetriska balans som Gaudí eftersträvade såg han i de klassiska grekiska statyernas kontrapost; han talade därför även om sina verk som "grekiska".[2] Flera av hans hus har dock bärande balkverk av stål, och han utnyttjade gärna moderniteter som hiss.

Jugend kallas för modernisme i hela Katalonien. Emellertid utvecklades jugendstilen nästan uteslutande i regionens huvudort Barcelona. Den våg av katalansk nationalism som svepte över Katalonien på 1880- och 1890-talen, gjorde att katalanerna med stor aptit tog för sig av den nya europeiska kultur som växte fram; impressionism, Wagner, Ibsen, Nietzsche och senare modernismen. Internationellt kända konstnärer som Gris, Miró och Dalí kommer alla från Katalonien, men Gaudí har kallats "den mest katalanske katalanen av dem alla"[3]. Gaudí utsågs snabbt till ledare för den nya spanska jugendrörelsen, men han förblev en outsider och trogen sina egna idéer intill slutet. Vid sidan om andra samtida arkitekter som Sullivan och Wright framstår hans egenart mycket tydligt.

Enligt Julius Posener finns inga byggnadsritningar från Gaudís hand, endast modeller. Dessa modeller kunde vara resultatet av mycket avancerade konstruktiva beräkningar utförda med rep, hängande vikter och roterande träkonstruktioner. Arkitekten/konstruktören Mark Burry kunde nyligen med hjälp av avancerad CAD-teknik avsedd för aeronautiska konstruktioner visa att La Sagrada Família rymmer både hyperbolisk geometri och interpolerade geometriska figurer. Gaudí använde denna geometri för att ge sin katolska tro trovärdig gestaltning; groteskerier, fantasterier och barock överdådighet skulle bekräfta trons sanningshalt.

Död[redigera | redigera wikitext]

Gaudí dog 73 år gammal, överkörd av en spårvagn. Han hade då helt dragit sig undan offentligheten och var så illa klädd att ingen längre kände igen honom. En taxichaufför vägrade köra vagabonden till sjukhus och hans lik hittades till slut på ett sjukhus för fattiga. Vid begravningen följde halva Barcelona den populäre arkitekten till sista vilan.

Byggnadsverk[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Férrin, Ana María (2001a) (spanska). Gaudí, de piedra y fuego. Barcelona: Jaraquemada. ISBN 978-8493201500.
  2. ^ Rykwert, Joseph:The Dancing Column: On Order in Architecture, MIT Press, 1996. Läst 2012-01-27.
  3. ^ "Gaudiworks, 1900-1909." Bellesguard. Läst 2012-01-27.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]