Katalanska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
katalanska
català, valencià,
català-valencià-balear
Katalanskans utbredning i Europa.
Katalanskans utbredning i Europa.
Talas i Katalonien Katalonien
Spanien Spanien
Frankrike Frankrike
Italien Italien
Andorra Andorra
Region Katalonien, Valencia, Balearerna, Roussillon, östra Aragonien, El Carche, Alghero
Antal talare 7,2–9,8 miljoner
Status relativt stabilt (lokalt hotat)
Klassificering indoeuropeiska språk

 romanska språk
  italo-västliga
   galloromanska
    occitanoromanska

     katalanska
Officiell status
Officiellt språk i Katalonien Katalonien
Andorra Andorra
Spanien Valencia (som valencianska)
Balearerna Balearerna
Katalonien Alghero
Språkmyndighet Institut d'Estudis Catalans, Acadèmia Valenciana de la Llengua
Språkkoder
ISO 639-1 ca
ISO 639-2 cat
SIL cln

Katalanska (català, i Valencia även valenciàvalencianska) är ett romanskt språk (eller språkgrupp) som talas i östra Spanien, Andorra, delar av Frankrike, samt i staden AlgheroSardinien. Språket talas/behärskas av någonstans mellan 7,2[1] och 9,8 miljoner människor, varav knappt 7[1] miljoner i Spanien. I de tre spanska regionerna Katalonien, Valencia och Balearerna är det officiellt språk, en status som saknas i Aragonien (gränsområdet La Franja är katalansktalande) och El Carxe i Murcia. Utanför Spanien är språket även officiellt i Andorra och Alghero. I franska Katalonien ("Nordkatalonien": Roussillon/Pyrénées-Orientales) har språket numera fått ett erkännande av de lokala myndigheterna, men det saknar fortfarande officiell status.

Katalanskan är uppdelad på ett antal dialekter och flera skriftformer. Varianten i regionen Valencia – valencianska – har något större likhet med spanskan, medan språket på Balearerna (baleariska) bevarat vissa äldre element från latin. Katalanskan är liksom occitanska ett occitanoromanskt språk, och många katalanska ord är mer lika sina franska än sina spanska motsvarigheter. Under 500 års utveckling i Spanien har katalanskan lånat drag från spanskan, samtidigt som språket av politiska skäl tidvis varit förbjudet. Katalanskan talas idag i sitt spanska utbredningsområde parallellt med spanska, vilket lett till både en utbredd tvåspråkighet och ökad katalansk nationalism (åtminstone i Katalonien).

Språk eller språkgrupp[redigera | redigera wikitext]

Katalanska är både ett språk och en språkgrupp. Varianterna i Valencia-regionen (valencianska) och på Balearerna (baleariska) räknas ibland som egna språk. Särskilt valencianskans särart hävdas starkt,[2][3] delvis färgat av politiska motsättningar mellan de konkurrerande storstadsregionerna Barcelona och Valencia. Katalanskspråkiga media från Katalonien ses inte alltid välvilligt i söder (och kopplas ibland samman med katalanskt expansiva strävanden), trots att de språkliga skillnaderna mellan språkvarianterna inte är särskilt stora[4]. En del viktiga grammatiska skillnader finns gentemot det baleariska talspråket, där bland annat de bestämda artiklarna är helt annorlunda.

Särdrag och indelning[redigera | redigera wikitext]

Katalanska är tydligt distinkt från de båda stora angränsande språken spanska och franska. Dess närmaste släkting är de occitanska språken i södra Frankrike.

Den viktigaste dialektgränsen i språket går mellan väst och öst. En tydlig skillnad är att reduceringen av obetonade vokaler till schwan förekommer endast i den östra gruppen; català uttalas [kətəˈla] i öst och [kataˈla] i väst.

Uttal och grammatik[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Katalansk grammatik

Uttalet i katalanskan erbjuder både likheter och olikheter gentemot grannspråken spanska och franska. Dessutom skiljer sig en del uttal åt beroende på dialekt och varietet (valencianskan i söder har fler likheter med spanskan).

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Vokaler

Katalanskan innehåller fonologiskt sju eller åtta olika vokalljud, beroende på dialekt. Där finns öppen, främre, icke-rundad (/a/), halvsluten, främre, icke-rundad (/e/), halvöppen, främre, icke-rundad (/ɛ/), sluten, främre, icke-rundad (/i/), halvsluten, bakre, rundad (/o/), halvöppen, bakre, rundad (/ɔ/), sluten, bakre, rundad (/u/) och mellanposition, central (/ə/). Den sistnämnda, ofta benämnd neutral vokal, saknas i de västligaste/södra dialekterna och förekommer endast i obetonad position i de centrala och östliga dialekterna; lokalt i baleariskan kan den neutrala vokalen även användas i betonad position.

Not: Mellan parenteser = endast i vissa positioner/dialekter.[5]
Främre Central Bakre
Sluten
Vokalfyrsiding
u
e
o
(ə)
ɛ
ɔ
a
Halvsluten
Mellanposition
Halvöppen
Öppen
Konsonanter[6]
Substantivböjningen av gat ('katt').

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Katalanskan har fyra regelbundna verbböjningar: ar-, ir-, -er och re-verb. I presens indikativ:

  • 1. cantar – att sjunga: jo canto, tu cantes, ell/ella canta, nosaltres cantem, vosaltres canteu, ells/elles canten[7]
  • 2a. perdre – att förlora: jo perdo, tu perds, ell/ella perd, nosaltres perdem, vosaltres perdeu, ells/elles perden[7]
  • 2b. témer – att frukta: jo temo, tu tems, ell/ella tem, nosaltres temem, vosaltres temeu, ells temen
  • 3. dormir – att sova: jo dormo, tu dorms, ell/ella dorm, nosaltres dormim, vosaltres dormiu, ells/elles dormen[7]

OBS! Subjektsformerna av personliga pronomina (jo, tu …) används, i likhet med i spanskan och italienskan, ytterst sparsamt i dagligt tal och ofta endast som en tydlighetsmarkering.

Dialekter[redigera | redigera wikitext]

Katalanska delas dialektmässigt upp i två huvudgrupper – västlig och östlig. Dessa huvudgrupper innehåller var och en tre dialekter.

  • Östliga dialektgruppen (dialecte oriental)
  • Västliga dialektgruppen (dialecte occidental)
    • Nordvästkatalanska (català nord-occidental) – större delen av östligaste Aragonien (La Franja), Andorra samt nordvästra (utom Val d'Aran) och västra Katalonien
    • Sydkatalanska/nordvalencianska (català meridional/valencià septentrional) – södra delen av La Franja, sydligaste Katalonien samt nordligast delen av Valenciaregionen
    • Valencianska (valencià) – östra, sydöstra och södra delen av Valenciaregionen
Katalanskans dialekter. Den viktigaste skiljelinjen är mellan de östra (dialecte oriental) och de västra (dialecte occidental) dialekterna. Dessutom har baleariskan egna bestämda artiklar.

Den katalanska variant som talas i Valenciaregionen kallas valencianska och har där status som ett officiellt språk med egna skriv- och grammatikregler. Valenciaregionens kraftfulla hävdande av valencianskan som eget språk – trots de i stor utsträckning endast dialektala skillnaderna – har lett till politiska spänningar gentemot Katalonien.[4] De skillnader som existerar har utvecklats under flera hundra år, men dagens språktvist är större som politisk fråga.[8] Ur lingvistisk synvinkel betraktas valencianska i de allra flesta fall som en variant av katalanska med vissa skillnader såsom den maskulina plurala artikeln "los" där man i Katalonien använder "els", en mer "spansk" artikulation av vokalerna och oftast[a] ett /dʒ/-uttal av 'j' samt 'g' framför mjuk vokal[9] (där katalansk katalanska använder /ʒ/.

Varianten på Balearerna – baleariskan (ibland: mallorkinska, mallorquí) – använder i likhet med en lokal nordöstkatalansk dialekt en annan uppsättning bestämda artiklar. Dessa härstammar från latinets ipse, där de flesta andra romanska språk använder bestämda artiklar baserade på latinets ille. Resultatet är artiklarna es och sa, där övrig katalanska (och i det här fallet även spanska) har el och la[10] Mallorkinskans spridning som skrivet språk är däremot mer begränsad; den används visserligen konsekvent bland annat av den framgångsrika popgruppen Antònia Font, men exempelvis Palma de Mallorcas stadstyre skriver uteslutande på "rikskatalanska".[11]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ursprung och nationalspråk[redigera | redigera wikitext]

Katalanskan växte under medeltiden fram ur vulgärlatinet. Den utvecklades i flera av de kristna småstater som fanns norr om det muslimska Spanien, framför allt i Spanska Mark som Karl den store kring 795 etablerade som skydd mot morerna. I slutet av 800-talet kom det framtida Katalonien att lyda under karolingiska markgrevar med säte i Barcelona. Grevskapet Barcelona var länge beroende av den frankiska monarkin. Det beroendet avtog och ersattes 1137 av en iberisk allians, i och med grevskapet Kataloniens (som personalunion med kungariket Aragonien.[12] Genom Barcelonas ekonomiska betydelse som hamnstad, kom både staden och dess språk – katalanskan – att bli dominerande i större delen av det nya riket.

Under senmedeltiden expanderade det förenade aragonsk-katalanska riket i flera riktningar. Man deltog i den iberiska reconquistan av halvön från morerna och vann (tillbaka) både Balearerna och kustområdet norr och söder om Valencia. Genom utflyttning söderut kom större delen av de nyvunna områdena i söder att bli befolkade av katalansktalare, men genom regionens senare fristående status blev språket lokalt betecknat som valencianska, inte katalanska. Den inre, västra delen av Valenciaregionen befolkades dock av utvandrare från Aragonien, och det innebar i förlängningen att kastiljanskan kom att bli dominerande lokalt språk. Genom kungariket Aragoniens senmedeltida erövringar av Syditalien, utvandrade även katalaner österut; idag återstår den katalanska språkenklaven i Alghero (katalanska: Alguer) på nordvästra Sardinien som en rest från denna tid.

Regionalspråk[redigera | redigera wikitext]

1469 förenades Aragonien och Kastilien i en union, det framtida Spanien, vilket innebar att katalanskan kom att utsättas för nya utmaningar. Erövringen av Amerika ledde till en internationell spridning av kastilianskan, medan politiska uppdelningar gjorde att katalanskan successivt tillbakavecklades från ett nationellt till ett regionalt spanskt språk. Uppblossande katalanska självständighetssträvanden, bland annat under det spanska tronföljdskriget i början av 1700-talet, ledde till att konflikterna mellan den spanska centralmakten och det katalanska språkområdet förstärktes. Katalanskan ersattes successivt som myndighetsspråk. 1800-talets industrialisering i Kataloniens urbana centra ledde till en renässans för den katalanska kulturen, men arbetskraftsinvandringen bidrog också till en ökande mängd spansktalande i området. Det tidiga 1900-talet medförde starka slitningar mellan katalanska självständighetsivrare och den spanska centralmakten, något som till slut ledde till ett totalförbud mot katalanskan – i tal och skrift – efter Francos seger i det spanska inbördeskriget. Från myndighetshåll försökte man få katalanskan betraktad som en spansk dialekt.

Efter diktaturens fall har språket börjat återhämta sig och har idag till skillnad från många andra minoritetsspråk en stark ställning, främst i Katalonien. Däremot minskar mängden förstaspråkstalare i vissa andra regioner, främst i Valenciaregionen där numera endast runt 25 procent av invånarna har språket som modersmål.

Användning idag[redigera | redigera wikitext]

Översikt[redigera | redigera wikitext]

I Barcelona-regionen, med sin stora invandring från andra delar av Spanien, är katalanska och spanska ungefär lika mycket spridda som talade språk, medan katalanskan är dominerande ute på landsbygden. Kataloniens myndigheter använder numera nästan uteslutande katalanska i sin yrkesutövning.[13] Undantag gäller dock inom rättsväsendet, där majoriteten av rättsfallen avgörs på spanska (2009 var siffran 75 procent, år 2014 88 procent[14]); orsaken är att domarna ofta bott eller utbildats i andra delar av Spanien.[15]

Flera parallella utvecklingar sedan mitten av 1900-talet har inneburit att katalanskan både fått större och mindre användning. Barcelonaregionens tidiga och omfattande industrialisering innebär att stora delar av Spaniens industri och medieväsen är placerat i Katalonien. De senaste årtiondena har regionen därför sett en stor invandring från både utlandet och övriga Spanien; det har medfört en allt större andel modersmålstalare av spanska i städerna i regionen. Samtidigt har katalanskakunskaperna ökat, även bland invandrare till Katalonien; enligt en offentlig undersökning för år 2014 förstod då 82 procent av alla utländska medborgare bosatta i regionen språket.[14]

Parallellt har dock katalanskan alltifrån 1960-talet – efter Francotidens undertryckande av språket – återkommit som språk i medier, undervisning och administration. I slutet av 1970-talet startades ett antal dagstidningar och tidskrifter på katalanska, och därefter har ett antal spanskspråkiga tidningar i Katalonien antingen ersatts av katalanskspråkiga diton eller kompletterats med katalanskspråkiga editioner. Denna utveckling har dock inte påverkat biomarknaden, som fortfarande till nästan 9/10 visar filmer med spansk dubb eller textning. Katalonien har alltsedan tidigt 1980-tal haft "pro-katalanska" partier i ledningen för regionstyret, och under samma tid har regionens undervisning och administration till största delen övergått från att skötas på spanska till katalanska. I slutet av 1980-talet inleddes en våg av katalanskspråkig pop- och rockmusik, ofta känt som rock català, och åren runt Barcelona-OS (1992) fick den via ett antal stora musikevenemang närmast karaktär av folkrörelse.[16]

Användningen av katalanska i och utanför Katalonien har också sett ökade skillnader. 2006 godkände den socialistiska spanska regeringen ett utökat självstyre för Katalonien. Sedan 2011 har det konservativa och centralistiska Partido Popular (PP) lett både Spanien och de flesta andra autonoma regioner i landet. Under PP:s styre och via den spanska regeringens införda lagar[14] har katalanskans roll inom utbildning, i tidningar och på TV minskat i bland annat Valenciaregionen och i Balearerna, vilket setts som underblåsande av anti-katalanska stämningar.[17]De försämrade relationerna mellan Barcelona och Madrid har ökat kraven på ren självständighet för Katalonien, vilket bland annat manifesterats i en (rådgivande) folkomröstning och årliga massdemonstrationer i samband med Kataloniens nationaldag 11 september.

Andel talare[redigera | redigera wikitext]

Enligt en undersökningen gjord 2009 av Institut d'Estudis Catalans (IEC) va katalanskan då på viss tillbakagång i stadsområden och i områdena utanför Katalonien. Enligt undersökningen kan 11 miljoner förstå språket och 9 miljoner tala det, medan 6 miljoner talar katalanska till vardags. IEC meddelade att språket på lång sikt riskerade att försvinna från stadsområden i Valenciaregionen, Nordkatalonien och i Alghero. I de två sistnämnda områdena har föräldrarna i stort sett upphört att föra språket vidare till sina barn, och överföringen mellan generationer har också minskat i bland annat Castellón de la Plana (Castelló) och Alicante (Alacant). Katalanskan har en bättre utveckling i Andorra och i stora delar av Katalonien utanför själva Barcelona.[18]

  • 80 % av befolkningen i centrala delar av Katalonien[18]
  • 60–80 % i Franja de Ponent (östligaste Aragonien)[18]
  • 40–60 % i stadsområden i Katalonien och Balearerna[18]
  • 20–40 % i Andorra och Valenciaregionen[18]
  • >20 % i Nordkatalonien och Alghero[18]

Undervisning[redigera | redigera wikitext]

Sedan början av 1980-talet används språkbad (immersió lingüística) inom det katalanska undervisningsväsendet, i syfte att stärka katalanskas ställning i det katalanska samhället i förhållande till Spaniens majoritetsspråk.[19] Spanskan kommer eleverna, menas det från myndighetshåll, ändå att lära sig via massmedia och i den högre utbildningen där spanska används i större utsträckning. Det katalanska systemet ses ofta som en framgång, eftersom det bidragit till en ökad tvåspråkighet i regionen – även bland spansktalande. Det har även nämnts att endast 40 familjer i Katalonien krävt att deras barn ska få sin skolgång på spanska.[14]

Samtidigt bidrog införandet av det katalanska språkbadet att regionen förlorade ett stort antal spanskspråkiga lärare, och systemet utsätts numera för nya utmaningar i en miljö där allt fler invandrarspråk hörs i de katalanska skolkorridorerna.[20]

Situationen katalanska/spanska är inte helt olik den i fransktalande Québec, omgiven av det engelskspråkiga Nordamerika.[21]

Katalanska används idag av en minoritet i "Nordkatalonien" (motsvarande den gamla franska provinsen Roussillon och dagens Pyrénées-Orientales). Området aslöts 1659 till Frankrike (se Pyreneiska freden), och sedan åren kring 1700 har franska språket i använts i princip i alla officiella sammanhang.[22] Först 1976 återetableraes i mindre skala (och i privat regi) skolor med utlärning i katalanska – La Bressola. De var inspirerade av de motsvarande SEASKA i franska Baskien.[23]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Katalonien är centrum för större delen av Spaniens förlagsnäring – både på spanska och katalanska. De flesta böcker som läses är även i det tvåspråkiga Katalonien på spanska, enligt en stor enkät 2013 cirka 76 procent (mot cirka 22 procent på katalanska och knappt två procent på övriga språk).[24]

Varje år trycks cirka 10 000 boktitlar på katalanska, i sammanlagt knappt 19 miljoner exemplar (siffror från 2014). Samtidigt ges cirka 64 000 böcker ut på spanska.[förtydliga] Av de katalanskspråkiga boktitlarna är cirka 40 procent läroböcker eller vetenskaplig litteratur.[25]

En offentlig regionundersökning i Katalonien angav dock att försäljningen av böcker på katalanska för år 2014 första gången översteg mängden böcker på spanska.[14]

Dagstidningar i Barcelona. Från vänster den spanskspråkiga upplagan av El Periódico de Catalunya, dess katalanskspråkiga variant samt La Vanguardia (spanskspråkig). Bilden är från 13 januari 2011; senare under året skulle även La Vanguardia starta en edition på katalanska.
Dagstidningen El Punt Avui bildades 2011 genom sammanslagningen av Avui (grundad 1976 i Barcelona) och El Punt (grundad 1979 i Girona – Girona-kontoret syns på bilden).

Tidningar[redigera | redigera wikitext]

I Katalonien ges numera ut dagstidningar både på spanska och katalanska. De två största dagstidningarna med utgivning i regionen, La Vanguardia (grundad 1881) och El Periódico de Catalunya (grundad 1978), fanns länge enbart i spanskspråkiga utgåvor. Sedan 1997[26] har El Periódico även en edition på katalanska, något som 2011 togs efter av La Vanguardia[27] Med sina två språkversioner har La Vanguardia sedan 2011 återtagit rollen som regionens största dagstidning (cirka 200 000 ex mot 130 000 ex – räknat i daglig försäljning). Båda tidningarna säljer ungefär 50 % av totalupplagan på vardera språket. Därutöver finns mindre, enspråkigt katalanska dagstidningar – den största är El Punt Avui (cirka 50 000 i upplaga).

Mellan 1976 och 1998 ökade andelen katalanskspråkiga dagstidningar (sett på tryckt upplaga) i Katalonien från 9 till 21 procent,[28] Efter det har den katalanskspråkiga andelen planat ut på runt 25 procent. Generalitat de Catalunya har sedan 1980-talet organiserat ett omfattande presstöd till tidningar med utgivning på katalanska.[29]

(Utgivare – tidning – utgivningsort – grundarår)

L'EsportiuBarcelona – sporttidning (2002)
El 9 NouOsona/Ripollès/Vallès Oriental – 1978 (2 nr/vecka)
  • Ed. de Premsa Periòdica Ara – Ara – Barcelona – 2010
  • Prensa Ibérica – Diari de Girona – Girona – 1943 (som Los Sitios)
Regió7Manresa – 1978

Sedan 1970-talet har ett flertal regionala och lokala dagstidningar antingen bytt från spanska till katalanska, etablerat upplagor på katalanska eller börjat publicera delar materialet på katalanska. Nedan är några tidningar med delar av tidningens innehåll på katalanska:

  • Vallesana de Publicacions – Diari de SabadellSabadell – 1977 (3 nr/vecka)
  • Diari de TarragonaTarragona – 1808
  • Diari de Ponent – La Mañana – 1938[30] (webbupplaga i två versioner)

Balearerna ges år 2014 ingen daglig (pappers)tidning ut på katalanska. Den första och enda katalanskspråkiga dagstidningen på öarna var Diari de Balears (grundad 1939) som trycktes på katalanska åren från och med 1996. Sedan 2013 finns den dock endast som webbtidning.[31] Artiklarna är skrivna på "rikskatalanska" (inte baleariska).

I regionen Valencia ges ingen dagstidning ut bara på valencianska/katalanska. Den kortlivade Valéncia Hui (2006–08) blandade dock spanska och valencianska (mest den förstnämnda), en blandning som även Levante-EMV (grundad 1939, fortfarande utgiven) ägnar sig åt. El Temps (grundad 1985) är den viktigaste veckotidningen utgiven på valencianska/katalanska i regionen.

Etermedier[redigera | redigera wikitext]

Inom etermedierna är katalanskan väl representerad, i stora delar av utbredningsområdet. Det finns idag både radio- och TV-kanaler som sänder på språket, och kanalerna är oftast kopplade till regionstyrena.

I januari 1984 startade public service-kanalen TV3 regelbundna sändningar, och denna regionägda TV-station har sedan dess kompletterats med ett halvdussin nischade systerkanaler. Sedan 1985 når dess sändningar även till Andorra och Nordkatalonien. Det existerar ett programutbyte mellan programbolagen i Katalonien och Balearerna sedan år 2005, året då den i första hand katalanskspråkiga kanalen IB3 startade sina sändningar.[32]

2005 startade Canal Català, distribuerad via marksänd digital-TV.

Däremot existerade inget motsvarande samarbete med Canal Nou ("Kanal Nio"), Valencia-regionens främsta public service-kanal som startade sin verksamhet 1989. Medan både Canal Nou och IB3 under senare år endast nått tittarsiffror på 4-5 procent, är TV3 den mest sedda TV-kanalen i regionen Katalonien med en numera runt 15-procentig tittarandel.[33][34] Canal Nous låga tittarsiffror, som på senare år sjunkit från en nivå på runt 20 procent på 1990-talet, hade flera orsaker; beskyllningar om politisk manipulation av kanalen svärtade ner dess rykte, och valencianskans relativt svaga ställning i regionen (där endast 1/4 har språket som modersmål) bidrog ytterligare. 2013 lades Canal Nou samt hela det regional radio- och TV-bolaget (Radiotelevisió Valenciana) ned, som följd av en långvarig arbetskonflikt och relaterade massuppsägningar.[35]

Att notera att det baleariska IB3 använder "rikskatalanska" i sina sändningar, inte den lokala baleariskan.

I maj 2007 offentliggjordes – bland annat i radio – det katalanska utbildningsprojektet Marató en Viquipèdia.

Film och musik[redigera | redigera wikitext]

Katalonien har en egen filmindustri, som både producerar material på spanska och katalanska. På biografer i Katalonien är spanskan dominerande, med 9 av 10 filmer visade med spanskt tal eller text (siffror från 2013).[36] Pop- och rockmusik har sjungits på katalanska sedan 1960-talet.[37] Under 1980-talet etablerades en rocktradition med grupper som Sau, Els Pets och Sopa de Cabra. Den förstnämnda gruppen, med dess uppmärksammade sångare Carles Sabater, var i början av 1990-talet centrum i rörelsen med ett antal utsålda arenakonserter. Efter 1990-talet har "rörelsen" blivit mindre uttalad, men på 2010-talet finns ändå ett stort antal grupper och artister som sjunger på katalanska.[38]

Datorer och Internet[redigera | redigera wikitext]

Katalanska används i varierande grad av företag och organisationer på Internet. Undersökningar av katalanskans närvaro på webbplatser som vänder sig till befolkningen i de tre "katalanskspråkiga" regionerna" visar att den offentliga sektorn är bäst på att erbjuda information på katalanska (förutom andra språk). Februari 2014 hade 100 procent av regionens universitet och teatrar med flera webbinformation på katalanska. Information om musik, mässor och om kyrkliga ämnen var också mycket väl täcka av information på katalanska. I andra ändan av listan fanns läkemedelsföretag, elektroniktillverkare och företag inom kosmetik och fordonssektorn, där långt mindre än en tredjedel även erbjöd information på katalanska. De företagen var flitigare med att istället presentera information på franska och engelska (utöver riksspråket spanska). [39]

Ett stort antal webbtidningar på katalanska har startats under 2000-talet. 2014 nådde för första gången två av dem över 2 miljoner unika besökare per månad.[14] Dessa var Naciodigital.cat (grundad 1996) och Ara.cat (webbupplaga av dagstidningen Ara). Därefter följde Vilaweb (1,46 miljoner per månad), elpuntavui.cat (webbupplaga av El Punt Avui; 1,0 miljoner per månad) och elperiodico.cat (webbupplaga av El Periódico de Catalunya; 513 000 unika besökare.[40]

Bland datorägarna har katalanskans närvaro från och till varit bristfällig. På senare år har många större tillämpningsprogram lanserats med texter och menyer på katalanska, inklusive de flesta större webbläsare. Vissa program på Mac OS X (inklusive GraphicConverter och Camino) har haft den katalanska översättningen integrerad i en och samma version, och användarens systeminställningar har styrt vilket språk som visats. IOS inkluderat översättning till katalanska från 2010, medan en katalansk version av Mac OS X (bland annat filhanteraren Finder) dröjde till februari 2012 och version 10.7.3. Då hade olika lokala kampanjer pågått i åratal för att förmå Apple att uppmärksamma katalanskan (som ett viktigt språk), och Apple hade under tiden hunnit öppna officiella Applebutiker i både Barcelona och Valencia. den katalanska regeringen gjorde sina första påstötningar hos Apple redan 2005. Under 1990-talet hade vissa versioner av systemföregångaren Mac OS inkluderat katalanska.[41]

Redan före Mac OS 10.7.3 kunde användaren få katalanska menyer i systemet (och ett antal andra utvalda program). Det byggde dock på en tredjepartslösning[42] som förutsatte att användaren redan hade datorn grundinstallerad på spanska. För Windows 7 finns ett officiellt tillägg från Microsoft som ger katalanska menyer; den lösningen är en "Language Interface Pack" som dock bygger på att användaren antingen har en grundinstallation på spanska eller franska.[43]

Det katalanska språket sprids också genom katalanskspråkiga Wikipedia. Den här upplagan av Wikipedia, startad våren 2001, hade sommaren 2013 drygt 400 000 artiklar. Den är jämförbar i storlek och antal potentiella läsare med Wikipedia på bokmål och finskspråkiga Wikipedia men har märkbart färre läsare än dessa (knappt 30 miljoner jämfört med 60–70 miljoner sidvisningar per månad[44]). Den närmast universella tvåspråkigheten i de "katalanska" områdena gör den betydligt större spanskspråkiga Wikipedia lätt tillgänglig. Wikipedias betydelse för språkanvändning har dock uppmärksammats av regionstyret. 2007 offentliggjordes – bland annat i radio – det katalanska utbildningsprojektet Marató en Viquipèdia. Där skulle skolelever få lov att använda lektionstid till att bygga ut det kanske största – i konkurrens med Gran Enciclopèdia Catalana och dess 320 000 artiklar[45] – uppslagsverket på katalanska.

Katalanska i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige kan katalanska studeras vid Uppsala universitet.[46] och Instituto Cervantes Stockholm. [47]

1994 gavs en katalansk-svensk ordbok ut, efter samarbete mellan svenska Norstedts och katalanska Enciclopèdia Catalana. På svenska marknadsfördes den som Norstedts katalansk-svenska ordbok.[48] Ett korrigerat omtryck av ordboken gjordes 1996[49] samt ett andra tryckning 2002.[50] 2001 kompletterades detta med en svensk-katalansk ordbok, på svenska Norstedts svensk-katalanska ordbok.[51]

2008 bildades i Stockholm den katalanska kulturföreningen Les Quatre Barres ('de fyra ränderna', syftar på de fyra röda ränderna i Kataloniens flagga).[52]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Enligt den traditionella ortografin, stadfäst 1932, rekommenderas ett /ʒ/-uttal även i valencianska.[53]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] "Catalán". Ethnologue.com. Läst 2 maj 2013. (engelska)
  2. ^ Portal, Laura (2009-02-24): "Català versus valencià". Elpuntavui.cat. Läst 9 augusti 2014. (katalanska)
  3. ^ "Declaració institucional de l'Acadèmia Valenciana de la Llengua sobre el nom i entitat del valencià i sobre la normativa oficial vigent". Avl.gva.es, 2003. Läst 9 augusti 2014. (katalanska)
  4. ^ [a b] "katalanska". NE.se. Läst 16 februari 2013.
  5. ^ IEC/Rafl 1999, s. 14
  6. ^ Nosell, Dan et al (1996): Diccionari catalá-suec, s. xvii–xix
  7. ^ [a b c] "Serveis Lingüístics – Resum de gramàtica bàsica". Ub.edu, 2003. Läst 9 augusti 2014. (katalanska)
  8. ^ Radatz, Hans-Ingo (1993): "“Catalan” or “Valencian”?: On linguistic secessionism in the Valencian Autonomous Region". Antiblavers.org (översättning från tysk originalversion i Zeitschrift für Katalanistik 6, 1993, s. 97-120). Läst 9 augusti 2014. (engelska)
  9. ^ "La normativa ortogràfica del valencià". Avl.gva.es. Läst 9 augusti 2014. (katalanska)
  10. ^ "L'article salat". Gereon.greenheart.es. Läst 26 januari 2013. (katalanska)
  11. ^ "Ajuntament de Palma". Palmademallorca.es. Läst 16 februari 2013.
  12. ^ "Katalonien". NE.se. Läst 2 maj 2013.
  13. ^ "Official and administrative use". gencat.cat. Läst 30 april 2015. (engelska)
  14. ^ [a b c d e f] Llengua (2015-05-07): "El català gaudeix de bona salut però recula en alguns àmbits pels incessants atacs de l’Estat espanyol". llibertat.cat. Läst 7 maj 2015. (katalanska)
  15. ^ Panyella, Jordi (2009-06-23): "El català només s'utilitza en un de cada quatre judicis". elpuntavui.cat. Läst 30 april 2015. (katalanska)
  16. ^ "Catalan Rock". gencat.cat. Läst 30 april 2015. (engelska)
  17. ^ Tree, Matthew (2008-11-05): "Life on the receiving end: A subjective look at anti-Catalan prejudice in Spain". it-transit.eu. Läst 30 april 2015. (engelska)
  18. ^ [a b c d e f] ACN (2009-06-11/2010-09-07): "El català, ferit de mort al País Valencià, l'Alguer i Catalunya del Nord". elpuntavui.cat. Läst 2 maj 2015. (katalanska)
  19. ^ Blanca Gispert/Magda Gregori (2014-03-06): "La immersió lingüística: un model d'èxit". Vilaweb.cat. Läst 4 november 2014. (katalanska)
  20. ^ Balsells, Ferran (2011-09-15): "Spanish or Catalan? A controversy that is anything but academic". Elpais.com. Läst 4 november 2014. (engelska)
  21. ^ ”Bases teòriques del Programa d'Immersió Lingüística del Servei d'Ensenyament del Català. 2004” (på katalanska). XTEC: Immersió lingüística. Pla d'immersió. Servei d’Immersió i Acolliment Lingüístics. Departament d’Ensenyament de la Generalitat de Catalunya. http://www.xtec.cat/alfresco/d/d/workspace/SpacesStore/02b4b23d-1e7e-439f-bb4e-0545d91b269a/Dossiero0_pil_rev.pdf. Läst 2 maj 2013. 
  22. ^ Institut de Sociolingüística Catalana: "Catalan in France", 2.3. uoc.edu. Läst 19 april 2015. (engelska)
  23. ^ "La Bressola: història". bressola.cat. Läst 19 april 2015. (katalanska)
  24. ^ Presència, 2015-04-19, s. 6
  25. ^ Presència, 2015-04-19, s. 5
  26. ^ Montoliu, César: "Informe sobre el sistema de traducción automática del Periódico de Catalunya". Europa.eu. Läst 10 juni 2013. (spanska)
  27. ^ La Vanguardia en català (2012-05-04): "'La Vanguardia' celebra a Mataró un any d'edició en català". Lavanguardia.com. Läst 10 juni 2013. (katalanska)
  28. ^ El Català 2002, s. 35.
  29. ^ Rubió, Marthe (2014-09-08): "181 millones para los medios en pleno proceso soberanista". Elmundo.es. Läst 16 december 2014. (spanska)
  30. ^ "La Mañana". Enciclopedia.cat. Läst 17 december 2014. (katalanska)
  31. ^ "Diari de Balears". Enciclopedia.cat. Läst 17 december 2014. (katalanska)
  32. ^ "CCMA - Cronologia 1982-1990". Ccrtv.cat. Läst 21 juli 2013. (katalanska)
  33. ^ "TV3 manté el lideratge i augmenta la quota de pantalla". Tv3.cat, 2009-02-26. Läst 21 juli 2013. (katalanska)
  34. ^ ddg (2013-01-02): "TV3 lidera el 2012 amb el 14,3% de quota de pantalla". Diaridegirona.cat. Läst 21 juli 2013. (katalanska)
  35. ^ David Del Valle (2013-11-06): "Spain shuts down regional pubcaster RTVV". Advanced-television.com. Läst 16 december 2014. (engelska)
  36. ^ "Las personas que fueron al cine en Cataluña el año 2013 supusieron la mitad que el 2001". upf.edu, 2014-12-09. Läst 22 april 2015. (spanska)
  37. ^ Basagaña, laura (2015-02-13): "50 anys de pop català: música de masses, grafisme i escena". nuvol.com. Läst 22 april 2015. (katalanska)
  38. ^ "Navega pels artistes". enderrock.cat. Läst 22 april 2015. (katalanska)
  39. ^ "Resum de situació a 28 de febrer del 2014". Wiccac.cat. Läst 29 mars 2014. (katalanska)
  40. ^ Nació Digital (2014-10-11): "Nació Digital eixampla el català". naciodigital.cat. Consulta 7 maig 2015.
  41. ^ "Primer cop d'ull videogràfic al Mac OSX Lion en català". Vilaweb.cat, 2012-01-15. Läst 15 januari 2015. (katalanska)
  42. ^ "Catalanitzador de Softcatalà". Softcatala.org. Läst 15 januari 2015. (katalanska)
  43. ^ "Paquet d’interfície de llengua Català per al Windows 7". Microsoft.com. Läst 15 januari 2015. (katalanska)
  44. ^ "Page Views for Wikipedia, All Platforms, Normalized". Stats.wikimedia.org. Läst 21 juli 2013. (engelska)
  45. ^ Enciclopèdia.cat. Läst 21 juli 2013. (katalanska)
  46. ^ "Katalanska". Moderna.uu.se. Läst 20 oktober 2012.
  47. ^ "Instituto Cervantes Stockholm". Läst 12 februari 2015.
  48. ^ Nosell, Dan; Casas i Vilella Marta (1994). Diccionari català-suec. Diccionaris d'enciclopèdia catalana / Sèrie diccionaris bilingües (1. ed.). Barcelona: Enciclopèdia Catalana. Libris 7512810. ISBN 84-7739-838-0 
  49. ^ Nosell, Dan; Casas i Vilella Marta (1996). Diccionari català-suec. Diccionaris d'enciclopèdia catalana / Sèrie diccionaris bilingües (1. ed., [korrigerat nytr.]). Barcelona: Enciclopèdia Catalana. Libris 9387680. ISBN 84-7739-838-0 
  50. ^ Norstedts katalansk-svenska ordbok - 39.000 ord och fraser. Norstedts Akademiska Förlag. 2002. Libris 12231244. ISBN 91-7227-285-6 
  51. ^ Nosell, Dan (2001). Diccionari Suec-Català. Barcelona: Enciclopèdia Catalana. Libris 8372771. ISBN 91-7227-300-3 
  52. ^ "Presentation". Lesquatrebarres.org. Läst 7 september 2014.
  53. ^ "Ortografia de la Llengua Valenciana". Real Acadèmia de Cultura Valenciana. Läst 9 augusti 2014. (katalanska)


Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Katalanska.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Globe of letters.svg Språkportalen – portalen för språk på svenskspråkiga Wikipedia.