Baleariska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Baleariska
balear
Talas i
Spanien Spanien
Region Balearerna
Antal talare 746 792[a] (2001)[1]
Status Stabilt/lokalt hotat
Klassificering Indoeuropeiska språk
Romanska språk
Italo-västliga
Galloromanska
Occitanoromanska
Katalanska
Östlig katalanska
Baleariska
Officiell status
Officiellt språk i Spanien Spanien (Balearerna)
Språkkoder
ISO 639-1 ca
ISO 639-2 cat
SIL cln
Baleariskan (i rött) är del av den östliga huvudgruppen av katalanska, som även talas i centrala och östra Katalonien (centralkatalanska, i ljusrött) och nordligaste Katalonien/Roussillon (nordkatalanska, i beige).

Baleariska,[2] även ökatalanska,[3] kallas den dialektgrupp av katalanska som talas på Balearerna. Den innehåller de tre dialekterna mallorkinska (mallorquí, på Mallorca), menorkinska (menorquí, på Menorca och eivissenc (på Ibiza). Knappt hälften av befolkningen använder i dagligt bruk katalanska, inklusive fastlandsvarianter som inte ingår i baleariskan.

Historik och utveckling[redigera | redigera wikitext]

Katalanska språket introducerades på Balearerna av invandrare från Nordkatalonien och Empordà-regionen i nordöst, vilket kommit att prägla dialekternas karaktär.

Sedan demokratiseringen av Spanien och införandet av de regionala självstyret har baleariska dialekter kommit att användas i olika medier – inklusive inom musiken (exempel: Antònia Font). Cirka en tredjedel av befolkningen på Balearerna har katalanska (baleariska eller någon annan katalansk dialekt) som modersmål, knappt hälften använder katalanska som samtalsspråk, och tre fjärdedelar kan tala språket. Jämförelser mellan 2003 och 2010 har visat att användningen av katalanska/baleariska legat i stort sett still i de olika delarna av regionen; på Ibiza och Formentera har användningen ökat något, medan bruket av katalanska gått ner något på Menorca.[4]

På Balearerna anammas Kataloniens språkorgan Institut d'Estudis Catalans (IEC) och dess standard för katalanska. Balearernas universitet (BU) har dock i vissa fall anpassat riktlinjen för katalanska efter den baleariska dialekten. IEC säger att cantam och cantem ('vi sjunger') är likvärdiga stavningar, medan BU hävdar att den rekommenderade formen är cantam.

Däremot används inte många andra särskiljande drag hos baleariskan inom den katalanska som lärs ut. Utbildning på katalanska (på högre nivå) sker närmast på "rikskatalanska", och regionstyret på Balearerna använder själva standardkatalanskan i skrift.[5]

Fonetik och fonologi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Betonad vokal[redigera | redigera wikitext]

  • Den neutrala, obetonade vokalen (vid stavningen a eller e) uttalas [ə], i likhet med i östkalanskan på fastlandet (Katalonien). Även betonat e betonas på samma sätt, som i vermell [vərˈməj] (röd). I delar av Mallorca, Menorca och Ibiza finns dock samma tendens som på fastlandet att uttala betonat e som [ɛ].

Obetonad vokal[redigera | redigera wikitext]

  • A tappas i obetonade ordslut på -iaglòria [ˈglɔɾi] – på större delen av Mallorca.
  • Reduktion av ordgrupperna gua och qua till go och ko, i obetonad position och var som helst i ordet; detta gäller på Mallorca. Exempel: aigua blir aigo, llengua blir llengo.
  • På Mallorca skiljer man uttalsmässigt på obetonade o och u, utom i Sóller och Fornalutx. På Menorca och Ibiza sammanfaller uttalet av dessa, i likhet med östkatalanskan på fastlandet.

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

  • ll uttalas som [j], utom av talare i Palma (sannolikt påverkat av europeisk spanska, där man har [lj]).
  • Framför betonad, främre vokal (e och i) faller uttalet av ll ibland helt bort. Exempel: collir [cɔir].
  • Man skiljer på b och v, till skillnad från katalanska på fastlandet.
  • I mallorkinskan och menorkinskan finns många exempel på assimilation. Exempel: cap moix uttalas som om det stavats cam moix.

Formlära och syntax[redigera | redigera wikitext]

  • Bestämd artikel är es, sa, es, och ses (kallat l’article salat), till skillnad från fastlandskatalanskans el, la, els och les. På Mallorca och Menorca (men inte på Ibiza) ändras es till ets före vokal.[6] I exempelvis Pollença används istället "riksformerna" av bestämd artikel. (Ursprunget till artikeln är latinets demonstrativa pronomen ipse/ipsa/ipsum, och l'article salat förekommer även i vissa dialekter av occitanska.[7] Övriga romanska språk har baserat sina bestämda artiklar på ett annat demonstrativ pronomen – ille/illa/illud.[8])
  • Personliga artiklar framför namn är en (mansnamn) och na (kvinnonamn). Framför vokal dras det ihop till n’.
  • Verb enligt första konjugationen har särskilda former. Pluralformerna i första och andra person presens indikativ är: cantam och cantau ('vi sjunger', 'ni sjunger').
  • Första person presens indikativ har noll-suffix: jo compr ('jag köper'), jo tem ('jag fruktar'), jo dorm ('jag sover').

Ordförråd och semantik[redigera | redigera wikitext]

Några typiska ord som används i baleariskan:

  • al·lot (noi, 'pojke'); ca/cus eller cussa (gos, gossa, 'hund'); moix (gat, 'katt'); cercar (buscar, 'söka'); horabaixa (tarda, 'kväll'); botar (saltar, 'hoppa'); boix, nin eller fillet (xiquet, nen, 'pojke', 'grabb').

Annorlunda namnformer:

  • cotxo (cotxe, 'bil'), sebre (saber, 'veta').

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Siffran gäller alla katalansktalande på Baleariska öarna, inklusive inflyttade fastlandsbor med annan modersmålsdialekt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från katalanskspråkiga Wikipedia, 28 januari 2014.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”2001 census, from Institut Balear d'Estadística, Govern de les Illes Balears” (på katalanska). Caib.es. http://www.ibestat.cat/ibestat/estadistiques/poblacio/censos-poblacio/cens-2001/bd1a335c-a1ce-4d5e-8abf-2fe69850118d. Läst 2010-09-07. 
  2. ^ "ibero-romanska språk". NE.se. Läst 29 mars 2014.
  3. ^ "Ethnologue: Catalan-valencian-balear" Ethnologue.com. Läst 29 mars 2014. (engelska)
  4. ^ Calafat, Macià (2011-03-11): ("La llengua a les Balears, una situació complexa". Tribuna.cat. Läst 29 mars 2014. (katalanska)
  5. ^ "Convocatòria de les proves de maig de 2014 per obtenir els certificats de català que expedeix la Conselleria d'Educació, Cultura i Universitats". Caib.es. Läst 29 mars 2014. (katalanska)
  6. ^ "L'article salat". Gereon.es. Läst 29 mars 2014. (katalanska)
  7. ^ Karta över artikeln so i delar av Provence. Från Loís Funèle, 1897. Wikimedia Commons. Läst 9 augusti 2014.
  8. ^ Richard. E. Prior: "Ille, illa, illud". Netplaces.com. Läst 9 augusti 2014. (engelska)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Moll, Francesc de B. (1980): El parlar de Mallorca. ISBN 84-7226-543-9. (katalanska)
  • Veny, Joan (1982): Els parlars catalans. ISBN 84273-0422-6. (katalanska)
  • Alomar, Antoni/Melià, Joan (1999): Proposta de model de llengua per a l'escola de les Illes Balears. ISBN 84-273-0813-2. (katalanska)
  • Alomar, Antoni/Bibiloni, Gabriel (1999): La llengua catalana a Mallorca. Propostes per a l'ús públic. ISBN 84-8738909-0. (katalanska)


Globe of letters.svg Språkportalen – portalen för språk på svenskspråkiga Wikipedia.