Detaljplan
En detaljplan (tidigare benämning stadsplan, byggnadsplan eller avstyckningsplan) är i fysisk planering en plan för utformning av bebyggelse med mera inom ett mindre område (från en enstaka fastighet till en mindre stadsdel). Många länder har olika administrativa nivåer och beslut som gäller byggande och markanvändning tas vanligen på den lokala nivån (kommunen). Den regionala och nationella nivån har dock ofta möjligheten att ta beslut i vissa situationer.[1]
Innehåll |
[redigera] Detaljplanering i Sverige
-
Se även Stadsplanering i Sverige.
 |
Den här artikeln eller avsnittet bör enligt ett förslag flyttas till Detaljplanering i Sverige Motivering: Allför dominerande stycke i artikeln just nu Flytten kräver administrativ hjälp för att genomföras, eller bör diskuteras. Eventuella invändningar görs på diskussionssidan. |
Detaljplanen innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var man får bygga, vad byggnader och markområden skall användas till, byggnadshöjder, byggnaders utformning i stora drag med mera. Byggrätten i detaljplanen anger den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en plats. Denna maximala byggnadsvolym avgränsas av exempelvis byggnadsarea, hushöjd eller våningsantal samt tillåten användning av byggnaden (exempelvis bostadsändamål, handel, industri eller kontor).
Fram till införandet av moderna Plan- och bygglagen (PBL) 1987 kallades detaljplan inom tätort för stadsplan, utom tätort för byggnadsplan eller avstyckningsplan. Dessa begrepp har numera försvunnit inom juridiken.
Detaljplanen styr bland annat bygglov. Bygglov med mindre avvikelser från detaljplanen är dock möjliga genom politiska beslut efter att berörda grannar fått tillfälle att lämna synpunkter
Att ett område är detaljplanerat har ibland betydelse för vilka regler som gäller enligt andra lagar än PBL, till exempel Miljöbalken och Ordningslagen. Detaljplaner tas fram genom planprocessen.
[redigera] Bestämmelser för markens användning
Nedan listas de bokstäver som används för bestämmelser på plankartan. Dessa kan sedan ha preciseringar, som exempelvis C1 Kyrka eller KH Kontor och handel. Utöver bokstäverna kan också en rad andra bestämmelser anges, såsom våningshöjd eller byggnadshöjd, huruvida vind får inredas, byggnadsarea eller att marken inte får bebyggas ("prickmark").
[redigera] Kvartersmark
Med kvartersmark menas all mark som inte är allmän plats eller vattenområde.[2]
| (A) | Allmänt ändamål | används inte längre |
| B | Bostäder | |
| C | Centrum | samlingslokal, kyrka |
| D | Vård | öppen, sluten, sjuk-, kriminal- |
| E | Tekniska anläggningar | energi, tele, VA med mera |
| F | Flygtrafik | flygfält, terminal |
| G | Bilservice | bränsle, reparation, uppställning |
| H | Handel | |
| (I) | Allmänt ändamål | används inte längre |
| J | Industri | tillverkning, materialhantering |
| K | Kontor | även hotell |
| L | Odling | jordbruk, trädgård, koloniträdgård |
| M | Militärt, Begravning | Militära ändamål, även minneslund, begravningsplats, kremering etc. |
| N | Friluftsområde | friluftsliv, camping |
| O | till förfogande | |
| P | Parkering | markparkering, p-hus, garage |
| Q | Användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden | befintliga byggnader |
| R | Kultur | museum, folkpark |
| S | Skola | även friliggande dagis |
| T | Trafik | järnväg, buss, taxi med mera |
| U | Lager | partihandel, upplag |
| V | Hamn | kaj, lager, utfyllnader, kanaler |
| W | Vatten | öppet vatten |
| Y | Idrott | idrottsplats, sporthall, ridhus, skjutbana |
| ZÅÄÖ | till förfogande |
[redigera] Allmän plats
Med allmän plats avses i plan- och bygglagen ett område som är allmänt tillgängligt och avsett för gemensamma behov.[2]
| GENOMFART | genomfartstrafik |
| INFART | infartstrafik |
| HUVUDGATA | trafik mellan områden |
| LOKALGATA | lokaltrafik |
| INDUSTRIGATA | industritrafik |
| BUSSGATA | buss och ev. taxi |
| GÅGATA | gångtrafik |
| GÅRDSGATA | lekgata vid bostäder |
| P-PLATS | parkering |
| TORG | gångtrafik, handel och publik verksamhet |
| LEK | anlagd lekplats |
| BOLL | anlagd bollplan |
| PARK | förutsätter parkskötsel |
| NATUR | förutsätter inte skötsel |
| SKYDD | bullerplank med mera |
[redigera] Handlingar som ingår i en detaljplan
I en detaljplan är följande handlingar obligatoriska:
- Plankarta med bestämmelser
- Planbeskrivning med illustrationer
- Genomförandebeskrivning
Av dessa handlingar har endast plankartan och de bestämmelser den innehåller som har en egen rättsverkan. Planbeskrivningen innehåller bland annat planens förutsättningar, syftet med planen och en skälen till planens utformning. De illustrationskartor som finns i detaljplanen är endast är exempel på hur området kan ordnas. Det betyder att illustrationerna inte styr hur man får bygga. Genomförandebeskrivningen innehåller de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att detaljplanen skall kunna genomföras.[2]
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ Kalbro, Thomas (2004). Markexploatering. Stockholm: Norstedts Juridik. sid. 35. ISBN 91-39-20310-7
- ^ [a b c] Boverket 2002
[redigera] Källor
- Boken om detaljplan och områdesbestämmelser: 2002 års revidering. Allmänna råd / Boverket, 1100-4592 ; 2002:1. Karlskrona: Boverket. 2002. Libris 8414428. ISBN 91-7147-699-7. http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2002/Boken-om-detaljplan-och-omradesbestammelser-/
[redigera] Externa länkar
- Handbok i mät- och kartfrågor, "nya" HMK
- (pdf) Handbok Kartografi (HMK-Ka). Handbok till mätningskungörelsen (utgåva andra utgåvan, första tryckningen). Gävle: Lantmäteriverket. 1996. ISBN 91-7774-041-6. http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=14387. Läst 17 feb 2010 I huvidsak bilaga B och D
- (pdf) VDN-fakta HMK-Kartografi. Gävle: Lantmäteriverket. 4 dec 2009. http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/HMK/nyaHMK/VDN-fakta/VDN_HMK_Kartografi.pdf. Läst 17 feb 2010
|
||||||||||||||||||||||||
