Detaljplan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En historisk stadsplan för Göteborg, 1644

En detaljplan förkortad Dp (tidigare stadsplan, byggnadsplan eller avstyckningsplan) är ett dokument inom fysisk planering i Sverige och anger hur ett begränsat område i en kommun skall bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. Äldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner gäller idag som detaljplaner. Detaljplanen är juridiskt bindande vid prövning av bygglov.

Detaljplanering i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Kravet[redigera | redigera wikitext]

Kravet på att upprätta en detaljplan uppstår alltid vid större exploateringar och anspråk på att använda mark- och vattenområden för bebyggelse och byggnadsverk. Kravet på detaljplan gäller i de fall allmänintresset eller grannrättsliga intressen motiverar att flera åtgärder regleras i ett sammanhang, exempelvis om man måste ordna utfart mot allmän väg för flera fastigheter. Även för en ändrad användning, som föreskrivs i en gällande detaljplan, exempelvis när kontor skall byggas om till bostad, kvävs en ny detaljplan eller en detaljplaneändring.[1]

Handlingar[redigera | redigera wikitext]

En detaljplan består av en plankarta med tillhörande planbestämmelser och en planbeskrivning. Plankartan skall visa för vilket område detaljplanen gäller. Det skall även framgå hur planområdet delas upp för olika ändamål, till exempel för bostäder, handel eller industri och vilka bestämmelser som gäller för de olika delområdena. I plankartan anges bland annat, gränser, användning av mark, begränsningar av markens bebyggande, bebyggelsens placering, utformning och utförande. I planbeskrivningen kan mycket detaljerade uppgifter finnas, som beskriver i detalj hur byggnadsverket skall gestaltas. Ibland bifogas även ritningar och illustrationer från privata arkitektkontor.[2]

Genomförandetid och giltighetstid[redigera | redigera wikitext]

Genomförandetiden skall bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen under angiven tid, men den får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år (PBL 21 §).

En detaljplan gäller till dess den ändras eller upphävs (PBL 38 §). En detaljplan får inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det. En detaljplans giltighetstid upphör på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen (PBL 38 §).

Beteckningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Exempel för en modern detaljplan (utsnitt). Här för ny bebyggelse i Årstadal, Liljeholmen, 2013.
Exempel för förkortningar och färgmarkeringar för ovanstående detaljplan.

I plankarten finns några av Boverket rekommenderade förkortningar och färgmarkeringar, exempelvis:[3]

  • B för bostäder (gul)
  • C för centrum (brun)
  • D för vård (röd)
  • H för handel (brun)
  • J för industri, tillverkning, materialhantering (blågrå)
  • K för kontor och konferenslokal (brun)
  • M för minneslund, begravningsplats, krematorium (lila)
  • N för friluftsliv och camping (mörkgrön)
  • P för parkering, garage (grå)
  • R för kultur och fritid (rosa)
  • S för skola, högre utbildning (röd)
  • T för järnväg, tunnelbana och liknande (grå)
  • V för hamn, utfyllnader, kanaler (grå)
  • W för vattenområden (ljusblå)
  • u för att marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar
  • z för att marken ska vara tillgänglig för allmän fordonstrafik
  • 0.0 (inom romb) för totalhöjd i meter
  • +0.0 (inom romb) för totalhöjd i meter över nollplanet
  • Korsmark anger att enbart uthus och garage får byggas
  • Prickmark anger att inga byggnader får uppföras
  • Ringmark anger att marken får byggas under (över) med körbart bjälklag

Det finns även bokstavskombinationer, till exempel:

  • BH1 för bostäder med handel i bottenvåning
  • KH för kontor och handel
  • SBK för skola, bostäder och kontor

Några bokstavsbeteckningar används inte längre:

  • A för allmänna ändamål
  • Y för idrott, ridhus

Andra länder[redigera | redigera wikitext]

Många länder har olika administrativa nivåer och beslut som gäller byggande och markanvändning tas vanligen på den lokala nivån (kommunen). Den regionala och nationella nivån har dock ofta möjligheten att ta beslut i vissa situationer.[4]

  • Danmark: Lokalplan (ungefär: lokala planen)
  • Frankrike: Plan local d'urbanisme (ungefär: lokal stadsplan)
  • Norge: Reguleringsplan (ungefär: regleringsplan)
  • Storbritannien: Zoning (ungefär: zonindelning)
  • Tyskland: Bebauungsplan (ungefär: bebyggelseplan)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Boverket: Vad är en detaljplan.
  2. ^ Boverket: Planhandlingar för detaljplan.
  3. ^ Boverket: Användning av kvartersmark.
  4. ^ Kalbro, Thomas (2004). Markexploatering. Stockholm: Norstedts Juridik. sid. 35. ISBN 91-39-20310-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]