Cinnober

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För finansföretaget Cinnober, se Cinnober Financial Technology.
Cinnober
Cinnabar on Dolomite.jpg
Cinnober(röd) på dolomit(vit).
Kategori Mineral
Grupp Sulfid
Kemisk formel HgS
Färg röd
Kristallsystem Trigonalt
Spaltning Perfekt
Brott halvmussligt
Hårdhet (Mohs) 2-2,5
Glans diamant till halvmetalliskt
Streckfärg ljusrött
Densitet 8,2
Referenser [1]
Cinnober

Cinnober, (HgS), (kvicksilversulfid) är ett röd-orange mineral som förr i tiden användes som färgämne. Numera är det förbjudet på grund av sin giftighet. Färgämnet kallas även vermilion.

Cinnober används även för att framställa kvicksilver som man utvinner genom upphettning i luft, varvid det bildas kvicksilver och svaveldioxid (SO2).

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Cinnober förekommer i naturen som cinnabarit, som är ett mycket mjukt, kochenillrött mineral, med densitet 8,0 - 8,2. Förekomsten finns i ådror i lera och sandsten på många ställen i Europa och Amerika.

Det förekommer antingen som små kristaller eller som täta, korniga massor med färg från kochenillrött till blygrått. I finmalen form är dock pulvret betydligt ljusare. Cinnabarit är den viktigaste malmen för framställning av kvicksilver och har endast i liten omfattning, i finmalen form, använts till målarfärg.[2]

Vetenskapshistorisk roll[redigera | redigera wikitext]

Tolkningen av resultaten vid sönderdelningen av cinnober vid upphettning, till metalliskt kvicksilver under bildande av svaveldioxid, var central inom den pneumatiska kemin i övergången från flogistonteorin till modern kemi, med syre som grundämne, den så kallade kemiska revolutionen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Sid. 88,(7). ISBN 91-0-010458-2  Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
  2. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952