Coelurosaurier
| Coelurosaurier Stratigrafisk utbredning: övre jura - nutid |
|
Sincalliopteryx, en coelurosaurie från Kina.
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Underklass | Diapsider Diapsida |
| Infraklass | Härskarödlor Archosauria |
| Överordning | Dinosaurier Dinosauria |
| Ordning | Ödlehöftade dinosaurier Saurischia |
| Underordning | Theropoder Theropoda |
| (orankad) | Coelurosaurier Coelurosauria |
| Vetenskapligt namn | |
| § Coelurosauria | |
| Auktor | von Huene, 1914 |
| Undergrupper | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Coelurosaurier (ihåligsvansade ödlor), en klad dinosaurier inom underordningen theropoda. Coelurosaurier var vitt spridda djur, och fossil efter dem har hittats på flera kontinenter, både i Europa, Asien, Nordamerika och Sydamerika. Deras era tros sträcka sig från Juraperioden till slutet på Kritaperioden. De flesta forskare hävdar dock att dagens fåglar utvecklats ur någon grupp med Coelurosaurier, en teori som bland annat stöds av fynd efter befjädrade dinosaurier från Liaoning i Kina.
Innehåll |
Definition [redigera]
Coelurosauria definieras som den mest omfattande klad som innehåller gråsparven men inte allosauriderna Allosaurus, Sinraptor eller Carcharodontosaurus. Definitionen är sålunda stambaserad.[1]
Om Coelurosauria [redigera]
Coelurosaurier var liksom andra theropoder utpräglande att endast gå på bakbenen. Frambenen var kortare än bakbenen, men ändå välutvecklade, och bar vanligen tre fingrar, där det mittersta fingret var längst. Det är möjligt att flera släkten hade god gripförmåga. De balanserade kroppen med svansen, som hos många släkten var ganska lång. Deras ihåliga och lätta skelett gjorde dem troligen till smidiga djur. Många Coelurosaurier hade också relativt stora hjärnor jämfört med andra dinosaurier, trots att det inte är känt hur intelligenta de kan ha varit. De flesta coelurosaurier mätte mindre än 5 meter från nost till svansspets.
Kosthåll [redigera]
Forskarna tror att de allra flesta coelurosaurier, liksom andra theropoder, var köttätare. Några familjer betraktas dock ha varit allätare eller växtätare. De som främst har framförts som växtätare är troligen Therizinosauroiderna, även om man tror att de tidigaste formerna var köttätare, varefter de tros ha gått över till att äta växter[2].
Familj Troodontidae betraktas ofta som köttätare, men det finns bevis för att de skulle ha kunnat vara allätare eller växtätare. Släktet Troodon har tänder med sågtandning liknande ett växtätande kräldjurs, och dess käkar är U-formade, som en leguans. En annan troodontid, Jinfengopteryx, är känd från fossil med frön bevarade i magen.[3] Även Oviraptorosaurierna har av några forskare betraktats som allätare[4] eller växtätare.
Fjädrar [redigera]
Flera fossil efter olika släkten med coelurosaurier har mörkare partier och utväxter bevarade runt skelettet. Många forskare har förklarat detta vara fjädrar, och detta har använts för att understödja teorin att fåglar utvecklats ur coelurosaurierna. Den första dinosaurien som beskrevs med bevarade fjädrar var Sinosauropteryx (Ji, 1996), som verkar ha haft kroppen täckt med enkla fjädrar, liknande dem hos en kiwifågel. Sedan dess har fjädrar blivit beskrivna från flera olika familjer, antingen bevarade som fossil, eller att dinosaurierna verkar ha haft fäste för fjädrar på skelettet.[5] Några andra dinosaurier som verkar ha haft fjädrar är Epidexipteryx, Anchiornis, Sinornithosaurus, Microraptor, Dilong och Velociraptor.
Några forskare har ifrågasatt både att dinosaurier skulle ha haft fjädrar och att fåglar verkligen härstammar från dinosaurier. Alan Feduccia och Theagarten Lingham-Soliar har föreslagit att det som beskrivits som primitiva fjädrar hos till exempel Sinosauropteryx egentligen är förruttnat kollagen[6] eller skinn.[7]. Detta har ifrågasatts av andra forskare, som hävdar att upptäckten av melanosomer som bevarats i de mörka partierna i fossilen efter Sinosauropteryx visar att det är fjädrar, eftersom kollagen inte innehåller några melanosomer.[8]
Taxonomi [redigera]
- Klad Coelurosauria
- Proceratosaurus
- Ornitholestes
- Familj Coeluridae
- Familj Compsognathidae
- Överfamilj Tyrannosauroidea
- Klad Ornithomimiformer
- Överfamilj Ornithomimosauria
- Familj Alvarezsauridae
- Klad Maniraptora
- Familj Scansoriopterygidae
- Överfamilj Therizinosauroidea
- Infraordning Deinonychosauria ( familjerna Dromaeosauridae och Troodontidae )
- Infraordning Oviraptorosauria
- Klassen fåglar ( Aves )?
Alla grupper och familjer inom Coelurosauria betraktas idag som utdöda, med undantag av fåglarna, som av majoriteten med forskare anses vara överlevande ättlingar till coelurosaurierna, och nära släkt med Dromaesauridae och Scansoriopterygidae. Ett fåtal forskare ifrågasätter detta, och anser att fåglarna snarare är en systertaxon till dinosaurierna, och att de mer fågelliknande familjerna inom coelurosaurierna snarare är fåglar som förlorat flygförmågan.[9][10]
Referenser [redigera]
- ^ TaxonSearch. http://www.taxonsearch.org/dev/taxon_edit.php?Action=View&tax_id=97. 2012-12-11.
- ^ Dinosaur-world.com: "Therizinosaurs".
- ^ Ji, Q., Ji, S., Lu, J., You, H., Chen, W., Liu, Y., and Liu, Y. (2005). "First avialan bird from China (Jinfengopteryx elegans gen. et sp. nov.)." Geological Bulletin of China, 24(3): 197-205.
- ^ Discovery Channels TV-serie Dinosaur Planet (2003), avsnitt 1: "White Tip's Journey".
- ^ Norell M.A, Makovicky P.J & Turner A.H,"Feather Quill Knobs in the Dinosaur Velociraptor", Science 317 (21 september 2007), sid. 1721.
- ^ Lingham-Soliar. T., Feduccia. A., och Wang. X. A new Chinese specimen indicates that "protofeathers" in the Early cretaceous theropod Sinosauropteryx are degrade collagen fibres, Proceeding of the Royal Society B, 2007.
- ^ Svitil K.A, "Ornithologist and Evolutionary Biologist Alan Feduccia–Plucking Apart the Dino-Birds", DiscoverMagazine (Februari 2003).
- ^ ScienceNOW:"The Lost World, Now in Color", 27-1-2010.
- ^ Ruben J, "Paleobiology and the origins of avian flight", Proceedings of the National Academy of Sciences, (2010).
- ^ (Martin, 2000).
Externa länkar [redigera]
|
||||||||||||||||||||||||||
