Ekofascism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ekofascism är en politisk eller ideologisk beteckning som innebär en kombination av ekologism eller miljöaktivism med fascism.

Begreppets betydelse[redigera | redigera wikitext]

Beteckningen "ekofascism" har drag av skällsord, och skulle kunna ses som en påklistrad benämning, som med automatik innebär kritik och avståndstagande mot den som avses.

Två huvudsakliga användningar av begreppet "ekofascism" kan dock noteras:

  • Ekologism eller "gröna" åsikter hos fascister, nazister eller nynazister.
  • Extremistiska eller totalitära åsikter hos miljöaktivister eller gröna ideologer.

Ekologism hos fascister och nazister[redigera | redigera wikitext]

Ett betydande inslag av naturromantik fanns hos nazismen i det tidiga 1900-talets Tyskland, och kan sägas ha varit ett tidstypiskt drag.[1] Liknande tankegångar har tagits upp av många fascister och nynazister idag.

I Tredje Riket införde Hitlers regim strikta djurskyddslagar som bland annat innefattade allt från ett totalförbud mot att använda djur som försöksobjekt till ett förbud mot att använda mask som bete vid fiske. Djurplågeri och miljöförstörelse är något som ofta kritiseras hårt inom många nazistiska och fascistiska grupper.

Den hindunazistiska esoterikern Savitri Devi, född 1905, har spelat viss roll hos ekofascister då hon själv var en pionär inom djurrättsaktivism när hon i unga tonåren under 1920-, eller 30-talet, befriade djur från vivisektionslaboratorium, och hon skriver om djur och miljön i sina böcker "The Impeachment of Man" och "The Lightning and the Sun" bland annat att en civiliserad stat som anklagar andra länder för krigsförbrytelser men som själva tillåter grymma djurtester och experiment på djur inte förtjänar att existera. Samt skriver hon att vilket perfekt liv på jorden som helst (friska katter, träd och bengaliska tigrar tar hon som exempel på perfekta liv) är mer värt än en, i hennes egna ord, "ful, degenererad människa".[2] Hon förklarade att hon ser mänskligt liv som värdefullt, men inte mer värdefullt än djurs liv och skriver:

I valet mellan en miljon människor och ett lejon skulle jag välja lejonet, människor ligger inte i riskzonen att utrotas, medan allt för många djur gör det tack vare människorna. Innan jag vände mig till nationalsocialismen hade jag redan bestämt mig för att kunna rädda hela naturen så är det nödvändigt att minska på antalet människor med miljarder, det som drog mig till nationalsocialismen var frågan om vilka människor som vi skulle minska på.
— Savitri Devi, The Lightning and the Sun.

Devi var sedan tidig ålder vegan eller vegetarian och var en av de första att illegalt rädda djur från försökslaboratorier. Det många av de ekofascistiska och nazistiska tänkarna har gemensamt är bl.a idéer om att införa licenser för barnafödande, där folk som ses som "undermåliga" inte tillåts föda barn av staten och där defekta foster aborteras varesig föräldrarna ger sitt tillstånd eller ej. Detta är tankar som återfinns i både Savitri Devi och Pentti Linkolas skrifter.

Pentti Linkola tar tanken om totalitarism till en nivå där staten ska tvångsskrota bilar, förstöra samtliga storstäder och evakuera folken till landsbygden.[3] Han menar att de stora massorna själva inte skulle ge upp sin moderna livsstil och därför behöver en elit styra folket och han ger sitt stöd åt både Hitlers stormtrupper, de röda khmererna och talar positivt om attackerna den 11 september 2001. Pentti Linkola är på senare tid den filosof som oftast benämns som ekofascist, då han klart och tydligt i beskrivningar om hur idealsamhället ska se ut blandar totalitarism med ekologism.

Traditionalisten Julius Evola skriver bland annat om att det bör vara en elit som styr med stor respekt för djur och natur, att människan är överbefolkad och att demokratin måste bort. Han skriver att människan på jorden idag kan liknas spridande cancerceller i en kropp eller svärmande maskar över en ruttnande organism.

Fascisten Corneliu Codreanu skrev efter 1920 att hans legion skall föra krig genom räder mot de urbaniserade storstäderna ifrån bergen och skogarna och försvara naturen från industrialisering. Tankar om att djur ska respekteras och tankar om under- och övermänniskor är något som ofta förekommer bland andra nationalsocialistiska och ekofascistiska författare.

Den stora massan ses helt enkelt som "inkapabel" att leda sig själva och i ekofascisters ögon måste en stark totalitär stat, i både Linkolas, Devis och Corneliu Zelea Codreanus ord: en naturlig elit, istället se till så att folket slutar förstöra miljön, inför starka djurskyddslagar, förbjuder pälsindustrier, och industrialisering, med mera.

Extremistiska åsikter hos miljöaktivister och gröna ideologer[redigera | redigera wikitext]

Vissa miljöaktivister och ekologister företräder sådana politiska eller samhälleliga åsikter att deras kritiker anser att de är liktydiga med fascism eller nazism. Exempel kan vara avståndstagande från demokrati eftersom det demokratiska systemet inte har fattat det beslut som "ekofascisterna" anser är nödvändiga, och förespråkandet av diktatur eller någon form av totalitärt styre för att uppnå "gröna" mål eller "rädda miljön". Det som skall uppnås kan vara en drastisk minskning av konsumtionen och levnadsstandarden, men i vissa fall förespråkas även en befolkningsminskning. Enstaka "ekofascister" har förespråkat massmord i syfte att minska jordens befolkning för att rädda miljön.[4]

Tänkare som förknippats med ekofascism[redigera | redigera wikitext]

Bland dem som ofta kallats "ekofascister" kan man nämna följande personer:

Pentti Linkola uppmärksammades för att eventuellt ha gett Pekka-Eric Auvinen inspiration till skottdramat på Jokelaskolan

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Konst och kultur i Nazityskland var styrd av staten, och ofta grundad i klassicismen och romantiken.
  2. ^ Savitri Devi, "The Lightning and the Sun"
  3. ^ Pentti Linkola, "Can Life Prevail?" 2009, Integral Tradition Publishing
  4. ^ Pentti Linkola tillhör dem som har ansett detta. Church of Euthanasia: We Should Phase Ourselves Out

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]