Savitri Devi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Savitri Devi, eller Savitri Devi Mukherji, ursprungligen Maximiani Portaz, född 30 september 1905 i Lyon, död 22 oktober 1982 i Sible Hedingham, Essex, till följd av en hjärtinfarkt,[1] av fransk-grekisk härstamning, akademiker med högre examina i filosofi och kemi, fil.dr. i vetenskapsteori.

Känd för sina ariosofiska strävanden efter att föra samman hinduism och nazism; hon betraktade Hitler som en av Vishnus avatarer, nämligen Kalki. Savitri Devi var en pionjär inom djurrättsaktivism då hon befriade djur från försökslaboratorium och förespråkade djupekologi.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Savitri Devis födelsenamn var Maximiani Portaz, och hon växte upp i Frankrike. Hon blev under första världskriget, till följd av krigshändelserna i Grekland, hellensk nationalist och patriot. 1928 avsade hon sig sitt franska medborgarskap och flyttade till Grekland.

Nationalsocialismen[redigera | redigera wikitext]

Under en resa till Palestina 1929 säger hon sig ha insett att den judeo-kristna civilisationen stod i motsats till den ariska kultur och nationalsocialistiska övertygelse hon då insåg sig vilja omfamna. 1932 reste hon, fortfarande under sitt dopnamn Maximiani Portaz, till Indien i sitt sökande efter en arisk livsåskådning. Efter att formellt ha apostaserat till hinduismen tog hon namnet Savitri Devi (sanskr. "Solgudinna").

Devi gav snart ut boken "En varning till hinduerna", där hon varnade för kristendomen och särskilt islam i Indien.[2]

1940 gifte hon sig med Asit Krishna Mukherji, en bengalibrahmin med nazistiska böjelser, och utgivare av den protyska tidningen New Mercury. Paret stannade i Indien till krigsslutet, och begav sig sedan till Europa, där Devi vid deras besök i Sverige träffade Sven Hedin.

Innan Sverigebesöket, vid krigsslutet, hade Devi hamnat i en djup depression som följd av nyheten om Hitlers och Tysklands förlust och hade bland annat försökt begå självmord vid en strand men då hon ångrade sig vände hon upp ur vattnet igen. Hon tyckte att livet skulle vara totalt meningslöst och värdelöst i en värld där Hitler inte segrade. Hedin ska dock ha varit den person som fick henne att ta sig ur depressionen.

15 juni 1948 anlände Devi och Mukherji till Tyskland, där Devi omgående började sprida pronazistisk propaganda i form av flygblad och affischer. För detta greps hon, och ställdes inför rätta i Düsseldorf 5 april 1949, där hon dömdes till 2 års fängelse. Under de 8 månader hon avtjänade straffet lärde hon känna många fängslade nazister och SS-män. Efter frigivningen utvisades Devi till Frankrike.

Savitri Devi reste mycket i världen och förespråkade förutom hinduism och nazism även en fanatisk[enligt vem?] form av djurrätt och miljöpolitik. Efter Andra världskrigets slut anses Devis författarskap ha haft stort idémässigt inflytande över de nynazistiska strömningarna och "esoterisk hitlerism".

Hon ansåg att mänskligheten i modern tid hade fördärvats eller degenererats och förespråkade en elitism där endast de allra mest "fulländade och perfekta liven" var något att ha. Enligt Devi var perfekta djur och träd mer värda än moderna "bastardiserade" och "degenererade" människor. Hon betraktade de industrialiserade samhällen där djur kommer till skada (till exempel i laboratorium och på cirkusar, med mera) som "värdelösa, smutsiga och ondskefulla".[3]

Bland hennes mer kända böcker märks The Lightning and the Sun och The Impeachment of Man.

Djurrättsaktivism och ekologism[redigera | redigera wikitext]

Savitri Devi blev vegan i ung ålder, vissa källor pekar på så ung som vid 7 års ålder, och hon förklarade starkt sin avsky för det hon kallade djurförtryck. I många fall ansåg hon djur vara mer värda än de flesta människor och i unga tonåren under 20-, eller 30-talet, bröt hon sig in i laboratorium och befriade försöksdjur. Devi bodde med sina katter som hon namngav efter deras färger, då hon ansåg att människan inte hade rätt att namnge eller äga djur.

I hennes skrifter står det att hon önskar att dödsstraffet kunde råda för människor som plågar djur eller låser in djur i burar. Hon skrev bland annat att ett samhälle som tolererar cirkusar, vivisektion och pälsindustri ej förtjänar att existera. Hon ansåg att de som hon kallade för "undermänniskor" borde ta djurens platser i vivisektion, då djuren var oskyldiga och närmast heliga i hennes ögon medan människan sågs som överbefolkad och ond.

Devi anses därför av vissa ekologister och anhängare till djurrätt vara en pionjär inom radikal djurrättsaktivism, men hon har även fått kritik inom dessa kretsar för sin nazistiska ideologi som hon ibland blandade med sin djupekologism. Hon är på grund av detta ihopkopplad med ekofascismen.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Savitri Devi, Essai critique sur Theophile Kaïris, Maximine Portaz, Lyon, 1935.
  • Savitri Devi, La simplicité mathématique, Maximine Portaz, Lyon, 1935.
  • Savitri Devi, A warning to the hindus, Hindu Mission, Kalkutta, 1936, ISBN 81-85002-40-1.
  • Savitri Devi, L'Etang aux lotus, Kalkutta, 1940.
  • Savitri Devi, The Non-Hindu Indians and Indian Unity, Hindu Mission, Kalkutta, 1940.
  • Savitri Devi, Akhnaton’s Eternal Message: A Scientific Religion 3,300 Years Old., A. K. Mukherji, Kalkutta 1940.
  • Savitri Devi, Joy of the Sun: The Beautiful Life of Akhnaton, King of Egypt, Told To Young People. Thacker, Spink and Co. Ltd., Kalkutta 1942.
  • Savitri Devi, A Son of God: The Life and Philosophy of Akhnaton, King of Egypt, Philosophical Publishing House, London, 1946, ISBN 0-912057-95-5, ISBN 0-912057-17-3.
  • Savitri Devi, Akhnaton: A Play Philosophical Publishing House, London 1948.
  • Savitri Devi, Defiance, A. K. Mukherji, Kalkutta, 1951, ISBN 0-9746264-6-5.
  • Savitri Devi, Gold in the Furnace, A. K. Mukherji, Kalkutta, 1952, ISBN 978-0-906879-52-8, ISBN 978-0-9746264-4-4.
  • Savitri Devi, Pilgrimage, Savitri Devi Mukherji, Kalkutta,1958.
  • Savitri Devi, The Lightning and the Sun, Savitri Devi Mukherji, Kalkutta, 1958, ISBN 978-0-937944-14-1.
  • Savitri Devi, Paul de Tarse, ou Christianisme et Juiverie. Savitri Devi Mukherji, Kalkutta 1958.
  • Savitri Devi, The Impeachment of Man, Savitri Devi Mukherji, Kalkutta, 1959, ISBN 978-0-939482-33-7.
  • Savitri Devi, Long-Whiskers and the Two-Legged Goddess, or The True Story of a "Most Objectionable Nazi" and... half-a-dozen Cats, Savitri Devi Mukherji, Kalkutta, 1965.
  • Savitri Devi, Souvenirs et reflexions d’une aryenne, Savitri Devi Mukherji, Neudelhi, 1976.
  • Savitri Devi, And Time on: The Savitri Devi Interviews, 2005, ISBN 978-0-9746264-3-7.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nicholas Goodrick-Clarke. Hitlers Priestess. sid. 7, etc ISBN 0-8147-3110-4. 
  2. ^ "A warning to the hindus". ISBN 81-85002-40-1.
  3. ^ The Lightning and the Sun, Devi Savitri

Litteratur[redigera | redigera wikitext]