Fnöskticka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fnöskticka
Fomes fomentarius
Fomes fomentarius
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Polyporales
Familj Polyporaceae
Släkte Fomes
Art Fnöskticka
F. fomentarius
Vetenskapligt namn
§ Fomes fomentarius
Auktor (L.), J. J. Kickx
Synonymer
Pyropolyporus fomentarius (L.) Teng 1963[1]
Elfvingiella fomentaria (L.) Murrill 1914[2]
Elfvingia fomentaria (L.) Murrill 1903[3]
Ungulina fomentaria (L.) Pat. 1900[4]
Scindalma fomentarium (L.) Kuntze 1898[2]
Ochroporus fomentarius (L.) J. Schröt. 1888[5]
Placodes fomentarius (L.) Quél. 1886[6]
Polyporus fomentarius (L.) Fr. 1821[7]
Agaricus fomentarius (L.) Lam. 1783[8]
Boletus fomentarius L. 1753[9]

Fnöskticka (Fomes fomentarius) är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor, i familjen Polyporaceae.


Den första vetenskapliga beskrivningen av arten gjorde av Carl von Linné 1753 i verket Species plantarum, där den fick namnet Boletus fomentarius.[10] Artnamnet fomentarius är latin för tände.[11]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Fnösktickan är en vanligt förekommande ticka, ofta hovformad. Färgen på hatten varierar från ljusgrått till mörkgrått, nästan svart. Det förekommer också ljusbruna exemplar. Fnösktickan släpper sina sporer på våren. Fnösktickan förekommer på de flesta i Sverige förekommande lövträden. Tillsammans med sprängtickan är det den vanligaste svampen som angriper björk.[12]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fnösktickan är en vanlig art i stora delar av Europa och har sin utbredning också i Asien och Nordamerika.[13]

Fnöske[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Fnöske

Fnösktickan har tidigare haft stort användning vid framställning av fnöske.[14] Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framför allt framställts från olika tickor, men även annat liknande material.[15] Fnösket har huvudsakligen haft tre användningsområden: eldslagning, sjukvård[16] och kläder,[17][15] även om det framför allt förknippas med eldmakande.[18] Från stenåldern och framåt hade fnösket stor betydelse för människans möjligheter att hålla sig varm i kallt klimat.[19][20] Ett arkeologiskt bevis för detta utgör fyndet på 1990-talet av Ismannen.[21] Ismannen levde omkring år 3300 f.Kr., under den period som kallas kopparstenåldern och bar med sig en läderpung med några flintredskap, fnöske och svavelkis.[18]

Fnöske framställdes i fabriksmässig skala under 1800-talet, framför allt i Mellaneuropa, fram till dess att tändstickan tog över. Fortfarande kan man stöta på klädesplagg gjorda av fnöske.[22]

Även tickorna eldticka, klibbticka och platticka går bra att använda till fnöske. Dessutom kan fnöske erhållas genom att behandla ludd från blad av örten kungsljus, Verbascum thapsus.[19]

Rumänsk hatt gjord av fnöskticka.

Nyttoväxten[redigera | redigera wikitext]

Fnösktickan sågs fordom som en verklig nyttoväxt, som man gärna odlade, förutom att plocka i skogen. I Sverige planterades gärna lövträd nära gårdar och byar, framför oxel, som ger extra stora tickor.[18] I Danmark planterades bok på fuktiga ställen, och när plantan vuxit i några år, böjdes toppen till marken och förankras. På det viset sätt fick man bågar som växte sig grova, och behövde ingen stege när det blev dags att skörda.[18]

Praktisk guide[redigera | redigera wikitext]

Att göra upp eld med fnöske Vildmarksguiden Jan Gäddnäs visar hur han tillverkar fnöske från fnösktickan och sedan gör upp eld med eldstål, flinta och fnöske.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Teng (1963) , In: Chung-kuo Ti Chen–chun, [Fungi of China]:763
  2. ^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  3. ^ Murrill (1903) , In: Bull. Torrey bot. Club 30(5):298
  4. ^ Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):102
  5. ^ Cohn (1888) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(25–32):486
  6. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):171
  7. ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:374
  8. ^ Lam. (1783) , In: Encycl. Méth. Bot. (Paris) 1–1:50
  9. ^ L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1176
  10. ^ Carl von Linné (1753) (på latin). Species Plantarum. "2". Impensis Laurentii Salvii, Stockholm. http://biodiversitylibrary.org/page/359197. Läst 20 december 2014 
  11. ^ Carleton Rea (1922) (på engelska). British Basidiomycetaceae: a Handbook to the Larger British Fungi. Cambridge University Press. http://biodiversitylibrary.org/page/17128427. Läst 20 december 2014 
  12. ^ ”Lavar och tickor”. Arvidsjaurs Natur & Kulturguide. http://www.arvidsjaurnaturochkultur.se/index.php?option=com_content&task=view&id=75&Itemid=105. Läst 20 december 2014. 
  13. ^ ”Fomes fomentarius”. Plantwise. http://www.plantwise.org/KnowledgeBank/PWMap.aspx?speciesID=17786&dsID=24305&loc=global. Läst 20 december 2014. 
  14. ^ Klas Jaederfeldt. ”Hur man framställer fnöske ur fnösktickan”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan/fnoske.1097.html. Läst 19 december 2014. 
  15. ^ [a b] ”Fnöske”. SAOB. Svenska Akademin. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/72/76.html. Läst 19 december 2014. 
  16. ^ H. P. Molitoris. ”Mushrooms in medicine” (på engelska). Folia Microbiologica "39" (2): sid. 91-98. http://link.springer.com/article/10.1007/BF02906801. Läst 20 december 2014. 
  17. ^ Klas Jaederfeldt (1998). ”Fnösktickan, Fomes fomentarius, och dess användningsområden – Månadens kryptogam april 1998”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan.1893.html. Läst 19 december 2014. 
  18. ^ [a b c d] ”Göra eld med fnöske”. nrm.se. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. http://www.bioresurs.uu.se/bilagan/pdf/xBilagan_2008_eld_fnoske.pdf. Läst 19 december 2014. 
  19. ^ [a b] Nationalencyklopedin 1991, s. 450
  20. ^ Björn ”Nalle” Corander. ”Eld utan tändstickor – elddonet”. Björn Coranders hemsida. http://www.kolumbus.fi/bjorn.corander/del_ute.htm. Läst 19 december 2014. 
  21. ^ U. Peinter, R. Pöder, T. Pümpel. ”The iceman's fungi” (på engelska). Mycological Research (The British Mycological Society (The Cambridge Journal Online)) "102" (10): sid. 1153-1162. http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=42619&fileId=S0953756298006546. Läst 20 december 2014. 
  22. ^ Erik Sjöqvist. ”Tillverkning av fnöske”. skansen.se. Skansen. http://www.skansen.se/sv/artikel/tillverkning-av-fnoske. Läst 19 december 2014. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]