Forshaga
| Forshaga | |
| Tätort | |
 Forshaga kyrka
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Forshaga kommun |
| Församling | Forshaga-Munkfors församling |
| Koordinater | 59°32′N 13°28′Ö / 59.533°N 13.467°V |
| Area | 518,49 hektar |
| Folkmängd | 6 229 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 12,01 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 5664 |
  Forshagas läge i Värmlands län
|
|
Forshaga är en tätort och centralort i Forshaga kommun i centrala Värmland. Orten utgjorde från 1944 till 1970 Forshaga köping. Den är belägen vid Klarälven, omkring 20 km norr om det delta i och runt Karlstad där älven rinner ut i Vänern.
Innehåll |
Historik [redigera]
Forshaga är en bruksort, som till stor del växt upp runt pappersbruket. Inflyttningen till orten skedde i samband med den industriella revolutionen. Därför finns det få äldre byggnader i Forshaga. Bland annat invigdes Forshaga kyrka så sent som den 20 mars 1921 av biskop Johan Alfred Eklund. Forshaga har även ett slott vilket invigdes 1882.
Ortens tillväxt var även starkt knuten till järnvägen, NKlJ-banan, mellan Skoghall och Hagfors, vilken passerade igenom samhället. Mellan Forshaga och Skived, beläget på andra sidan Klarälven, uppfördes en järnvägsbro. Sedan järnvägen rivits upp används den idag istället av fotgängare och cyklister och är nu en del av Klarälvsbanan.
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Forshaga var en ort i Grava socken och Forshaga ingick efter kommunreformen 1862 i Grava landskommun. 1 november 1907 bildades Forshaga municipalsamhälle för orten. 1944 bröts orten ut ur landskommunen och bildade Forshaga köping. 1971 uppgick köpingen i Forshaga kommun med Forshaga som centralort.[2]
Forshaga tillhörde före 1908 Grava församling och tillhör från 1908 Forshaga församling.[3]
Förshaga ingick till 1882 i Karlstads tingslag, därefter till 1971 i Mellansysslets tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Karlstads tingsrätts domsaga och Forshaga ingår sedan 2005 i Värmlands tingsrätts domsaga.[4]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Forshaga 1960–2010[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 3 935 | |||
| 1965 | 4 003 | |||
| 1970 | 4 297 | |||
| 1975 | 6 000 | |||
| 1980 | 6 641 | |||
| 1990 | 6 574 | 492 | ||
| 1995 | 6 560 | 503 | ||
| 2000 | 6 315 | 503 | ||
| 2005 | 6 355 | 503 | ||
| 2010 | 6 229 | 518 | ||
Samhälle och service [redigera]
Forshaga har ett förhållandevis rikt utbud av service, trots sin närhet till Karlstad. På orten finns ett flertal butiker samt bibliotek, banker, systembolag, vårdinrättningar och restauranger liksom hotell och tidigare även vandrarhem. Det sistnämnda var inrymt i ett stort stenhus som kallas Slottet nära kyrkan och älven.
Utbildning [redigera]
Centralskolan har rivits och ett Lärcenter har byggts med inflytt våren 2009. Lärcentret inrymmer grundskola, komvux, KY-utbildning, SFI, bibliotek m.m.
Kultur [redigera]
Forshaga har den största UKM-festivalen i Värmlands län. Varje år står teaterpacket för Forshagas nyårsrevy i Folkets hus.
På senare år har man i Forshaga även gjort sig kända för att ha Sveriges enda certifierade tomte, vid namn Inge i Halla, även känd som Värmlandstomten.
Sport [redigera]
Forshaga har en idrottsanläggning för fotboll och ishockey samt tre idrottshallar för innebandy och handboll. Dessa är belägna i anslutning till skolor. Man har en utbredd fisketurism, och i Forshaga finns ett gymnasium (Forshagaakademin) där det finns möjlighet att läsa sporthandel, sportfiske, jakt och viltvård och hundsport. Ortens ungdomar som vill gå något nationellt program måste göra det i Karlstad.
Inom nuvarande Forshaga kommun har ishockeylag fostrat två legender inom svensk ishockey, Nisse Nilsson och Ulf Sterner. Nisse Nilsson är född i Forshaga medan Ulf Sterner föddes i Nedre Ullerud vid Deje en mil norr om Forshaga och inledde karriären i ishockeylaget Deje IK. En annan känd sportutövare från orten är höjdhopparen Stefan Holm.
Se även [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
|
|||||||||||||
