Gerhard Munthe

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Gerhard Munthe (olika betydelser).
Gerhard Munthes illustrationer till Snorre Sturlassons heimskringla kännetecknas av en stiliserad och dekorativ behandling av streck och ytor inspirerat av fornnordisk bildväv- och träskärarkonst. Här från sagan om Olav den helige.
En annan Snorreillustration (från Ynglingasagan) i Munthes dekorativa streck visar en stilsäker bokkonstnär.

Gerhard Peter Franz Wilhelm Munthe, född 19 juli 1849 i Heradsbygd i Elverum kommun, död 15 januari 1929 i Lysaker, var en norsk målare, tecknare och bok- och textilkonstnär.

Liv och arbete

Munthes far Christian Pavels Munthe var läkare, och Munthe hade tolv syskon, bland andra författaren Margrethe Munthe. Han började på J.F. Eckersbergs målarskola i Kristiania 1870, senare på Kunst- og Håndverksskolen, och från 1874 till 1876 gick han hos landskapsmålaren och släktingen Ludvig Munthe i Düsseldorf. Gerhard Munthe debuterade på Höstutställningen 1882.

1883 återvände han till Norge. Som landskapsmålare hämtade Munthe tidigast sina motiv från Östlandet, med vars natur han var grundligt förtrogen och som han skildrade med klarögd naturalism och fin förståelse för lokalkaraktären i målningar som Bondehaven (1888) och Aften vid Eggedal (1889). Munthe konstnärliga huvudinsats föll dock inom den dekorativa konstens område, där han bildade epok.[1]

Den dekorativa läggning, som kunde skönjas redan i åtskilliga av hans ungdomsarbeten, fördjupades genom studier av den gamla norska bondekonsten och fick sitt föra mera markanta uttryck i den märkliga Fantasier över norska folksagor, som han visade på Svart- och Vittutställningen i Kristiania 1893, fantastiska motiv, behandlade i akvareller, i vilka den primitiva sammanställningen av rena grundfärger verkade oerhört starkt. De var här ej fråga om egentliga illustrationer till bestämda sagor utan om självständiga kompositioner men i de gamla sagornas anda, Mörkrädd och Norrskenets döttrar.[1]

1904 utgav den gamla norska Draumkvæde med Munthes illustrationer. Främst stod dock hans ornamentala utsmyckening av texten till Snorra, 1894-1900. Muncks stiliserade dekorativa ornamentik, gav impulsen till en nyväckelse av den gamla norska vävnadskonsten, och efter hans kompositionen utförde hans hustru Sigrun Munthe och andra textila vävnader, som de berömda Sigurd Jorsalafars-textilierna. Hans konst verkade även genom influenser på det konstindustriella området. I utsmyckningen av det så kallade sagorummen på Holmenkollen och av Håkonshallen i Bergen försökte han skapa ett enhetligt uttryck för sina intensioner. Munthes samlade uppsatser utkom 1919 under titeln Minder og Meninger.[1] Munthes finns representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[2] och Nationalmuseum[3] i Stockholm.

Tidiga arbeten (urval)

Naturalistiska verk (urval)

Dekorativa arbeten (urval)

Biografier

Se även

Källor

Noter

  1. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 312 
  2. ^ Göteborgs konstmuseum
  3. ^ Nationalmuseum
Wikimedia Commons har media relaterad till Gerhard Munthe.

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gerhard_Munthe&oldid=39454952”