Glasögonsångare
| Glasögonsångare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Sylvior Sylviidae |
| Släkte | Curruca |
| Art | Glasögonsångare C. conspicillata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Curruca conspicillata | |
| Auktor | Temminck, 1820 |
| Synonymer | |
| Sylvia conspicillata | |
Glasögonsångare[2] (Sylvia conspicillata) är en tätting i familjen sylvior.[3] Den förekommer huvudsakligen i sydvästra Europa och nordvästra Afrika, men även lokalt i östra Medelhavsområdet. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Glasögonsångaren påminner om törnsångaren (Curruca communis) med rostfärgade vingar och hos hanen grått huvud, men är tydligt mindre (12–13 centimeter jämfört med 13–15 centimeter) och slankare. Den har också proportionellt större huvud, kortare handpenneprojektion, smalare näbb och är mer nervös i rörelserna. Hanen har tydligt gråsvart tygel och främre delen av kinden och bröstet är mörkare brunskärt. Honan är även den lik törnsångare, men har bredare rostbrunt på vingen. Från hona rödstrupig sångare skiljer den sig utöver detta genom kortare vinge och ljusare gulskära ben.[4]
Lock- och oroslätet är ett ljust och torrt, drr som gärna förlängs i serier. Sången är även den ljus, snabb och kvittrande med inledande visseltoner.[4]
.jpg)
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Glasögonsångaren förekommer i nordvästra Afrika, västra Medelhavsområdet och i ögrupperna Madeira, Kanarieöarna och Kap Verde-öarna i Atlanten. Tongivande internationella taxonomiska auktoriteterna IOC och Clements m.fl. delar upp den i två underarter med följande utbredning:[3][5]
- orbitalis – stannfågel på Madeira, Kanarieöarna och Kap Verde-öarna
- conspicillata – häckar i västra Medelhavsområdet och nordvästra Afrika men även på Cypern och i Levanten, övervintrar så långt söderut som Senegal och Nigeria.
I verket Handbook of Western Palearctic Birds (Shirihai & Svensson 2018) föreslås istället att den bör behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.[6] Sedan 2022 följer svenska BirdLife Sverige dessa rekommendationer.[7]
De flesta fåglar i Sydvästeuropa är flyttfåglar, medan på Malta, södra Sicilien, Cypern, i delar av Levanten och sydöstra Spanien flyttar endast en del av populationen. Även i Nordafrika är arten endast delvis flyttfågel eller gör höjdledsflyttningar.[1]
Fågeln är en mycket sällsynt gäst norr om sitt utbredningsområde med knappt tio fynd i Storbritannien och inga i de nordiska länderna.[8][9] Sommaren 2017 häckade överraskande nog ett par glasögonsångare framgångsrikt i Tyskland, i nationalparken Eifel, Nordrhein-Westfalen.[8][10]
Släktestillhörighet och släktskap[redigera | redigera wikitext]
Arten placeras traditionellt i släktet Sylvia. Genetiska studier visar dock att Sylvia består av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan,[11] Sedan 2020 delar BirdLife Sverige[12] och tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC)[3] därför upp Sylvia i två skilda släkten, varvid glasögonsångaren förs till Curruca. Även eBird/Clements följde efter 2021 i sin lista.[5] Glasögonsångaren är närmast släkt med törnsångaren, på lite längre avstånd med provencesångare, sardinsk sångare och balearisk sångare.
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Arten återfinns oftast i mycket lågväxt buskmark i torra och varma medelhavsmiljöer, i garrigue, på saltslätter och i halvöken. Den atlantiska underarten orbitalis förekommer dock även i jordbruksområden.[1]
Den häckar från februari till juni i större delen av utbredningsområdet, orbitalis större delen av året utom juni-juli. Båda könen hjälps åt vid bobygget, även om hanen också bygger skrytbon som sedan inte används. Det riktiga boet placeras lågt i en buske upp till 60 centimeter ovanför marken och där lägger honan tre till fem ägg.[1]
Glasögonsångare lever huvudsakligen av små spindlar, insektslarver och insektsägg men intar också nektar och bär, framför allt utanför häckningssäsongen.[1]
Status[redigera | redigera wikitext]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och den tros inte minska kraftigt.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan 166 000 och 450 000 par.[13]
Lokala populationsnedgångar tros bero på urbanisering, avskogning och omvandling av stäpp till bevattnad jordbruksmark. Stannfågelpopulationer är också sårbara för kall vinterväderlek.[14]
Taxonomi och namn[redigera | redigera wikitext]
Glasögonsångaren beskrevs taxonomiskt första gången 1820 av Coenraad Jacob Temminck. Dess vetenskapliga artnamnet conspicillata betyder ordagrant "plats att se från", i detta fall syftande på teckningarna kring ögonen.[15]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] Birdlife International 2016 Curruca conspicillata . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b c] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
- ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 310. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2021) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
- ^ Shirihai, Hadoram; Lars Svensson (2018). Handbook of Western Palearctic Birds, Volume 1, Passerines: Larks to Warblers. Helm Field Guides. ISBN 9781472937575
- ^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.
- ^ [a b] Tarsiger.com Fynd av glasögonsångare i Västpalearktis
- ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6
- ^ First German breeding record of Spectacled Warbler! Film med glasögonsångarparet som häckade i Tyskland 2017
- ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
- ^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-11-komplett.pdf. Läst 14 oktober 2020.
- ^ BirdLife International. 2015. European Red List of Birds. Office for Official Publications of the European Communities, Luxembourg.
- ^ Aymí, R. och Gargallo, G. 2015. Spectacled Warbler (Sylvia conspicillata). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. och de Juana, E. (red.), Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona.
- ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör glasögonsångare.
Wikispecies har information om glasögonsångare.- Läten på xeno-canto.org
|