Törnsångare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Törnsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hane i häckningsdräkt.
Hane i häckningsdräkt.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Sångare
Sylviidae
Släkte Sylvia
Art Törnsångare
S. communis
Vetenskapligt namn
§ Sylvia communis
Auktor Latham, 1787
Synonymer
  • Motacilla sylvia Linné
  • Sylvia cinerea Nilsson 1824
  • Silvia Linnéi Malm, 1877
Hona med ungar.
Hona med ungar.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Törnsångare (Sylvia communis) är en fågel som tillhör familjen sångare. Det latinska namnet betyder "Allmän i skogen".

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Törnsångaren blir omkring 13 till 15 cm lång och väger 12 till 17 gram. Ovansidan är gråbrun, vingarna är rödbruna och undersidan är beigevit. Den har vitaktig strupe, tunn vit ögonring, relativt lång stjärt och beige ben.

Hanen har grå och honan brun hjässa. En törnsångare kan bli upp till åtta år gammal. Lätet låter som "fed fed" eller "void void". Sången är karaktäristisk, en kort rask strof med rivig, sträv och grov röst, framförd med en ivrig och knackig rytm, som kan liknas vid Tycker du det, tycker du? I sångflykt hörs en liknande strof, men längre och mer pladdrig än rytmisk.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Törnsångaren är en flyttfågel som häckar allmänt i nästan hela Europa, förutom i Alperna, Pyrenéerna, södra Portugals och Spaniens inland och i norra Skandinavien. Den häckar även i allra nordligaste Afrika i Algeriet och Marocko, och den övervintrar i tropiska Afrika.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige förekommer törnsångaren allmänt i de södra och mellersta delarna av landet och utmed Norrlandskusten. Törnsångaren anländer till Sverige i mitten av maj.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Häckning och biotop[redigera | redigera wikitext]

Törnsångaren förekommer i öppna landskap med törniga buskar och snår, och är mycket trogna sin hemort. Den huvudsakliga häckningstiden infaller i maj-juli. Hanarna anländer först till häckningsområdena och börjar att etablera revir. Han börjar sedan att bygga en eller flera ”lekbon”. Dessa liknar det ordinarie boet men är inte lika fint fodrade på insidan. I detta avseendet skiljer den sig från trädgårdssångaren som bygger ytterst slarvigt lekbon. Honan väljer sedan ut ett av hanens lekbon och med hans hjälp slutförs byggandet.

Den bygger ett skålformat bo av gräs, rötter, hår och strån som den gömmer nära marken i tät växtlighet. Honan lägger 4 till 6 ägg vilka ruvas omväxlande av båda föräldrarna i 11 till 13 dagar. Ungarna stannar i boet i 10 till 12 dagar. Arten utsätts ganska ofta för häckningsparasitism av gök som lägger sitt ägg i törnsångaren bo.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Törnsångaren lever av insekter och deras larver, spindlar och bär.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Törnsångaren har förr även kallats "törnsmyg".[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar bygger på en översättning av tyskspråkiga wikipedias artikel Dorngrasmücke läst 17 augusti 2005

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Sylvia communis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid:172

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Roland Staav & Thord Fransson (1991) Nordens fåglar, andra upplagan, Stockholm, ISBN 91-1-913142-9
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. Sid. 304-305. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]