Nordrhein-Westfalen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Land Nordrhein-Westfalen
Flagga Vapen
Nordrhein-Westfalens flagga Nordrhein-Westfalens vapen
Karta
Tyskland med Nordrhein-Westfalen markerat
Snabbfakta
Huvudstad: Düsseldorf
Yta: 34 087 km²[1] (4:e)
Folkmängd: 17 554 329 (2012-12-31)[2]
Folktäthet: 530 invånare/km²
Offentliga skulder relativt: 6 456 €/invånare (2002)
Offentliga skulder totalt: 116,6 miljarder € (2002)
ISO 3166-2: DE-NW
Officiell webbplats: www.nrw.de
Politik
Ministerpresident: Hannelore Kraft (SPD)
Styrande parti: SPD och Die Grünen
Mandatfördelning i
Nordrhein-Westfalens lantdag
(237 ledamöter):
SPD 99
CDU 67
Bündnis 90/Die Grünen 29
FDP 22
Piratenpartei 20
Senaste val till Lantdagen: 13 maj 2012
Nästa val: 2017
Representation i förbundsrepubliken
Röster i Förbundsrådet
(Bundesrat):
6

Nordrhein-Westfalen (på svenska ibland Nordrhen-Västfalen) är ett förbundsland i västra Tyskland. Det är den folkrikaste delstaten med sina cirka 18 miljoner invånare (2007). Till ytan sett är Nordrhein-Westfalen den fjärde största delstaten i Tyskland med sina 34 080 kvadratkilometer. Den största staden i delstaten är Köln, men huvudstad är Düsseldorf. Ruhrområdet ligger i Nordrhein-Westfalen. Rhein-Ruhr-regionen bildar med sina 10 miljoner invånare ett av de största storstadsområdena i Europa.

Nordrhein-Westfalen gränsar till Niedersachsen i norr och öster; i sydöst till Hessen. I söder gränsar NRW till Rheinland-Pfalz. I väster gränsar förbundslandet till Nederländerna och Belgien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nordrhein-Westfalen med Lippes läge markerat i rosa.

Grundandet av Nordrhein-Westfalen[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget var segrarmakterna oeniga om Ruhrområdets vidare öden. Medan Frankrike favoriserade en självständig, politiskt svag stat eller internationellt område, förordade den sovjetiska sidan en fyrmaktsstat liknande Berlin. Det senare förslaget avslogs av britterna till vilka ockupationszonen och Ruhr tillhörde. Britterna ville ha Ruhrområdet i en framtida tysk stat för att undvika en svår ekonomisk kris och instabilitet som efter första världskriget. Dock skulle näringslivets makt och det potentiellt socialistiska arbetarklassen kompenseras, varför britterna utvecklade idén om en sammanslagning med det lantliga och katolskt präglade Westfalen. Dessutom skulle jordbrukslandskapen i Westfalen underlätta försörjningen av det tätt bebyggda Ruhrområdet.

Projektet var till en början omstritt, inte minst i Tyskland, där politiker fruktade den nya delstatens ekonomiska och befolkningsmässiga övertag. Det fanns få gemensamma nämnare mellan landsdelarna Nordrhein och Westfalen, frånsett att de båda under omkring 130 år varit preussiska provinser. Historiskt stod Westfalen närmare Niedersachsen och Nordrhein stod historiskt närmare den södra delen av Rhenlandet, som blev en del av Rheinland-Pfalz.

Det rättsliga grunden för skapandet av Nordrhein-Westfalen låg i den brittiska militärregeringens förordning nummer 46 som fastslog upplösandet av de preussiska provinserna i den brittiska zonen och skapandet av självständiga länder. Ur den nordliga delen av Rhenprovinsen och provinsen Westfalen skapades den nya delstaten Nordrhein-Westfalen.

År 1947 var Lippe tvunget att ge upp sin självständighet och dess regering beslöt sig efter förhandlingar med både Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen (båda under brittisk förvaltning) att ingå i Nordrhein-Westfalen. År 1947 blev Lippe genom den militära förordningen nummer 77 en del av Nordrhein-Westfalen. En folkomröstning skulle hållas i ärendet men blev aldrig av. År 1948 godkändes det hela formellt av Nordrhein-Westfalens lantdag. Ruhrområdets betydelse för ekonomin och rustningspolitiken förde med sig att ett beslut, Ruhrstatutet, antogs 1949. En internationell grupp skulle kontrollera regionens tunga industri. Politiskt gavs klartecken för Nordrhein-Westfalens anslutning till Förbundsrepubliken Tyskland. Kontrollgruppens arbete varade inte länge, efter en kort tid upphörde det för att främja uppbyggandet av näringslivet och officiellt upphörde arbetet 1952.

Historiska datum[redigera | redigera wikitext]

  • 21 juni 1946: Det brittiska kabinettet beslutar i London om grundandet av Nordrhein-Westfalen.
  • 24 juli 1945: Rudolf Amelunxen väljs till ministerpresident av de brittiska militärmyndigheterna.
  • 23 augusti 1946: Nordrhein-Westfalen grundas.
  • 2 oktober 1946: Lantdagen har sitt konstituerande sammanträde.
  • 21 januari 1947: Lippe blir en del av Nordrhein-Westfalen.
  • 20 april 1947: De första valen till lantdagen.
  • 8 maj 1949: Nordrhein-Westfalen blir förbundsland.
  • 18 juni 1950: Delstatsförfattningen antas genom folkomröstning.

Flagga och vapen[redigera | redigera wikitext]

Förbundslandets vapen antogs den den 5 februari 1948 och är en kombination av vapnen från de områden som bildade det nya förbundslandet: vågen på grön bakgrund står för Rhenprovinsen, den vita sachsenspringaren på röd bakgrund står för Provinsen Westfalen och den röda rosen för Fristaten Lippe. Flaggan bygger på den färgkombination som förekommer i vapnet, men är också identisk med flagga för den kortlivade Rhenrepubliken (1923-34).[3]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Nordrhein-Westfalen är delad i fem Regierungsbezirke. Dessutom är hela förbundslandet delat i 31 distrikt (Landkreise) och 23 distriktfria städer.

Totalt har förbundslandet 1 645 km gräns. Mest mot Niedersachsen och minst mot Belgien.[4]

Område/Land Km gräns
Niedersachsen 583
Nederländerna 387
Rheinland-Pfalz 307
Hessen 269
Belgien 99

Regierungbezirk[redigera | redigera wikitext]

I Nordrhein-Westfalen finns det fem stycken Regierungbezirk, de är:

Regeringsdistrikt Invånare 31 dec. 2007 Antal
Distrikt[5]
Antal
Distriktsfria städer[5]
Antal
Kommuner[5]
Arnsberg 3 723 712[6] 7 5 83
Detmold 2 059 198[7] 6 1 70
Düsseldorf 5 208 288[8] 5 10 66
Köln 4 391 062[9] 8 4 99
Münster 2 614 361[2] 5 3 78
Totalt: 17 996 621 31 23 396

Distrikt och distriktfria städer[redigera | redigera wikitext]

(med bokstäver på registreringsskylten)

Distrikt och distriktfria städer i Nordrhein-Westfalen

Distrikt

  1. Aachen (AC)
  2. Borken (BOR)
  3. Coesfeld (COE)
  4. Düren (DN)
  5. Ennepe-Ruhr-Kreis (EN)
  6. Rhein-Erft-Kreis (BM)
  7. Euskirchen (EU)
  8. Gütersloh (GT)
  9. Heinsberg (HS)
  10. Herford (HF)
  11. Hochsauerlandkreis (HSK)
  12. Höxter (HX)
  13. Kleve (KLE)
  14. Lippe (LIP)
  15. Märkischer Kreis (MK)
  16. Mettmann (ME)
  17. Minden-Lübbecke (MI)
  18. Rhein-Kreis Neuss (NE)
  19. Oberbergischer Kreis (GM)
  20. Olpe (OE)
  21. Paderborn (PB)
  22. Recklinghausen (RE)
  23. Rheinisch-Bergischer Kreis (GL)
  24. Rhein-Sieg-Kreis (SU)
  25. Siegen-Wittgenstein (SI)
  26. Soest (SO)
  27. Steinfurt (ST)
  28. Unna (UN)
  29. Viersen (VIE)
  30. Warendorf (WAF)
  31. Wesel (WES)

Distriktfria städer

  1. Aachen (AC)
  2. Bielefeld (BI)
  3. Bochum (BO)
  4. Bonn (BN)
  5. Bottrop (BOT)
  6. Dortmund (DO)
  7. Duisburg (DU)
  8. Düsseldorf (D)
  9. Essen (E)
  10. Gelsenkirchen (GE)
  11. Hagen (HA)
  12. Hamm (HAM)
  13. Herne (HER)
  14. Köln (K)
  15. Krefeld (KR)
  16. Leverkusen (LEV)
  17. Mönchengladbach (MG)
  18. Mülheim an der Ruhr (MH)
  19. Münster (MS)
  20. Oberhausen (OB)
  21. Remscheid (RS)
  22. Solingen (SG)
  23. Wuppertal (W)

Storstäder i Nordrhein-Westfalen[redigera | redigera wikitext]

Följande städer är storstäder (över 100 000 invånare):

Storstäder i Nordrhein-Westfalen
Stad Distrikt Invånarantal
2000-12-31
Invånarantal
2006-12-31
Invånarantal
2007-12-31[2][6][7][8][9]
Köln Köln (stad) 962 884 989 766 995 397
Dortmund Dortmund (stad) 588 994 587 624 586 909
Essen Essen (stad) 595 243 583 198 582 140
Düsseldorf Düsseldorf (stad) 569 364 577 505 581 122
Duisburg Duisburg (stad) 514 915 499 111 496 665
Bochum Bochum (stad) 391 147 383 743 381 542
Wuppertal Wuppertal (stad) 366 434 358 330 356 420
Bielefeld Bielefeld (stad) 321 758 325 846 324 912
Bonn Bonn (stad) 307 814 314 299 316 416
Münster Münster (stad) 265 609 272 106 272 951
Gelsenkirchen Gelsenkirchen (stad) 278 695 266 772 264 765
Mönchengladbach Mönchengladbach (stad) 263 014 260 951 260 018
Aachen Aachen (stad) 244 386 258 770 259 030
Krefeld Krefeld (stad) 239 916 237 104 236 516
Oberhausen Oberhausen (stad) 222 151 218 181 217 108
Hagen Hagen (stad) 203 151 195 671 193 748
Hamm Hamm (stad) 182 427 183 672 183 065
Herne Herne (stad) 174 529 169 991 168 454
Mülheim an der Ruhr Mülheim (stad) 172 862 169 414 168 925
Solingen Solingen (stad) 164 973 162 948 162 575
Leverkusen Leverkusen (stad) 161 047 161 336 161 345
Neuss Rhein-Kreis Neuss 150 013 151 626 151 449
Paderborn Paderborn 139 084 144 258 144 181
Recklinghausen Recklinghausen 124 785 121 521 120 536
Bottrop Bottrop (stad) 120 611 118 975 118 597
Remscheid Remscheid (stad) 119 287 114 925 113 935
Moers Wesel 107 062 107 180 107 111
Siegen Siegen-Wittgenstein 108 476 105 697 105 049
Bergisch Gladbach Rheinisch-Bergischer Kreis 105 693 105 587 105 840
Witten Ennepe-Ruhr-Kreis 103 196 100 248 99 598

Se även: Lista över städer i Nordrhein-Westfalen.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Vägnätet i Ruhrområdet är ett av de tätaste i Europa.

A1 strax söder om Wuppertal

Det finns gott om motorvägar i Nordrhein-Westfalen. Några av dem är i:

Nord-sydlig riktning   Väst-östlig riktning
A1   A2
A3   A4
A31   A30
A33   A40
A43   A42
A45   A44
A57   A46
A59   A52
A61

Den historiska vägen Ruhrschnellweg, idag A40 (bitvis också en del av Bundesstraße 1), är en av det mest trafikerade vägarna i hela Tyskland.

Den totala väglängden i Nordrhein-Westfalen uppgår till 29 510 kilometer. Av det är 2 186 km motorväg, 4 886 km förbundsväg (Bundesstraßen), 12 694 km landsväg, 9 745 km kommunala vägar så kallade Kreisstraßen.[10]

Tåg[redigera | redigera wikitext]

Passagerartrafik[redigera | redigera wikitext]

De viktigaste knutpunkterna i tågtrafiken (stationskategori 1) på långdistansnätet är Köln Hbf, Dortmund Hbf, Düsseldorf Hbf och Essen Hbf. Järnvägsstationer som är stationskategori 2 är: Bielefeld Hbf, Bochum Hbf, Bonn Hbf, Duisburg Hbf, Düsseldorf Flughafen, Hagen Hbf, Hamm, Köln-Deutz, Köln Flughafen Münster Hbf, Oberhausen Hbf, Siegburg/Bonn, Solingen Hbf och Wuppertal Hbf. Dortmund Hauptbahnhof är den största stationen för trafiken till de östligare delarna av landet.

Grundidén för passagerartrafiken i Nordrhein-Westfalen är att ha en integrerad tidtabell för de olika trafiktyperna. För tillfället finns det tre olika typer av regionaltåg:

Godstrafik[redigera | redigera wikitext]

Räknar med man med godstrafiken så är stationen Hagen-Vorhalle den största rangerbangården i hela Tyskland. I Köln finns den största omlastningsstationen för containertrafik (tåg-lastbil) i hela Tyskland.

Flygtrafik[redigera | redigera wikitext]

Den viktigaste flygplatsen för interkontinental trafik är Düsseldorfs flygplats. Den är den tredje största i Tyskland mätt i passagerarantal efter Frankfurt och München. Kölns flygplats har många destinationer inom Europa, den är också en av de viktigaste flygplatserna för fraktflyget inom Tyskland. Ytterligare flygplatser med vissa interkontinentala flygningar är Dortmunds flygplats, Airport Weeze, Flughafen Münster/Osnabrück, Flughafen Paderborn/Lippstadt. Vid sidan av dessa flygplatser, finns det ett antal mindre flygplatser som Flughafen Düsseldorf-Mönchengladbach, Flughafen Essen/Mülheim och Siegerlandflughafen.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Ministerpresidenten[redigera | redigera wikitext]

Ministerpresidenten för Nordrhein-Westfalen är utsedd av Nordrhein-Westfalens lantdag. Sedan 2010 är Hannelore Kraft (SPD) ministerpresident.

De tidigare ministerpresidenterna var:

Lantdagen[redigera | redigera wikitext]

Den lagstiftande församlingen i förbundslandet utgörs av Nordrhein-Westfalens lantdag, som sedan nyvalet i maj 2012 har en majoritet bestående av SPD och Die Grünen. Största oppositionsparti är CDU. Även FDP och Piratenpartei är representerade.

Förbundslandsregeringen[redigera | redigera wikitext]

På onsdagen, 14 juli 2010, valde lantdagen Hannelore Kraft (SPD) till ny ministerpresident för en rödgrön majoritetsregering bestående av SPD och Die Grünen. Hon omvaldes i juni 2012, efter nyvalet i maj 2012.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Fotbollen har en stark tradition i Nordrhein-Westfalen. I NRW finns det fler lag som spelar i tyska Bundesligan.

Några av lagen i Nordrhein-Westfalen är:

Veltins-Arena i Gelsenkirchen är före Esprit Arena i Düsseldorf den största övertäckta stadion.

Källor och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r322geo1.html
  2. ^ [a b c] http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp5_dez07.html
  3. ^ William Crampton, The World of Flags (London: Studio Editions, 1992), s. 45
  4. ^ Geografiska fakta
  5. ^ [a b c] http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r311geo2.html
  6. ^ [a b] http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp9_dez07.html
  7. ^ [a b] http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp7_dez07.html
  8. ^ [a b] http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp1_dez07.html
  9. ^ [a b] http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp3_dez07.html
  10. ^ Fakta om vägnätet

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]