Gulfenad tonfisk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gulfenad tonfisk
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Thalb u0.gif
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Benfiskar
Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Abborrartade fiskar
Perciformes
Familj Makrillfiskar
Scombridae
Släkte Tonfisksläktet
Thunnus
Art Gulfenad tonfisk
T. albacares
Vetenskapligt namn
§ Thunnus albacares
Auktor Bonnaterre, 1788[2]
Synonymer

Kishinoella zacalles Jordan and Evermann, 1926
Neothunnus albacares (Bonnaterre, 1788)
Neothunnus catalinae Jordan and Evermann, 1926
Neothunnus macropterus (Temminck and Schlegel, 1844)

Scomber albacares Bonnaterre, 1788
Hitta fler artiklar om djur med

Gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), även kallad gulfening[3], är en tonfiskart som lever i de flesta tropiska och subtropiska hav.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten påminner om andra tonfiskar[3] med sin mörkblå, metallglänsande rygg och silverfärgade buk med oregelbundna streck. Kännetecknande för arten är emellertid att fenorna är klargula (stjärtfenan kan dock vara svart[3]). Även sidor och buk har en gulaktig anstrykning. Den har dessutom ett klargult längsband på varje sida. Den andra ryggfenan är mycket hög.[4] Artens längd brukar gå upp till 150 cm.[5] Längsta exemplaret som registrerats var 280 cm, och det tyngsta exemplaret vägde 400 kg.[6] "Normal" maxvikt ligger kring 200 kg.[5] [7]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Arten är en pelagisk art som vanligtvis håller till mellan havsytan och 100 m. Den kan gå djupare, men på grund av sitt stora syrebehov går den knappast längre ner än 250 m.[5]. Den bildar gärna stim, inte bara med den egna arten, utan också (och oftare) med andra fiskar av ungefär samma längd. I östra Stilla havet har den även iakttagits simma tillsammans med delfiner. Arten tar ett stort urval av fisk, tillsammans med bläckfisk samt kräftdjur som räkor, krabbor och hummer.[6]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Arten leker året runt, men framför allt under sommaren. Honan kan lägga flera miljoner ägg per år.[6] Äggen, såväl som larverna är pelagiska.[5]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Den gulfenade tonfisken finns i de flesta av världens tropiska och subtropiska hav mellan 40°N och 35°S. Den undviker dock Medelhavet.[6] Arten är den mest tropiska arten i sitt släkte.[7]

Kommersiellt utnyttjande[redigera | redigera wikitext]

Arten är en populär matfisk, som fiskas intensivt, ofta med snörpvad, även om spöfiske fortfarande förekommer.[6] Vanligtvis saluförs den frusen och konserverad, men även färsk och rökt.[5] IUCN klassificerar den som livskraftig ("LC"), men påpekar att uppgiften är föråldrad[1]. Den är emellertid rödlistad av Greenpeace.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Punt, A. 1996. Thunnus albacares. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061114.
  2. ^ Thunnus albacares (Bonnaterre, 1788)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=172423. Läst 2010-09-07. 
  3. ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 481. ISBN 91-1-844202-1 
  4. ^ ”Yellowfin tuna (Thunnus alalunga)” (på engelska). ARKive (Wildscreen). 2008. http://www.arkive.org/yellowfin-tuna/thunnus-albacares/#text=All. Läst 2010-09-07. 
  5. ^ [a b c d e] Luna, Susan M. (2010-04-20). Thunnus albacares (Bonnaterre, 1788) Yellowfin tuna” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?id=143. Läst 2010-09-06. 
  6. ^ [a b c d e] Susie Gardieff. ”Yellowfin Tuna” (på engelska). Florida Museum of Natural History. http://www.flmnh.ufl.edu/fish/gallery/Descript/YellowfinTuna/YellowfinTuna.html. Läst 2010-09-08. 
  7. ^ [a b] Lisa Klang (2006-12-20). ”Gulfenad tonfisk (Thunnus albacares)”. Fiskeriverket. https://www.fiskeriverket.se/vanstermeny/fiskochskaldjur/arter/allaarter/gulfenadtonfiskthunnusalbacares.4.1490463310f1930632e80006771.html. Läst 2010-09-07. 
  8. ^ http://www.greenpeace.org/international/seafood/red-list-of-species Greenpeace International Seafood Red list