Räkor

Räkor
Crangon crangon
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djurriket Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Kräftdjur Crustacea
Klass	Storkräftor Malacostraca
Ordning	Tiofotade kräftdjur Decapoda
Underordning	Pleocyemata
Infraordning	Räkor Caridea
Vetenskapligt namn
§ Caridea
Auktor	Dana, 1852
Överfamiljer
Alpheoidea Atyoidea Bresilioidea Campylonotoidea Crangonoidea Galatheacaridoidea Nematocarcinoidea Oplophoroidea Palaemonoidea Pandaloidea Pasiphaeoidea Physetocaridoidea Procaridoidea Processoidea Psalidopodoidea Stylodactyloidea
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Räkor (Caridea) är en infraordning av simmande kräftdjuren som förekommer i både sötvatten och saltvatten. De simmar med hjälp av sina tio ben på undersidan av bakkroppen. Vuxna räkor lever nära botten i den bentiska zonen. En del simmande räkor som Mysis sp eller krill livnär sig genom att filtrera vatten efter plankton. Bottenlevande räkor äter ofta smådjur eller alger som de plockar upp med de två främre benparen. Vissa arter lever i stim och de kan simma baklänges mycket fort. Räkor utgör en viktig näringskälla för större djur som fiskar och valar. Krill är en särskilt viktig räka i de södra oceanerna.

Vissa arter är morfologiskt lik den adulta räkan så fort den kläcks ur ägget medan andra arter först har ett frisimmande planktoninskt larvstadium. Arter utan planktoniskt larvstadum är ofta sötvattensarter. Avsaknaden av frilevande larvstadiunm gör att de inte kan sprida sig lika snabbt, eller lika långa sträckor som sina havslevande släktingar. Fördelen är att larverna inte blir bortspolade i rinnande vatten.

En del räkor är en hermafroditer. När den är liten är den hane och när den blir stor efter 2,5 år, byter den kön till hona. Det är bara honorna som fångas, hannarna är för små för näten. Nästan alla räkor vi äter har rom, antingen som en brandgul klump inuti, eller utanpå mellan benen.

Räkor och människan

Som mat

Olika arter av räka är globalt en vanlig näringskälla och förekommer i många olika typer av maträtter.

Fiske och odling

Den vanligaste storskaliga fiskemetoden är trålning. I varmare områden odlas även olika arter av räkor, i bland annat kustområden och mangroveträsk. Olika typer av större tropiska räkor, som brukar gå under benämningen jätteräkor har blivit allt mer populära i västvärlden. Odlingen av dessa är dock mycket omdiskuterad på grund de stora negativa miljöeffekter som odlingarna medför.

Nordhavsräka är den art som i handeln i norra Europa kallas räka. Den är blekröd, något genomskinlig, och blir rödrosa som kokt, normalt ca 6 cm lång, men kan bli närmare 2 dm.

Inom akvaristiken

På senare år har små, tropiska, sötvattensräkor som exempelvis Körsbärsräkan blivit vanliga inom akvaristiken. Främst på grund av deras starka färger algeätande förmågor.