Gundi Busch-Johansson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gundi Busch-Johansson
Konståkning, damer

Nation: Västtyskland Västtyskland

Världsmästerskap
Guld Oslo 1954 Konståkning
Silver Davos 1953 Konståkning
Europamästerskap
Guld Bolzano 1954 Konståkning
Silver Dortmund 1953 Konståkning
Västtyska mästerskapen
Guld Berlin 1954 Konståkning
Guld Krefeld 1953 Konståkning
Guld Düsseldorf 1952 Konståkning
Brons Hamburg 1951 Konståkning

Gundula "Gundi" Busch-Johansson, mest känd som Gundi Busch, född 29 april 1935 i Milano, Italien, död 31 januari 2014 i Stockholm, Sverige, var en tysk konståkare som 1954 blev Tysklands första världsmästarinna i konståkning. Hon var gift med "Lill-Lulle" Johansson och bosatt i Sverige.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Busch föddes som dotter till en fabriksägare. Familjen flyttade under andra världskriget från Milano, först till Haarlem i Nederländerna och sedan vidare till Garmisch-Partenkirchen i Tyskland. Hon hade börjat med skridskoåkning i Milano, fyra och ett halvt år gammal. Senare tränade hon i konståkning London och i Köln. Hennes coach var Thea Frenssen, fyra gånger tysk mästarinna mellan åren 1913 och 1918.

Buschs karriär var koncentrerad till fyra säsonger, från 1951 till 1954. Det första året, ännu inte sexton år gammal, blev hon trea i de västtyska mästerskap, sexa på Europamästerskapen och tia på världsmästerskapen. 1952 blev hon sjua på Europamästerskapen, åtta på OS i Oslo och sexa i VM. Ännu inte arton år fyllda, blev hon 1953 både västtysk och europeisk mästare samt silvermedaljör på världsmästerskapen bakom amerikanskan Tenley Albright.

1954 var hennes toppår. Då erövrades tre titlar: västtysk-, Europa- och världsmästerskapstitlarna. Vid världsmästerskapen var hennes rival, den försvarande mästaren Albright, i ledningen efter den obligatoriska delen men föll i det fria programmet.

I slutet av säsongen 1954 avslutade hon amatörkarriären vid en ålder av bara 19 år, och efter det gick hon till Hollywood Ice Revue som proffs. Hon fortsatte med skridskoåkning som professionell i två års tid. 1956 gifte hon sig med det svenska Tysklandsproffset i ishockey Gösta "Lill-Lulle" Johansson som hade en tysk mor. Paret och den gemensamma sonen Peter Lulle Johansson flyttade därefter till Stockholm.

I Stockholm arbetade hon under många år som konståkningstränare i Djurgårdens IF:s konståkningssektion. Där gjorde hon, tillsammans med Hans Lindh (som hade 11 SM-tecken i konståkning), klubben till Sveriges ledande under 1960- och 1970-talen.

Busch drog sig tillbaka som tränare 1997.Hade en lugn och stilla ålderdom, men fick på senare år sjukdomen KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom och avled efter en kortare tid på St.Görans sjukhus i Stockholm då sjukdomen är kronisk och inte längre gick att bota. Busch ligger begravd under ett rött träd i minneslunden på Galärvarvskyrkogården på Djurgården i Stockholm.

Självbiografi[redigera | redigera wikitext]

2009 kom Busch-Johanssons självbiografi ut på tyska under titeln Mein Eiskaltes Leben.[1] Planer fanns också för utgåvor på svenska och engelska (USA).

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Olympiska spelen[redigera | redigera wikitext]

  • 1952 - 8:a

Världsmästerskapen[redigera | redigera wikitext]

  • 1951 - 10:a
  • 1952 - 6:a
  • 1953 - 2:a
  • 1954 - 1:a

Europamästerskapen[redigera | redigera wikitext]

  • 1951 - 6:a
  • 1952 - 7:a
  • 1953 - 2:a
  • 1954 - 1:a

Västtyska mästerskapen[redigera | redigera wikitext]

  • 1951 - 3:a
  • 1953 - 1:a
  • 1954 - 1:a

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Busch, Gundi/Damwerth, Ruth: "Mein eiskaltes Leben". biographie Verlag, April 2009. 184 sidor (på tyska). ISBN 978-3937772134.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Mein eiskaltes Leben". Amazon.de. Läst 2012-01-10.