Håbo härad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Håbo härad
Härad
Skoklosters slott.
Land  Sverige
Landskap Uppland
Socknar Håtuna
Häggeby
Kalmar
Skokloster
Håbo-Tibble
Yttergran
Övergran
Håbo härads läge
Håbo härads läge
Håbo härad år 1862

Håbo härad var ett härad i den södra delen av Uppland. Området återfinns numera inom Håbo kommun, Uppsala län och Upplands-Bro kommun i Stockholms län. Håbo härad omfattade knappt 223 km² (varav 186 km² inom den nuvarande kommunen) och hade år 1908 4 496 invånare. Tingsställe var till 1736 Håtuna, därefter till 1857 Gran. Från 1858 till 1903 Bålsta för att därefter flytta till Enköping.

Innehåll

Geografi [redigera]

Håbo härad var beläget mellan mälarviken Ekolsundsviken i väster, Norra Björkfjärden i söder och vikarna Gorran, Ekoln, Skofjärden och Sigtunafjärden i norr. Landområdet väster om näset mellan Mälaren och Ekoln omfattar nuvarande Håbo kommun medan området öster om densamma numera tillhör Upplands-Bro kommun. Vid det smala näset mellan dessa ligger tätorten Bålsta. Häradet gränsade i söder till Bro härad, i väster till Trögds härad, i nordväst till Lagunda och Hagunda härader, i nordost till Vaksala härad och i ost till Ärlinghundra härad i Stockholms län.

Största orten är idag Bålsta, beläget 48 km nordväst om Stockholm, som också är centralort i kommunen.

Historia [redigera]

Det Habo hundare som föregick häradet låg i gränslandet mellan de tidigare uppländska folklanden Attundaland och Tiundaland. De två sydligaste socknarna Håtuna och Håbo-Tibble tillhörde Attundaland och det var denna del som många år senare kom att föras till Upplands-Bro kommun och Stockholms län. Häradets tingsplats låg från början i Håtuna men flyttades sedermera till Bålsta. Namnet Håbo, som under 1300-talet skrevs som Habohundæri, har anor från järnåldern då människor bosatte sig vid mälarviken och därmed blev håbor.

Inom häradet låg under medeltiden Håtuna kungsgård där den s.k. Håtunaleken utspelade sig mellan Magnus Ladulås söner Birger, Erik och Valdemar år 1306, vilket sedermera ledde fram till händelserna vid Nyköpings gästabud år 1317. På Biskops-Arnö i den nordligaste delen av häradet låg ytterligare en kungsgård som under medeltiden tjänade som sommarresidens åt ärkebiskoparna. Mest kända byggnaden i häradet är kanske ändå Skoklosters slott - en av rikets främsta barockslott uppfört under stormaktstiden 1654-1676.

Socknar [redigera]

I Håbo härad ingick sju socknar.

I Håbo kommun, Uppsala län

I Upplands-Bro kommun i Stockholms län

Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter [redigera]

Häradet hörde mellan 1634-1639, 1648-1651 och från 1654 till Uppsala län, innan dess Stockholms län (1640-1647 och 1652-1653). 1971 överfördes Håtuna och Håbo-Tibble socknar till Stockholms län. Församlingarna i häradet tillhör(de) Uppsala stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1885 Uppsala läns Första fögderi
  • 1886-1917 Uppsala läns södra fögderi
  • 1918-1966 Trögds fögderi
  • 1967- Enköpings fögderi
  • 1971- Jakobsbergs fögderi för Håtuna och Håbo-Tibble socknar

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

  • 1680-1689 Bro, Håbo, Trögds, Åsunda, Lagunda och

Ärlinghundra häraders domsaga med

    • Håbo tingslag
  • 1689-1714 Bro, Håbo, Ärlinghundra, Åkers, Värmdö, Danderyds och Sollentuna häraders/skeppslags domsaga med
    • Håbos tingslag
  • 1715-1926 Trögds, Åsunda, Bro och Håbo häraders domsaga, från 1853 kallad Uppsala läns södra domsaga med
    • 1714-1903 Håbo tingslag
    • 1904-1926 Uppsala läns södra domsagas tingslag
  • 1927-1970 Uppsala läns södra domsaga (Trögds, Åsunda, Bro, Håbo, Lagunda, Hagunda, Ulleråkers, Bälinge, Vaksala och Rasbo härader) med
    • Trögds tingslag (för Trögds, Åsunda, Bro, Håbo och Lagunda härader)

Referenser [redigera]

Tryckta källor [redigera]

Webbkällor [redigera]

Noter [redigera]


Koordinater: 59°36′N 17°31′E / 59.6°N 17.52°Ö / 59.6; 17.52