Hörby köping

Från Wikipedia
Hörby köping
(1900–1970)
Hörby köpingsvapen
Hörby köpingsvapen
LänMalmöhus län
LandskapSkåne
CentralortHörby
Hörby köping i Malmöhus län
Kommunkod1266
Numera del avHörby kommun
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Hörby köping. För orten se Hörby, för dagens kommun, se Hörby kommun.

Hörby köping var en tidigare kommun i Malmöhus län.

Administrativ historik

Hörby köping bildades den 1 januari 1900 genom en utbrytning av Hörby municipalsamhälle (som funnits där sedan den 20 december 1894) ur Hörby landskommun.[1]

Den 1 januari 1937 överflyttades till köpingen ett område med 989 invånare från Hörby landskommun.[2]

Den 1 januari 1958 överflyttades till köpingen ett område med 9 invånare från Hörby församling i Östra Frosta landskommun.[3]

Den 1 januari 1965 överflyttades till köpingen ett obebott område från Hörby församling i Östra Frosta landskommun.[4]

1969 inkorporerades Långaröds landskommun och Östra Frosta landskommun och 1971 ombildades köpingen till Hörby kommun.[1]

Köpingen hörde till Hörby församling.[5]

Köpingsvapnet

Blasonering: Sköld delad i rött och silver, i övre fältet en våg upphängd på spetsen av ett svärd, båda av silver, i nedre fältet ett rött andreaskors.

Den övre bilden, vågskålen, är symbol för rättvisan och syftar på att Hörby från 1600-talet varit tingsplats i Frosta härad, medan den undre, andreaskorset, om skärningspunkten för vägar och ortens betydelse som vägknut. Vapnet fastställdes för köpingen 1949 och registrerades i PRV 1974.

Geografi

Hörby köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 4,68 km², varav 4,65 km² land.[6]

Tätorter i köpingen 1960

I Hörby köping fanns tätorten Hörby, som hade 3 483 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 97,7 %.[7]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Hörby köping 1900–1970
År Invånare
1900
  
1 350
1905
  
1 397
1910
  
1 475
1915
  
1 429
1920
  
1 526
1925
  
1 561
1930
  
1 609
1935
  
1 667
1940
  
2 723
1945
  
2 784
1950
  
2 991
1955
  
3 329
1960
  
3 539
1965
  
3 630
1970
  
9 795
Källa: SCB - Befolkning 1851 - 1910, SCB - Folkmängd inom administrativa områden 1910-1961 och Folkmängd 31 dec 1950-1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976.

Politik

Mandatfördelning i valen 1938-1966

ValårSSPÖVRCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1938912184
9284
25
25
1942111103
11103
25
22
1946817
817
25
23
195011122
11122
2584,1
23
195411104
11104
2582,0
23
1958104110
10410
2583,9
23
196211293
11293
2583,1
24
1966112813
11283
2584,8
22
  • Övriga 1958 var Samlingslistan
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

  1. ^ [a b] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1936 s. 40 anm. till Malmöhus län fotnot 12
  3. ^ http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1957 s. 46 anm. till Malmöhus län fotnot 17
  4. ^ http://www.scb.se/Pages/List____323402.aspx SCB Statistiska Meddelanden: B 1965:3 Folkmängden i kommuner och församlingar 31.12.1964 (enligt den administrativa indelningen 1.1.1965) s. 39 anm. till Malmöhus län
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 57. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  7. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 28 i pdf:en