Hallstahammar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Hallstahammar (olika betydelser).
Koordinater: 59°36′49″N 16°13′45″Ö / 59.61361°N 16.22917°Ö / 59.61361; 16.22917
Hallstahammar
Tätort
Centralort
Järnvägsstationen
Järnvägsstationen
Land  Sverige
Landskap Västmanland
Län Västmanlands län
Kommun Hallstahammars kommun
Församling Hallstahammar-Kolbäcks församling
Koordinater 59°36′49″N 16°13′45″Ö / 59.61361°N 16.22917°Ö / 59.61361; 16.22917
Area
 - tätort 9,67 km² (2010)
 - kommun 181,26 km² (2013-01-01)
Folkmängd
 - tätort 10 478 (2010)[1]
 - kommun 15 550 (2014)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 1 084 invånare/km²
 - kommun 86 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 6224
Hallstahammars läge i Västmanlands län
Red pog.svg
Hallstahammars läge i Västmanlands län
Hallstahammar gamla smedja i Trångfors, 1955.
Bultens fabriksbyggnader, 2009.

Hallstahammar är en tätort i Västmanland och centralort i Hallstahammars kommun, Västmanlands län.

Orten är en naturskön gammal bruksort med metallindustri som kärna för samhället. Bulten och Kanthal är ortens viktigaste näringar.[källa behövs] Efter 1970 har dock industrins betydelse stegvis minskat och företagsstrukturen blivit mer mångfacetterad.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den första smedjan byggs 1628 i Trångforsområdet. Strömsholms kanal invigs 1795. Bultfabriks Aktiebolaget grundas 1873. Trångfors kraftstation togs i drift 1899. Hallstahammars AB bildades 1872, gick 1983 samman med Bulten-Kanthal AB varvid Kanthal AB bildades.

AB Kanthal, vilket skulle komma att bli ett av ortens största industriföretag, grundas 1931. Fem år tidigare hade grundaren, Hans von Kantzow, patenterat legeringen vid namn Kanthal. "Kant" efter Kantzow och "hal" efter Hallstahammar. Kanthal namnändrades 2010 till Sandvik Heating Technology.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Hallstahammar var och är en ort i Svedvi socken med en mindre del i väster i Bergs socken. Efter kommunreformen 1862 kom orten att ligga i Svedvi landskommun och i denna inrättades 8 december 1939 municipalsamhället Hallstahammar. 1943 ombildades Svedvi landskommun med municipalsamhället till Hallstahammars köping som 1952 utökades med Bergs landskommun. Hallstahammars bebyggelse omfattade bara en mindre del köpingskommunens yta. 1971 uppgick köpingen i Hallstahammars kommun med Hallstahammars som centralort.[3]

Hallsberg hörde till Svedvi församling som 1943 namnändrades till Hallstahammars församling. Från 2006 till 2014 tillhörde orten Hallstahammar-Bergs församling och sedan 2014 till Hallstahammar-Kolbäcks församling.[4][5]

Orten ingick till 1971 i Snevringe tingslag. Från 1971 till 2001 ingick orten i Köpings tingsrätts domsaga för att från 2001 ingå i Västmanlands tingsrätts domsaga.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hallstahammar 1950–2010[7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
6 286
1960
  
10 135
1965
  
12 358
1970
  
13 818
1975
  
13 583
1980
  
13 330
1990
  
11 841 947
1995
  
11 176 954
2000
  
10 376 955
2005
  
10 300 957
2010
  
10 478 967

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

I den västra delen återfinns: Gröndal, Knektbacken, Lustigkulla, Näs, Skantzen, Trångfors och Åsby. I den östra delen återfinns: Barnängen, Duvhällarna, Fredhem, Lövboås, Nibble, Tallbacken, Trollebo och Tuna gärde.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Hallstahammar finns det en högstadieskola, Lindboskolan, vilken har cirka 500 elever från årskurs 6 till 9 från år 2010, tidigare har det bara varit från åk 7 till 9.En sammanslagning ägde rum i början av seklet mellan kommunens då två högstadieskolor, Lindbo samt Nibble.

Kantzowska var ett gymnasium i Hallstahammar, men som 2013 lagt ner sin verksamhet.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Regional-statistik-och-kartor/Regionala-indelningar/Forsamlingar. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]