Smedjebacken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För det tidigare område i Örebro med detta namn, se Örebro gevärsfaktori.
Koordinater: 60°8′30″N 15°24′48″Ö / 60.14167°N 15.41333°Ö / 60.14167; 15.41333
Smedjebacken
Tätort
Centralort
Kyrkogatan i Smedjebacken
Kyrkogatan i Smedjebacken
Land  Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Smedjebackens kommun
Församling Norrbärke församling
Koordinater 60°8′30″N 15°24′48″Ö / 60.14167°N 15.41333°Ö / 60.14167; 15.41333
Area
 - tätort 6,36 km² (2010)
 - kommun 1 057,81 km² (2013-01-01)
Folkmängd
 - tätort 5 100 (2010)[1]
 - kommun 10 672 (2014)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 801,9 invånare/km²
 - kommun 10,1 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Smedjebacken
Postnummer 777 XX
Riktnummer 0240
Tätortskod 6744
Smedjebackens läge i Dalarnas län
Red pog.svg
Smedjebackens läge i Dalarnas län

Smedjebacken är en tätort i södra Dalarna och centralort i Smedjebackens kommun, Dalarnas län. Orten ligger vid sjön Norra Barken cirka 4 mil söder om Borlänge och är mest känd för sin järnindustri, genom Smedjebackens Walsverk.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Smedjebacken med Norra Barken 1654.
Smeden vid infarten från riksväg 66, skulptur av Sven-Göran Niklasson.

På 1300- eller 1400-talet uppfördes Norrbärke kyrka, en stenkyrka i By i Norrbärke socken. Kyrkan byggdes ut under åren mellan 1661 och 1724 för att till slut få sin nuvarande form. Kyrkans inventarier kom till stor del från socknens brukspatroner och bergsmän.

I trakten hade det sedan länge funnits små smedjor och 1631 anlades på samma plats som dagens stålföretag Ovako en bergsmanssmedja. Orten växte med tiden också fram som ett kommunikationscentrum då både lands- och vattenvägar möts här. Här låg också en hamn för utskeppning av järn från traktens hyttor och smedjor. Flatenbergs hytta finns idag kvar som museum strax utanför samhället.

I Norrbärke hembygdsgård, Smedjebackens gammelgård, finns en del maskiner av Christopher Polhem och 15 gamla byggnader, däribland Bellmangården, som tillhört Carl Michael Bellmans mormors far.[3]

Hamnen och lokstallet[redigera | redigera wikitext]

Smedjebackens hamn blev mycket viktig från och med år 1795 då Strömsholms kanal stod färdig med sin norra ändpunkt i Smedjebacken. Bebyggelsen växte vid den tiden fram längs Kyrkogatan. Den största expansionen av samhället kom efter 1856 då Smedjebackens Walsverk byggdes. Den smalspåriga järnvägsförbindelsen Wessman-Barkens Järnväg (WBJ) som förband samhället och dess hamn med Ludvika stod färdig 1859. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder uppfördes bostadshus nu även i Västansjö söder om Kolbäcksån och på platsen stod den nya järnvängsstationen klar år 1900. Idag används hamnen endast av fritidsbåtar.

Idag ingår Smedjebackens hamn och lokstall i Ekomuseum Bergslagen. Bevarade är bland annat ångbåtsbrygga, lokstall, godsmagasin och järnbod.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Smedjebacken var och är belägen i Norrbärke socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Norrbärke landskommun där 7 juni 1895 Smedjebackens municipalsamhälle inrättades. Municipalsamhället med kringområde utbröts 1918 ur landskommunen och bildade Smedjebackens köping. Köpingskommunen införlivade 1967 Norrbärke socken/landskommun och uppgick 1971 i Smedjebackens kommun där Smedjebacken sedan dess är centralort.[4]

I kyrkligt hänseende har Smedjebacken alltid hört till Norrbärke församling.[5]

Orten ingick till 1 september 1907 i Norrbärke tingslag och därefter till 1971 i Västerbergslags domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick orten i Ludvika tingsrätts domsaga och Smedjebacken ingår sedan 2001 i Falu tingsrätts domsaga.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Smedjebackens köping 1920–1955
År Invånare
1920
  
2 486
1925
  
2 467
1930
  
2 532
1935
  
2 527
1940
  
2 606
1945
  
2 843
1950
  
3 479
1955
  
4 049
Källa: SCB - Folkmängd inom administrativa områden 1910-1961 och Folkmängd 31 dec 1950-1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976.




Befolkningsutvecklingen i Smedjebacken 1960–2010[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
6 614
1965
  
7 453
1970
  
8 395
1975
  
8 418
1980
  
8 020
1990
  
7 286 630
1995
  
6 657 633
2000
  
5 660 635
2005
  
5 121 636
2010
  
5 100 636

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/373921/. Läst 12 maj 2014. 
  3. ^ Olof Thaning, red (1982). Sverigeboken. Det Bästas bokförlag/Motormännens riksförbund. ISBN 91-7030-065-8 
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ludvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]