Hans Albert
| Hans Albert | |
 | |
| Född | 8 februari 1921[1][2][3] Köln, Nordrhein-Westfalen, Tyskland |
|---|---|
| Död | 24 oktober 2023[4] (102 år) Heidelberg, Baden-Württemberg, Tyskland |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Kölns universitet, filosofie doktor,  |
| Sysselsättning | Filosof, sociolog, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Mannheims universitet Kölns universitet |
| Utmärkelser | |
| Ernst Hellmut Vits-priset (1976) Första graden av Österrikes hederskors för vetenskap och konst (1994) Hedersdoktor vid Universität Graz (2006) Förtjänstkors 1:a klass av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (2008) Hedersdoktor vid Atens universitet | |
| Redigera Wikidata | |
Hans Albert, född 8 februari 1921 i Köln, död 24 oktober 2023 i Heidelberg,[5] var en tysk filosof, samhällsforskare och professor i samhällsvetenskap och generell metodologi vid universitetet i Mannheim, som främst utmärkt sig inom vetenskapsteorin.
Han är en kritisk rationalist, som kritiserat den hermeneutiska tradition som fått starkt fäste i hans hemland genom företrädare som Martin Heidegger och Hans-Georg Gadamer.
Kritisk rationalism[redigera | redigera wikitext]
Såsom kritisk rationalist torde Albert vara mest känd för att ha givit Karl Popper en koncis definition av begreppet i fråga, vars betydelsefält han utvidgar till att omfatta ett slags livsföring. Enligt Albert finns inget område av mänsklig aktivitet som inte borde förhållas kritiskt till. Därmed har han använt den kritiska rationalismen inom samhällsvetenskapen, i synnerhet inom ekonomi, statsvetenskap, rättsvetenskap, och till och med religion. Den kritiska rationalismen är med Alberts synsätt en av de äldsta traditionerna i Europa, och sträcker sig ända tillbaka till försokratikerna.
Redan innan han publicerade sin första bok var han känd för en bredare publik genom sin medverkan i ”positivismdispyten” (Positivismusstreit), i vilken han svarade emot företrädare för den så kallade Frankfurtskolan. Hans bidrag bestod bland annat av att uppställa en distinktion mellan positivism och kritisk rationalism, och att argumentera emot vissa strömningar i sociologin varmed han emotsatte sig efterliknandet av naturvetenskapernas metod inom samhällsvetenskaperna. Han myntade begreppet immunitet mot kritik för att beteckna det förhållandet att nya teorier och vetenskapliga rön har svårt att spridas och att få gehör, ofta på grund av ideologiska motsättningar.
Välkänd är likaså hans kunskapsteori, kallad Münchhausens trilemma efter Baron von Münchhausen, som handlar om vetenskaplig legitimering; alla försök till legitimering måste misslyckas, såväl genom deduktion som andra sätt, eftersom bevisningen är oändlig om ingen premiss tas för given. Albert föreslår att vetenskapsmannen bör se till konsekvenserna av ett tänkande, i stället för att finna en solid grund för sanningen.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Artikeln bygger på en fri och förkortad översättning av den engelska Wikipedias motsvarande artikel, 2007-01-09
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Hans Albert, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ www.accademiadellescienze.it, Hans Albert.[källa från Wikidata]
- ^ Philosoph Hans Albert mit 102 Jahren gestorben (på tyska), Österreichischer Rundfunk, läs online, läst: 25 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ https://www.zeit.de/news/2023-10/24/soziologe-hans-albert-mit-102-jahren-gestorben (tyska)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hans Albert.
|