Helge Hagerman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Helge Hagerman
Född Helge Engelbrekt Hagerman
19 maj 1910
Stockholm
Död 25 november 1995 (85 år)
Stockholm
IMDb SFDb

Helge Engelbrekt Hagerman, född 19 maj 1910 i Stockholm, död på samma ort 25 november 1995, var en svensk skådespelare, vissångare, regissör och producent.[1] Han ligger begravd på Norra begravningsplatsen.[2]

Hagerman avbröt sina gymnasiestudier och började i stället arbeta som springschas. Efterhand utbildade han sig till byggnadsingenjör och tog samtidigt sånglektioner för Ragnar Hultén. Därefter fortsatte han med teaterstudier för Julia Håkansson. Han kom att verka vid flera teater som Komediteatern, Odéon-Teatern, Vasateatern, Blancheteatern, Dramaten och Stockholms Stadsteater. Han var även initiativtagare till Stockholms Parkteater 1943, vilken kom att bli betydelsefull för den nya svenska dramatiken under 1940-talet. Därtill var han ledare för Bellmanspelen.[1]

På film debuterade han 1932 i Theodor Berthels' och Weyler Hildebrands Muntra musikanter. Under sin tidiga karriär fick han ofta gestalta den reko ynglingen, exempelvis i filmerna Flickor på fabrik (1935), Raggen – det är jag det (1936) och Sol över Sverige (1938). I takt med att han blev äldre kom han att gestalta poliser, officerare, präster och andra myndighetspersoner.[1]

Som regissör var han verksam hos Svensk Filmindustri. Han regisserade 15 kort- och beställningsfilmer mellan 1946 och 1962, bland annat en serie husmorsfilmer.[1]

Han turnerade som vissångare i USA:s svenskbygder.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Regi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Producent (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Helge Hagerman”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=59827&iv=BIOGRAPHY. Läst 3 april 2014. 
  2. ^ ”Helge Hagerman”. Hitta graven. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-begravningsplatsen/1/03/162A/2. Läst 3 april 2014.