Iggesund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 61°38′N 17°04′Ö / 61.633°N 17.067°Ö / 61.633; 17.067
Iggesund
Tätort
Iggesunds kyrka (2008).
Land  Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Hudiksvalls kommun
Församling Enånger-Njutångers församling
Koordinater 61°38′N 17°04′Ö / 61.633°N 17.067°Ö / 61.633; 17.067
Area 412,38 hektar
Folkmängd 3 362 (2010)[1]
Befolkningstäthet 8,15 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 7132
Iggesunds läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Iggesunds läge i Gävleborgs län

Iggesund är en tätort (bruksort) i Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län, belägen vid Hälsinglands kust.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Iggesund ligger 9 km söder om Hudiksvall, 45 km norr om Söderhamn och 70 km sydost om Ljusdal. Österut gränsar samhället till Bottenhavet med skärgård där bland annat den lilla ön Brakskär finns. Närmaste större städer är Sundsvall (92 km) åt norr och Gävle (126 km) åt söder. Mot väster breder skog och landsbygd ut sig mot Sörforsa (13 km).

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Orten klyvs av Ostkustbanan som löper genom samhället i nord-sydlig riktning. I öst-västlig riktning delas samhället av länsväg X 669, Forsavägen, som sträcker sig de 12 kilometerna mellan Iggesund i öster och Sörforsa i väster. I många år genomkorsades Iggesund dessutom i nord-sydlig riktning av E4 och föregångaren Riksväg 13. Den 5 oktober 2011 öppnades dock E4:ans nya sträckning drygt tre kilometer väster om samhället.

Orten trafikeras dagligen av två av länstrafikens busslinjer. Tågförbindelse till Sundsvall, Hudiksvall, Söderhamn och Gävle finns via X-Tåget från Iggesunds järnvägsstation. I anslutning till Iggesunds bruk finns Skärnäs Terminal, en hamn för import och export av kartong och trävaror.

Historik[redigera | redigera wikitext]

AB Iggesunds Bruk (1923).

Iggesund omnämns första gången under 1400-talet. Vid den tiden bestod Iggesund av några få gårdar på var sin sida om Iggåns utlopp.

  • 1572 anlades en kronosåg vid Iggån.
  • 1672 grundlades Östanå pappersbruk som blev den första större industrin i Iggesund. Pappersbruket lades vid Viksjöns norra strand ett par km väster om det nuvarande samhället.
  • 1685 inlessed Iggesunds industriepok på allvar. Detta år grundlades järnbruket Iggesunds Bruk och Iggesund omvandlades långsamt från en jordbruksbygd till ett industrisamhälle. Under de följande åren expanderade Iggesunds bruk allt mer.
  • 1721 härjade Iggesund av ryssarna. Dessa brände ner en stor del av industrin och samhället.

Samhällsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden byggde ortens inkomster på fiske och jordbruk. Senare har samhället i hög grad präglats av Iggesunds Bruk som blivit ortens största arbetsgivare. Numera är jordbruket marginellt och fisket obefintligt.

På 1980-talet uppköptes Iggesunds Bruk av Mo och Domsjö AB och därmed så inleddes en ny epok även för samhället Iggesund. Tidigare hade bruket varit tätt knutet till samhället i och med att bruket också ägt många fastigheter och varit involverat i det lokala näringslivet och idrottsrörelsen. Befolkningen arbetade på bruket, ofta hela livet, skötte sina inköp och dagliga ärenden i Iggesund och bodde i brukets bostäder. Denna kontinuitet kom nu att brytas i och med att Iggesunds Bruk blev en del i en världsomspännande koncern med liten lokal förankring. Under åren som kom så skildes samhället och bruket allt mer genom att till exempel fastigheter såldes. Bland lokalbefolkningen var åsikterna om dessa förändringar blandade. Vissa ansåg att Iggesunds Bruk hade gjort vad som krävdes för att säkra verksamhetens överlevnad, och därmed arbetstillfällen, medan andra var oroliga för om samhället skulle överleva när bruket tog sin hand ifrån det.

Att "jobba på bruket" är i dag inte längre det självklara alternativet för den som slutar skolan, dels eftersom antalet anställa har gått ner, dels för att, som nämndes ovan, brukets engagemang i samhället har minskat. Dock finns få alternativa arbeten vilket resulterat i att Iggesund, liksom många samhällen i landsorten, i dag brottas med vikande befolkningsunderlag, utflyttning och neddragningar i samhällsservicen.

Namn och etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • 1400-tal Igesunda.
  • 1500-tal Egesund, Eghesund, Eggesund, Iggesund, Iggsund.

Namnet Iggesund är svårtolkat men anses komma från det fornsvenska "igg" eller "ygg" som betyder stygg, besvärlig, farlig samt efterleden -sund. Platsen som åsyftas tros vara det svårnavigerade sund som tidigare fanns mellan Bottenhavet och Viksjön och som bildade infartsled till Iggesunds by. Viksjön är i dag en insjö i samhällets sydvästra hörn. P.g.a. kraftverksbyggnad och uppdämning är sundet ej längre farbart.

En annan teori är att namnet kommer av ett fornnordiskt ord, iva, med oklart ursprung. Iva skulle i så fall vara det sund mellan Bottenhavet och Viksjön som omtalas ovan. Denna teori har dock svagt stöd i dag.

Enligt en skröna nedtecknad av 1700-talsprosten Olof Broman har namnet en betydligt mustigare historia. Denne berättar att en jätte, Igge eller Ogge, under forntiden skulle ha bebott området. Från denne fick sedan Iggesund sitt namn.

Sevärdheter och turism[redigera | redigera wikitext]

På grund av Iggesunds Bruks långvariga inverkan på samhället har de flesta av ortens sevärdheter att göra med bruksepoken.

  • Bland de mer slående inslagen finns Iggesunds järnbruksmuseum inrymt i industrilokaler från 1800-talet. På museet kan man bl.a. se rostugn, masugn, bessermerverk och lancashiresmedja. Museet fungerar även som lokal för konserter och teatrar. Sångare säger att plåten i taket framkallar en unik akustik
  • Något som sällan undgår besökare och förbifarande är "slagghögen" (eller slaggberget) en 66 meter hög kulle av slaggprodukter från järnhanteringens dagar som är placerad i Iggesunds södra del.
  • På orten finns även Bodarnegrottorna (Bodagrottorna). Tillkomna genom ett jordskalv är dessa Europas längsta kända urbergsgrottor. Systemet är ca 2 600 meter långt och till detta kommer dessutom 290 meter bigrottor. Gångar och salar är på vissa ställen imponerande tre våningar höga. Hela grottsystemet är kartlagt men kräver viss vana för att ta sig igenom.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Iggesund 1950–2010[2][3]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
3 398
1960
  
3 410
1965
  
3 814
1970
  
4 450
1975
  
4 448
1980
  
4 576
1990
  
4 084 414
1995
  
3 830 420
2000
  
3 512 421
2005
  
3 398 421
2010
  
3 362 412

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  3. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Falk, Lena (1969-) & Rann, Carola; Bostäder och familjeliv i gamla Iggesund, en bok av Lena Falk och Carola Rann i samarbete med Njutångers sockens hembygdsförening, upplaga 2, 1998, Njutångers sockens hembygdsförening, Njutånger, 1998, LIBRIS-id 3251971
  • Gagge, Carl-Magnus (1951-) & Karlsson, Jan (1952-); Iggesunds järnverk - historik och restaurering, Länsmuseet i Gävleborgs län, Gävle, 1984, ISBN 91-86244-12-4, serie Rapport - Länsmuseet i Gävleborgs län 1983:4, LIBRIS-id 7756232
  • Savolainen, Toivo & Zacco-Broberg, Lena (red); Iggesund 300 år, Iggesunds bruk, Iggesund, 1985, ISBN 91-7810-430-0, LIBRIS-id 7666930
  • Utterström, Gustaf (huvudred); Iggesunds bruks historia 1685-1985 (2 delar), Iggesunds bruk, Iggesund, 1985, ISBN 91-7810-285-5 (hela verket), LIBRIS-id 7666821
  • Westberg, Hans (1907-); Östanå pappersbruk i Hälsingland - några historiska anteckningar, Wibergs bokhandel, Hudiksvall, 1965, LIBRIS-id 821854