Hudiksvall

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Hudiksvall (olika betydelser).
Koordinater: 61°44′N 17°08′Ö / 61.733°N 17.133°Ö / 61.733; 17.133
Hudiksvall
Tätort
Centralort
Storgatan i Hudiksvalls centrum 2010.
Storgatan i Hudiksvalls centrum 2010.
Slogan: Glada Hudik
Land  Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Hudiksvalls kommun
Församling Hudiksvallsbygdens församling
Koordinater 61°44′N 17°08′Ö / 61.733°N 17.133°Ö / 61.733; 17.133
Area 1 007,79 hektar
Folkmängd 15 015 (2010)[1]
Befolkningstäthet 14,9 inv./hektar
Grundad 1582
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 7120
Hudiksvalls läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Hudiksvalls läge i Gävleborgs län
SverigesLän2007Gävleborg.svg
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata


Sjöbodarna, Strömmingssundet i Hudiksvall.
Hudiksvall omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Äldre bebyggelse längs Hamngatan.
Folkets hus vid Rådhustorget.
Stadshotellet. Under hotellet passerar Ostkustbanan.

Hudiksvall är en tätort och centralort i Hudiksvalls kommun i Hälsingland, Gävleborgs län.

Hudiksvall ligger längs kusten, längst inne i Hudiksvallsfjärden, vid E4 cirka 80 km söder om Sundsvall och cirka 130 km norr om Gävle. Hudiksvall är Sveriges 79:e största tätort, den största tätorten i Hälsingland och den tredje största i Gävleborgs län. Vid SCB:s senaste tätortsindelning år 2010 var invånarantalet 15 015 personer.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Från järnåldern har man funnit elva gravhögar. Dessa ligger delvis på ett litet gravfält. Vid sjön Lillfjärden har man funnit grunder efter den äldsta kyrkan. Man har också anträffat rester efter annan bebyggelse kring den äldsta kyrkan. Vidare har kulturlager under mark från den äldsta staden grävts ut. Ett flertal runstenar finns i området, Lista över Hälsinglands runinskrifter.

Staden Hudiksvall grundades 1582 av Johan III genom hopslagning av byarna Hudik och Vallen vid Hornåns mynning i Lillfjärden och är därmed den först grundade staden i Norrland. Då hade platsen länge varit en hamnplats med marknader och en knutpunkt i det nord-sydliga kommunikationsnätet. Spår av den första bebyggelsen är nästan helt förlorade.

Under början av 1600-talet flyttades staden, men det finns vitt skilda uppfattningar om vad detta berodde på och exakt när det skedde. Ett brev från 1615 anger att utflyttning skedde och att rådhuset hade rivits. En annan teori är att staden återuppbyggdes och flyttades som ett led i Gustav II Adolf stadsgrundningar från och med 1620-talet. 1622 finns ett kungligt beslut om att flytta staden och en kungsgård anlades. Stadsplanen med rutnätsmönster har troligen utförts av Olof Bure men den uppgiften är mycket osäker. Av den äldre stadsbilden finns Fiskarstan och östra stadskärnan; Rådhusparken var torgplats, lägena för Marknadsgatan, Fiskaregatan och Långgatan är desamma. Flera planer på att göra gatorna rakare strandade.[2]

Fiske, sjöfart, handel och hantverk var huvudnäringar. Den nya staden omgavs av ett tullstaket på land och en tullbom mot sjösidan. Liksom många andra städer i Norrland och Finland under 1600- och 1700-talet påverkades även Hudiksvall av det bottniska handelstvånget.

Hudiksvall har härjats av bränder åtskilliga gånger, bland annat 1670, 1714, 1792 och 1879.[3] Den mest omfattande branden anlades 1721 av ryssar. Endast kyrkan och en enda liten stuga, Rysstugan, kom att stå kvar efter den branden. Staden fick en ny stadsplan 1792 vid återuppbyggnaden efter ytterligare en storbrand. I östra delen av staden genomfördes då rätvinkligt rutnätsmönster, men de delar som inte brunnit fick behålla sitt tidigare utseende. De västra delarna reglerades med en stadsplan år 1823.[4]

Under 1800-talets sista hälft myntades uttrycket "Glada Hudik", till följd av träpatronernas livliga fester och stadens stora sällskapsliv.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Hudiksvalls stad omslöts av Idenors socken och Hälsingtuna socken där också delar av ortens bebyggelse kom att ligga. Före bildandet av staden 1582 låg Hudiksvall i Hälsingtuna socken. Vid kommunreformen 1862 blev staden en stadskommun och för socknarna inrättades landskommuner. Åviks municipalsamhälle inrättades 23 november 1906 i de två landskommunerna och denna utbröts ur landskommunerna 1911 och uppgick då i stadskommunen. I stadskommunen uppgick 1952 Idenors socken/landskommun och 1965 Hälsingtuna socken/landskommun med 1952 varefter Hudiksvalls bebyggelsen bara upptog en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Hudiksvalls stad i Hudiksvalls kommun med Hudiksvall som centralort.[5]

I kyrkligt hänseende hörde orten före 2002 till Hudiksvalls församling med mindre delar i Hälsingtuna församling och Idenors församling. Från 2002 tillhörde orten Hudiksvall-Idenors församling med delar från 2010 i Hälsingtuna-Rogsta församling. Och från 2014 till den sammanslagna Hudiksvallsbygdens församling.[6][7]

Orten ingick till 1945 i domkretsen för Hudiksvalls rådhusrätt, därefter till 1948 i Hudiksvalls, Forsa och Bergsjö tingslag, för att därefter till 1971 ingå i Norra Hälsinglands domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Hudiksvall i Hudiksvalls tingsrätts domsaga.[8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hudiksvall 1950–2010[9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
8 756
1960
  
11 961
1965
  
12 667
1970
  
14 351
1975
  
15 004
1980
  
14 675
1990
  
14 949 987
1995
  
15 395 971
2000
  
14 996 971
2005
  
14 850 971
2010
  
15 015 1 008
Anm.: Sammanvuxen med Sanna 1970



Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

År 1560 skrevs Hoffvidvickzvaldh, vilket i sig har bynamnet Hudik, som ursprungen bestod av ordet Huvudvik, vilket är ett namn på nuvarande Lillfjärden. Efterledet vall åstyftar vall = "grässlänt". Namnet betyder Hudiks del av vallen.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Utanför tätorten ligger öarna Agön, Drakön, Kråkön och Bålsön.

Av tätorten ligger stadsdelarna Djuped, Sandvalla, Sanna, Håstahöjden, Håsta samt Visvall i området för Hälsingtuna socken och Förorten Idenor inom Idenor sockenområde.

Tätorten genomkorsas av Ostkustbanan. Dellenbanan utgår från Hudiksvall mot Ljusdal. Området ligger kring den inre delen av Hudiksvallsfjärden. Europaväg 4 passerar utanför tätorten.

Helt avskiljt från tätorten ligger ovannämnda öar i skärgården i Bottenhavet. Bålsön ligger utanför Hornslandet, vilket tillhör Rogsta församling. Bålsösundet avskiljer ön från fastlandet. Bålsö fiskeläge ligger på ön, som i övrigt är en del av Bålsöns naturreservat.

Agöarkipelagen ligger i sydost och gränsar till Njutånger socken i väster. Sockengränsen mellan Njutånger och Hudiksvall går i Kråksundet mellan Innerstön (i Njutånger) och Kråkön (i Hudiksvall). Emellerid ligger Lindmansudden på Innerstön samt Granskären i Hudiksvalls stad. Den största ön, Agön, samt Kråkön ingår i Agön-Kråköns naturreservat medan den däremellan liggande mindre Drakön ingår i Drakön-Tihällarnas naturreservat.

Det var i Hudiksvall, tillsammans med Kalmarsund, som man först började plantera ut Kanadagåsen i Sverige på 1930-talet. Under vår och sensommar kan man vid Lillfjärden observera ett stort antal av en av Sveriges mest sällsynta fåglar, fjällgåsen, som valt denna lilla sjö mitt i en tätort som rastplats.

Stråsjöleden, en av många pilgrimsleder till Nidaros, börjar i Hudiksvall. Leden går till Storsjö, där den sedan uppgår i Jämt-Norgevägen.

Trossamfund[redigera | redigera wikitext]

I Hudiksvall finns Svenska kyrkan med Hudiksvall-Idenors församling och Hudiksvalls kyrka, Katolska kyrkan med Jesu Hjärtas katolska kapell i Sörforsa[11], Pingstkyrkan med Höglidenkyrkan [12] samt Missionskyrkan[13] och Baptistkyrkan[14].

Idrott och motion[redigera | redigera wikitext]

Tre motionsspår finns på olika sidor av stan, på väster vid Fridhem, i norr strax ovanför gymnasiet, och i öster vid Björkberg, varav den östra har stått som värd för SM i längdskidor ett antal gånger, senast i januari 2005. I västra delen av staden finns också en skidbacke, Hede Vid norra infarten ligger Hagmyrens travbana.

I centrum finns ett badhus med gym, solarium och inomhushall. 1939 byggdes Glysisvallen med fotbollsplan, läktare, löparbanor och hockeyrink. 1989 fick Hudiksvall där sin första ishockeyhall och 2007 anlades även en konstgräsplan på Glysisvallen. 1999 fick Hudiksvall också en stor och modern inomhushall i det f.d. såghuset på industriområdet Håstaholmen, det som på 1960-talet var norra Europas största sågverk.

Flera idrottsföreningar finns, Strands IF, fotbollslaget Hudiksvalls Förenade Fotboll (HUFF), hockeylaget HHC och innebandylaget Hudik/Björkberg IBK. Framgångsrikast på senare år är Hudiksvalls IF:s skidsektion vars sprintåkare Björn Lind vann två OS-guld i Turin 2006. I vinter-OS 2010 i Vancouver vann Daniel Richardsson OS-guld i stafett och upprepade detta vid OS 2014 i Sotji. Där vann han också brons på 15 km. Vasaloppet 2010, 2011 och 2012 vanns av Jörgen Brink.

Kända personer från Hudiksvall[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 430 ff
  3. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 398.
  4. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 433
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Regional-statistik-och-kartor/Regionala-indelningar/Forsamlingar. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hudiksvalls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  10. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  11. ^ Jesuhjärtaskapell
  12. ^ Höglidenkyrkan
  13. ^ Missionskyrkan
  14. ^ Baptistförsamlingen

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]