Illegal invandring

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Container som använts för människosmuggling.
Protester i Kalifornien mot USA:s invandringspolitik.

Illegal invandring refererar till företeelsen att människor uppehåller sig i ett annat land utan tillstånd. Personer som uppehåller sig illegalt i ett land kallas[av vem?] papperslösa.[1][2]

Det kan finnas flera orsaker till att personer uppehåller sig i ett land utan tillstånd. Den som lämnar sitt hemland av ekonomiska eller politiska orsaker och inte räknar med att kunna få uppehållstillstånd i det land de kommer till, kanske väljer att bosätta sig i landet utan att söka uppehållstillstånd. Andra kommer som asylsökande på flykt undan krig, förföljelse eller naturkatastrofer och stannar kvar i landet sedan de har fått avslag på sin asylansökan.

I USA beräknar man att det finns mellan sju och tjugo miljoner människor från andra länder som lever i landet utan formellt tillstånd, varav majoriteten från Mexiko.

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

FN har beräknat att det i världen finns ungefär 30-40 miljoner irreguljära migranter i världen. Varav 1.9-3.8 miljoner beräknas befinna sig i EU. Det sammanlagda antalet irreguljära migranter motsvarar mellan 15-20% av världens migranter.[3]

I vissa industriländer utgör de som vistas i landet utan tillstånd en stor del av befolkningen: i Spanien uppskattas gruppen till mellan 300 000 och 800 000 personer[4], i USA anger US Census siffran till mer än åtta miljoner. I USA beviljas mycket få asyl, och de flesta får avslag direkt; de söker därför sällan asyl. De flesta papperslösa invandrare är dessutom från centralamerikanska länder inklusive Mexiko och skulle inte kunna få asyl. Inom EU beslutade man den 18 juni 2008 att papperslösa som vägrar återvända till sina hemländer frivilligt i vissa fall ska kunna hållas inspärrade i upp till 18 månader.[5]

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

En person vistas legalt i Sverige om personen har svenskt medborgarskap eller är medborgare i ett EES-land.

Andra personer som vistas i Sverige i mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd om inte visering har beviljats för längre tid. De som har flyktingskäl kan ansöka om asyl enligt utlänningslagen, 4 kap. 1 §. De kan också ansöka om asyl av andra skyddsskäl enligt lagens 4 kap. 2 §.

En illegal är en person som inte är medborgare i Sverige eller ett EES-land och saknar uppehållstillstånd. Det är personer som kan ha sökt asyl och fått avslag, ej sökt asyl eller har stannat kvar i Sverige efter att uppehållstillstånd har gått ut.

Omfattning[redigera | redigera wikitext]

Det saknas pålitlig statistik över antalet illegala personer. Utredningen om vård för illegala m.fl. antog att det finns som mest 35 000 illegala personer i landet.[6] Under 2012 inkom 36 526 ansökningar om asyl. 12 576 eller 34% bifölls.[7]

Orsakerna till att en person vistas i Sverige utan tillstånd varierar. Fastighetsanställdas förbund uppskattar att det i Sverige finns 4 000 svartarbetande utländska städare utan svenskt arbetstillstånd.[8] Av 3 398 personer från Irak, Iran, Somalia och Afghanistan som fick avslag på sin asylansökan 2007 återvände 263 frivilligt och 44 personer utvisades med tvång. Men tvångsutvisningarna har ett större mörkertalet.[källa behövs] Många av de övriga tros leva kvar illegalt.[9]

Asyl[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Asylsökande

Gruppen av utländska medborgare som tar sig in i Sverige utan att kontakta myndigheter bedöms ha blivit större under 2008 efter att andelen irakier som får asyl i Sverige har minskat. Irakier fortsätter komma till Sverige men underlåter att söka asyl.[10]. I Sverige har en illegal invandrare rätten att söka asyl. En eventuell utvisning kan dröjas länge på grund av överklaganden och upprepade asylansökningar. Den som befinner sig illegalt i Sverige under lång tid att preskriptionstiden för asylärenden på 4 år löper ut kan åberopa sin vistelsetid som synnerligen ömmande omständigheter, och få permanent uppehållstillstånd. Förfarandet kallas att "vänta sig in".[11]

Livssituation[redigera | redigera wikitext]

Personer som vistas i Sverige utan tillstånd lever ofta i en utsatt situation, utan tillgång till sjukvård, utbildning och andra samhällsfunktioner.[12] Då de även är utestängda från den normala arbetsmarknaden försörjer sig många genom svartjobb där de ofta utnyttjas med låga löner och i övrigt dåliga arbetsvillkor.[13] En illegal som klagar på arbetsförhållandena riskerar att bli utvisad till sitt hemland.[14]

Möjligheten att få subventionerad sjukvård i vissa fall kan vara förknippad med en risk att bli angiven till polisen, något som har kritiserats av bland andra FN:s människorättsråds rapportör Paul Hunt och Röda Korset.[15] Det förekommer inget förbud mot att ge vård. Enligt DN ger i praktiken ungefär hälften av landstingen illegala tillgång till skattefinansierad vård på samma premisser som de som har uppehållstillstånd.[16]

Utöver att gruppen redan likställts svenska medborgare på ett flertal områden har även deras barn rätt till skolgång, och den 1 januari 2014, trädde nya riktlinjer i kraft i Malmö som stipulerar att illegala barn får rätt till socialbidrag och familjerna till bidrag för boende.

Inre utlänningskontroll[redigera | redigera wikitext]

Polisen kontrollerar enskildas rätt att vistas i Sverige. Det får inte ske enbart på grund av utseende, språk eller namn utan ska ske i samband med t.ex. frihetsberövande, brottsutredning, trafikkontroll eller ordningsbrott. Polisen har rätt och skyldighet att fastställa identitet på brottsmisstänkta och då avslöjas papperslösa. Utan brottsmisstanke får polisen inte kontrollera identitet, med vissa undantag, såsom att man kan kontrollera bilförares körkortsinnehav eller att tullen vid gränsen har fri rätt att kontrollera personer (även om de formellt inte får gå på hudfärg).

Kontroller sker i enlighet med ett regleringsbrev från justitiedepartementet i vilket polisen ges i uppdrag att effektivisera genomförandet av beslutade utvisningar.[17]

REVA[redigera | redigera wikitext]

REVA - Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete - är ett projekt som påbörjades 2009 och syftar till att öka rättssäkerhet och effektivisera handläggningen av ärenden. Det innebär att processerna i själva handläggningen ses över, men har ingen direkt koppling till den yttre verksamheten och de kontroller som utförs. REVA innebär inte att polisen har fått några utökade befogenheter endast påtryckningar och högre krav om att utföra de befogenheter som de redan har, för att nå målen. I projektet ingår Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården.[17]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Socialstyrelsen – Social rapport 2010 - Papperslösa
  2. ^ SOU 2011:48
  3. ^ http://www.migrationsinfo.se/migration/varlden/irreguljar-migration/ Fores: Irreguljära migration
  4. ^ http://www.arbetaren.se/articles/intervjun20060520
  5. ^ Kritik mot EU-beslut om flyktingar Västerbottenskuriren 18 juni 2008
  6. ^ http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/98/15/1ce2f996.pdf%7CVård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet, sida 88 (2011)
  7. ^ http://www.migrationsverket.se/download/18.43648b4513b902d42692f5c/Avgjorda+asyl%C3%A4renden+2012+-+Asylum+decisions+2012.pdf Avgjorda asylärenden Migrationsverket, helåret 2012
  8. ^ Fastighets vill organisera papperslösa Dagens Nyheter 12 februari 2008
  9. ^ Utvisade asylsökande stannar i Sverige Dagens Nyheter 10 februari 2008
  10. ^ Irakier söker inte asyl utan lever illegalt Sveriges radio 31 maj 2008
  11. ^ Okänd regel kan ge gömda asylsökande rätt att stanna - Dagens Nyheter
  12. ^ SvD debatt: Ovärdig behandling av papperslösa
  13. ^ LO vässar verktygen för migrationsarbetare
  14. ^ Så vill facket stödja papperslösa LO-tidningen 28 maj 2008
  15. ^ ”Regeringen uppmanas: Ge gömda migranter rätt till sjukvård nu”. Röda korset. 28 mars 2007. http://www.redcross.se/RKSF/sfdesign.nsf/main?openagent&layout=flernyheter&docid=443A55773EF25654C12572AC00403B44&getSubject=&Arkiv=1&getYearStart=2007&getMonthStart=3&menu0=0&menu1=2. 
  16. ^ Fler sjukhus tar emot papperslösa Dagens Nyheter 16 maj 2008[död länk]
  17. ^ [a b] http://www.polisen.se/Aktuellt/Nyheter/Gemensam/jan-mars/Polisens-arbete-med-inre-utlanningskontroller/ Polisen: Fakta om inre utlänningskontroller