Sveriges invandringspolitik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svensk politik
Flag of Sweden.svg
Riksdagspartier
Centerpartiet
Folkpartiet
Kristdemokraterna
Miljöpartiet
Moderaterna
Socialdemokraterna
Sverigedemokraterna
Vänsterpartiet
Historik och val
Politikområden
Alkoholpolitik
Arbetsmarknadspolitik
Bostadspolitik
Ekonomisk politik
Invandringspolitik
Jordbrukspolitik
Kulturpolitik
Kärnkraftspolitik
Sjukvårdspolitik
Säkerhets- och försvarspolitik
Utbildningspolitik
Utrikespolitik
Massmedia
Svensk press
Television i Sverige
Politikportalen

Sveriges invandringspolitik är, vid sidan om bland annat flyktingpolitiken, ett politikområde som ingår i det mer övergripande begreppet migrationspolitik.[1] Sverige tillämpar en reglerad invandring, med ett regelverk som har fastställts av riksdagen och i internationella överenskommelser. Grundläggande författningar är bland annat Utlänningslagen[2] och Utlänningsförordningen[3], samt EU:s gemensamma regler om till exempel fri rörlighet, asyl och arbetskraftsinvandring.[4] Frågorna handläggs inom riksdagen av arbetsmarknadsutskottet och inom regeringen av Justitiedepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Ansvarig myndighet för prövning av rätten till invandring är Migrationsverket. Juridisk prövning av verkets beslut görs av Migrationsdomstolarna.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Invandring (röd linje) och utvandring (blå linje) i Sverige per år, 1850-2007.
Se även Sveriges migrationshistoria

1800-talet - 1980[redigera | redigera wikitext]

Före andra världskriget var invandringen till Sverige mycket blygsam med nivåer på ett par tusen personer per år från de närmaste länderna. Förklaringen är att Sverige under 1800-talet snarast självt var ett utvecklingsland (se: Sveriges ekonomiska historia) och utvandrarland (se bl.a.: Emigrationen från Sverige till Nordamerika), med upprepade svältkatastrofer[källa behövs]. Det var länge ett av de fattigare länderna i Europa, och först efter andra världskriget ökade välståndet kraftigt, med en efterföljande arbetskraftinvandring med början på 1950-talet. Efter krigsslutet har Sverige sammanlagt tagit emot upp mot 2 000 000 invandrare. Någon större flyktinginvandring förekom inte förrän i början av 1970-talet, med undantag för mycket begränsad från angränsande länder, samt en viss invandring i samband med Ungernkrisen 1956.

1980 och framåt[redigera | redigera wikitext]

Sedan år 2006 invandrar nära 100 000 personer - motsvarande drygt 1 procent av befolkningen - till Sverige varje år. 2006 var antalet invandrare 95 750 stycken. Under år 2008 invandrade 101 171 personer till Sverige,[5] vilket är den högsta kända invandringssiffran i Sveriges historia.[6] År 2008 fanns det 562 124 utländska medborgare i Sverige, vilket utgjorde 6,1 procent av befolkningen. Samma år var 1 281 581 personer födda i utlandet; 13,8 procent av befolkningen. Sammanlagt 17,9 procent av befolkningen har fötts utomlands eller har bägge föräldrarna födda i andra länder.[7]

Från mitten på 1980-talet ökade det sammanlagda antalet permanenta uppehållstillstånd som beviljades, från en nivå på ca 14 000 personer 1984 till en topp 1994 på sammanlagt nästan 79 000. Andelen tillstånd som beviljas på grund av EES-avtalet har ökat från cirka 6 000 personer år 1994, cirka 18 000 år 2005, till cirka 17 600 år 2009. Antalet gäststuderande som beviljas uppehållstillstånd har också ökat från cirka 1 000 år 1994, cirka 6 800 år 2005 och till cirka 13 500 år 2009. Under perioden 2000-2005 har årligen omkring mellan 45 000 och 65 000 personer årligen tillerkänts uppehållstillstånd.[8]

Under perioden 1982-2001 tog Sverige emot det högsta antalet asylsökande per capita efter Schweiz, av totalt 20 undersökta länder i Europa och Nordamerika.[9]

Typologi[redigera | redigera wikitext]

Ursprungsområden[redigera | redigera wikitext]

Ursprungsområden för invandrande till Sverige kategoriserade efter världsdel. *Kategorin Amerika avser såväl Syd- som Nordamerika.

Under efterkrigstiden fram till omkring 1980 kom många invandrare från Finland, Tyskland, Polen, Iran, dåvarande Jugoslavien, Vietnam, Chile, Argentina och Uruguay till landet. Senare har många invandrare varit kurder, assyrier, palestinier, somalier med flera från länder i Mellanöstern och Marocko.[källa behövs] Utöver svenska medborgare utgjordes den största invandringsgruppen av irakier, med 15 200 invandrade. Av alla asylsökande som kommit mellan 1984 och 2007 anlände den största gruppen från före detta Jugoslavien.[källa behövs] Dessa utgjorde 34 procent. Den näst största gruppen har kommit från Mellanöstern och Nordafrika och utgör 30 procent.[källa behövs] Östeuropéer[vilka?] utgör 7 procent och afrikaner (söder om Sahara) 6 procent. Latinamerikaner utgör cirka 3 procent.[källa behövs]

Typ av invandring[redigera | redigera wikitext]

Ursprungsområden för asylsökande år 1984-2007. De största grupperna har kommit från länder på Balkanhalvön (34 procent) samt Mellanöstern och Nordafrika (30 procent)

Invandringen till Sverige har på senare tid präglats av personer som fått uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl och anhöriga till dessa. Ungefär hälften av de uppehållstillstånd som delats ut under år 2004-2009 utgörs av sådan invandring.[källa behövs]

De uppehållstillstånd som beviljats på grund av flyktingskäl, skyddsbehov och humanitära skäl utgjordes mellan 1980-2002 av:

  • 149 967 uppehållstillstånd av humanitära skäl (20,3 procent)
  • 29 519 kvotflyktingar (4,0 procent)
  • 19 731 konventionsflyktingar (2,7 procent)
  • 5 452 speciellt skyddsbehövande (0,7 procent)

De totalt 90 021 uppehållstillstånd som beviljades år 2008 utgjordes av:

  • 33 687 anhöriga (37,4 procent)
  • 25 699 arbete och studier (28,5 procent)
  • 19 398 EU-/ESS-medborgare (21,5 procent)
  • 5 278 övriga skyddsbehövande (5,9 procent)
  • 4 143 flyktingar (4,6 procent)
  • 1 572 synnerligen ömmande omständigheter (1,7 procent)

Permanenta och tillfälliga uppehållstillstånd under 2008:

  • 64 tillfälliga uppehållstillstånd
  • 64 258 permanenta uppehållstillstånd
  • 25 699 tillstånd för arbete och studier[10]

Regelverk[redigera | redigera wikitext]

Asylsökande[redigera | redigera wikitext]

Skyddsbehövande[redigera | redigera wikitext]

Enligt svensk lag kan även personer som inte är flyktingar enligt FN:s flyktingkonventionasyl. Det gäller för det första kvotflyktingar. Man talar också om flyktingliknande skäl, de facto-flyktingar, eller personer som är skyddsbehövande. Skyddsbehövande är den som har lämnat sitt hemland och; har starka skäl att vara rädd för till exempel dödsstraff eller tortyr, behöver skydd på grund av krig eller miljökatastrof i sitt hemland, eller är rädd att bli förföljd på grund av sitt kön eller sexualitet.

Humanitärinvandrare[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Synnerligen ömmande omständigheter

Personer som inte är flyktingar eller skyddsbehövande, men som har andra starka skäl att få stanna i Sverige, kan få uppehållstillstånd med stöd av utlänningslagens bestämmelse om synnerligen ömmande omständigheter. Det gäller till exempel den som lider av någon livshotande sjukdom som inte kan behandlas i hemlandet, eller den som befunnit sig länge i Sverige och hunnit vänja sig. Enligt svensk lag kan synnerligen ömmande omständigheter uppkomma även i andra fall.

Anhöriginvandring[redigera | redigera wikitext]

Anhöriginvandring utgör den största andelen av invandringen till Sverige. Regeringen vill begränsa möjligheten till anhöriginvandring från 1 april 2010 genom att personen i Sverige ska ha tillräckliga inkomster för att klara sin egen försörjning och boendekostnad. Försörjningskravet kommer inte gälla barn och deras föräldrar. Inte heller ska det gälla för svenska medborgare, utlänningar som bott i Sverige i fyra år, flyktingar eller vissa grupper utlänningar som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande.[11]

Arbetskraftsinvandring[redigera | redigera wikitext]

I december 2008 lättades reglerna för arbetskraftsinvandring.[12] Tidigare krävdes medbestämmande av arbetsmarknadens organisationer, fackföreningar (vars medlemmar har ett ekonomiskt intresse av att hålla arbetskraftsinvandringen nere för att lönenivåerna inte skall sjunka som följd av ökad konkurrens om arbetstillfällen[13]) och näringslivsorganisationer (med motsatt ekonomiskt intresse till fackföreningarna), och hänsyn till arbetsmarknadsläget. Nuvarande krav är att arbetet skall vara varaktigt och vitt (ej svartarbete) hos en skötsam arbetsgivare.

Arbetsmarknadsorganisationernas positioner[redigera | redigera wikitext]

Landsorganisationen (LO) menar i sin valkampanj 2010 att papperslösa arbetare borde avkriminaliseras och att arbetsgivare som använder sig av papperslösa i stället borde bestraffas. Vidare menar de att facket borde vara med och avgöra vad som får räknas som arbetskraftsbrist, och att det är orimligt att arbetsgivare ensidigt får avgöra om det finns en arbetskraftsbrist.[14]

Svenskt Näringsliv (SN) å andra sidan menar att det även icke EU-medborgare skall bli möjligt att "erhålla ett tidsmässigt obegränsat arbetstillstånd om de har ett arbetserbjudande eller anställningskontrakt med ett företag i Sverige, under en period om till exempel tre månader fritt kunna söka arbete i Sverige, automatiskt få rätt till arbetstillstånd om de är medföljande till någon som fått arbetstillstånd i Sverige" samt "få ett permanent uppehållstillstånd om de arbetat i Sverige under 3–4 år." Dessutom anser de att det är viktigt att systemen för validering av kunskaper förvärvade utomlands förbättras.[15]

Riksdagspartiers ståndpunkter[redigera | redigera wikitext]

Samtliga partier i Sveriges riksdag, utom Sverigedemokraterna, beskriver sin invandringspolitik som "generös".[16][17][18][19][20][21][22] Det finns dock skillnader mellan de politiska partierna: Moderaterna vill ställa vissa krav för anhöriginvandring, som sannolikt skulle minska denna, samtidigt som man förespråkar fri arbetskraftsinvandring. Vänsterpartiet vill öka anhörig-, flykting- och humanitärinvandringen, men vill ha vissa restriktioner för arbetskraftsinvandringen.[23][24] Miljöpartiet har som vision att ha helt fri invandring.

Sverigedemokraterna har tagit invandringspolitik som en profilfråga, och de har en mer restriktiv syn på invandringspolitiken än de andra partierna, och vill kraftigt begränsa invandringen.

Centerpartiet[redigera | redigera wikitext]

Centerpartiet förespråkar en generös men reglerad flyktingmottagning där kommunerna har huvudansvaret. Partiet vill prova möjligheten att låta flyktingar ansöka om asyl vid de svenska ambassaderna utomlands. Vidare vill Centerpartiet bekämpa den enligt partiet omfattande människosmugglingen i Sverige.[25]

Partiet vill ha en anhörighetsinvandring som sträcker sig längre än till kärnfamiljen men de vill dock ha ett försörjningskrav där de anhöriga tvingas försörja de anhöriga som inte är familjemedlemmar.[26]. Centerpartiet verkar också för en öppen arbetskraftsinvandring. De förespråkar ett system där green-card införs som innebär att 20 000 invandrare får uppehållstillstånd för att kunna arbeta här. De vill även att alla utländska studenter som har studerat i Sverige ska ha möjlighet att arbeta i landet.[27]

Folkpartiet[redigera | redigera wikitext]

Folkpartiet vill ha en reglerad invandring, men har en vision om att fri rörlighet för individen ska vara en mänsklig rättighet. De vill införa krav på kunskaper i svenska och att den nyanlände går en medborgarskapskurs för att få ett svenskt medborgarskap. Partiet vill införa ett försörjningskrav för anhörighetsinvandring. Folkpartiet vill även ha mer arbetskraftsinvandring.[28]

Kristdemokraterna[redigera | redigera wikitext]

Kristdemokraterna vill ha en regional istället för en lokal flyktingmottagning. Partiet vill satsa på svenskundervisning och praktikplats för nytillkomna. De vill motverka bostadssegregationen genom att alla bostadsområden har en blandad bebyggelse och verka för att fler hyresrätter byggs. Partiet vill införa en så kallad utvecklingspeng.[29]

Miljöpartiet[redigera | redigera wikitext]

Miljöpartiet förespråkar på sikt en helt fri invandring till Sverige. De anser att alla världens människor ska ha rätt att leva och bo där de själva önskar. På kortare sikt vill Miljöpartiet fortsätta med en generös flyktingpolitik och man vill även att personer utan uppehållstillstånd som lever gömda i Sverige, men som inte gjort sig skyldiga till grova brott, ska beviljas asyl automatiskt om de levt i Sverige under en längre tid.[30]

Miljöpartiet vill att asylprövningar alltid ska avgöras av domstol och att detta ska ske inom högst 6 månader för barn och 12 månader för vuxna. Om den processen drar ut på tiden utöver 12 månader ska de sökande automatiskt beviljas asyl.[31]

Miljöpartiet har i en riksdagsmotion i september 2009 kritiserat EU:s Stockholmsprogram för dess skrivningar om gränskontroll och förslaget om spridning asylsökande mellan EU-länder. Man har i samma motion föreslagit att Dublinkonventionen ska upphöra, motarbetat EU-ländernas rätt att direktavvisa "illegala invandrare", föreslagit att viss människosmuggling ska avkriminaliseras samt anfört att unionsmedborgare och utomeuropéer borde ha samma rätt att fritt arbeta inom unionen.[32]

Moderaterna[redigera | redigera wikitext]

Moderaternas partiprogram innehåller en del skrivelser om invandring. Programmet utmärker sig genom att inte bara nämna rättigheter, det tar även upp vissa skyldigheter från invandrarnas sida. Partiet skriver att "Det är bra att människor vill komma till Sverige. Det betyder att Sverige är ett attraktivt land att leva, bo och arbeta i. Sverige har en befolkningsmässig utmaning som motiverar arbetskraftsinvandring nu och i framtiden. En grundprincip är att alla som kommer till vårt land ska arbeta och göra rätt för sig. Ingen har rätt att begära att ett land ska ställa upp med försörjning om skyddsbehov saknas."

I programmet står vidare: "En kartläggning av yrkesbakgrund och utbildningsnivå ska finnas för varje individ. Denna kartläggning ska ske så tidigt som möjligt när en person kommer till Sverige. De nyanlända ska också få information om det svenska samhället och vilka lagar och regler som gäller i Sverige." Partiet skriver vidare att "Rätten att söka asyl är fundamental enligt internationella konventioner och Sverige har ett absolut ansvar att upprätthålla flyktingars rätt att söka asyl i enlighet med dessa. Människor som är förföljda ska kunna få en fristad i vårt land och Sverige ska öka sitt åtagande för kvotflyktingar."

Partiet vill införa försörjningkrav för anhöriginvandrare: "Det är viktigt att asylsökande som kommer hit och väljer eget boende gör det i kommuner där det finns möjlighet till arbete och tillgång till bostäder. Därför ska arbetslinjen stärkas i flyktingpolitiken och ett försörjningskrav för anhöriginvandring införas." [33]

Socialdemokraterna[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraternas partiprogram behandlar invandring mycket kortfattat. Partiet skriver att "Immigrationen har i många avseenden berikat de mottagande länderna, men oförmågan att hantera den nya etniska och kulturella mångfalden har skapat överhängande hot om segregation och marginalisering." I sektionen om EU skriver man att "EU måste ta ett gemensamt ansvar för asyl- och migrationsfrågorna. Flyktingpolitiken ska garantera skydd för alla som flyr undan förföljelse, krig eller miljökatastrofer. Alla som söker skydd mot detta inom EU ska garanteras likvärdig behandling enligt solidaritetens och humanitetens principer."[34]

Sverigedemokraterna[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokraterna vill införa en restriktiv invandringspolitik där flyktingmottagningen begränsas till att enbart omfatta de fall där kriterierna i FN:s flyktingkonvention uppfylls[35] och tillåta en mindre flyktingkvot där asyl erbjuds enligt avtal med UNHCR. Partiet vill att alla uppehållstillstånd som delas ut ska vara tillfälliga och att därmed avskaffa permanenta uppehållstillstånd. Det tillfälliga uppehållstillståndet ska förnyas tills den asylsökande kan återvända till sitt hemland. Sverigedemokraterna vill minimera arbetskraftsinvandringen men att det ska vara tillåtet i de fall personen kan uppvisa ett anställningsavtal med en svensk arbetsgivare. Då ska ett tillfälligt uppehållstillstånd ges. Partiet förespråkar assimilering där den nytillkomne uppmanas att anpassa sig till den svenska kulturen och därmed förhålla sig till svenska traditioner och normer.[36]

Vänsterpartiet[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiets partiprogram nämner att partiet vill att "Sverige skall föra en human flykting- och asylpolitik där varje asylsökande garanteras rätten till en individuell prövning under värdiga omständigheter och med generösa kriterier för flyktingskap och asyl."[37]

Opinion[redigera | redigera wikitext]

Mångfaldsbarometern[redigera | redigera wikitext]

2011 års upplaga av Mångfaldsbarometern[38][39] som utförs av Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet visar att

  • Andelen svenskar med extremt negativa attityder mot mångfald har minskat sedan förra året.
  • Andelen svenskar med mycket goda eller goda erfarenheter av nära kontakt och samarbete med personer som har invandrarbakgrund har ökat sedan tidigare år.
  • De som har högre utbildning är fortsatt mer positiva till mångfald än de som endast har grundskoleutbildning.
  • Majoriteten anser att ”Alla invandrare borde ha samma arbetsvillkor som svenskarna”.
  • Påståendet ”ett bostadsområde med människor från många olika länder, får lättare problem än områden där majoriteten har samma etniska bakgrund” stöds av 55,6%, och där är majoriteten män samt personer med enbart grundskoleutbildning som i större utsträckning visar negativa attityder.
  • Interaktionerna mellan utomeuropeiska invandrare och svenskar är speciellt sällsynta bland gruppen äldre och personer med grundskoleutbildning som högsta avslutad utbildning.

SOM-institutet[redigera | redigera wikitext]

Svenska folkets inställning till flyktingar och invandrare har generellt blivit allt mer positiv sedan början på 1990-talet. SOM-institutets undersökning visar att svenskar som instämmer i påståendet "Ta emot färre flyktingar i Sverige" har stadigt minskat från 61 procent 1990 (65 procent 1992[40]) till 45 procent 2009, samtidigt har de som inte instämmer ökat från 17 procent till 26 procent.[41] Enligt Marie Demker, SOM-institutet, har svenska folket blivit mindre främlingsfientliga och menar att på det hela taget har inställning blivit mer generös de senaste 15 åren.[42] Enligt undersökning instämmer allt färre i påståendet "Det finns för många utlänningar i Sverige". År 1993 var det 52 procent av svenska folket som instämde med påståendet, vilket år 2009 hade minskat till 36 procent. Svenska folket har även blivit mer positiva till nya familjemedlemmar från andra världsdelar. Andelen som instämmer i påståendet "Inte tycka om att få en invandrare från en annan del av världen ingift i familjen" har minskat från 25 procent till 12 procent mellan åren 1993 och 2009.[43]

SCB:s valundersökning[redigera | redigera wikitext]

Enligt SCB:s valundersökning (2006) minskade andelen som tycker att "ta emot färre flyktingar i Sverige" är ett bra förslag från 44 till 36 procent mellan 2002 och 2006. Andelen väljare som tycker det är ett bra förslag eller mycket bra förslag är längre till vänster än till höger i politiken. Väljare som sympatiserar med Miljöpartiet och Vänsterpartiet instämmer minst i påståendet (14 procent respektive 20 procent) medan väljare som sympatiserar med Moderaterna och Sverigedemokraterna instämmer mest i påståendet (45 procent respektive 85 procent).[44]

Samma SCB-undersökning visar att 29 procent av väljarna vill se en ökad arbetskraftsinvandringen (en förändring på +2 procentenheter sedan 2002).[45] Detta innebär emellertid inte att 61 procent inte vill se en sådan.

SIFO[redigera | redigera wikitext]

På uppdrag av Riksdag & Departement genomförde SIFO 2009 en undersökning om hur svenska folket ställer sig till den invandring som varit de senaste 20 åren. På frågan "Hur ser du på invandringen till Sverige under de senaste 20 åren. Har den i huvudsak varit bra eller dålig för Sverige?" svarade 56 procent att den varit bra medan 30 procent svarade att den varit dålig. Hos politiska partierna ansåg 76 procent av vänsterpartiets sympatisörer att effekterna varit bra för Sverige, 14 procent ansåg att det varit dåligt. Motsvarande siffra hos Sverigedemokraternas sympatisörer var 93 procent på att det varit dåligt för Sverige medan 6 procent anser att det varit bra. Mellan de politiska blocken är det en liten skillnad. Hos Alliansens väljare anser 59 procent att invandringen varit bra. Motsvarande siffra för De rödgröna väljarna är 62 procent.[46]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Myndigheter och Institutioner[redigera | redigera wikitext]

Statistik och forskning[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Regeringens webbplats, Migrations- och asylpolitik
  2. ^ Utlänningslagen, 2005:76
  3. ^ Utlänningsförordningen, 2006:97
  4. ^ Migrationsverkets webbplats, avsnittet om EU och migration
  5. ^ SCB Befolkningsstatistik 2008
  6. ^ SCB (2009). Befolkningsutveckling; födda, döda, in- och utvandring, gifta, skilda 1749 - 2007. Statistiska Centralbyrån.
  7. ^ SCB (2009). Befolkningsstatistik i sammandrag 1960 - 2008. Statistiska Centralbyrån.
  8. ^ ”Beviljade uppehållstillstånd 1980-2009”. Migrationsverket, tillståndsstatistik. http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004203/tabs1.pdf. Läst 2010-11-15. 
  9. ^ Hatton, Timothy J. & Jeffrey Williamson (2004). Refugees, Asylum Seekers and Policy in Europe Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. IZA Discussion Paper No. 1230, Bonn: The Institute for the Study of Labor (IZA).
  10. ^ ”Uppehållstillstånd och uppehållsrätt”. Migrationsverket. http://www.migrationsverket.se/index.jsp?swedish/statistik/tillstand.html. Läst 20 november 2009. 
  11. ^ Försörjningskrav vid anhöriginvandring - lagrådsremiss 2009-11-12
  12. ^ "Vi lättar på reglerna för arbetskraftsinvandringen" - Tobias Billström på DN Debatt
  13. ^ Toppel, Robert. [1 ”Factor Proportions and Relative Wages: The Supply-Side Determinants of Wage Inequality”] (på engelska). The Journal of Economic Perspectives. Journal of Economic Perspectives-Volume 11, Number 2-Spring 1997-pages. The Journal of Economic Perspectives © 1997 American Economic Association. sid. 62. 1. ”For example, labor unions commonly advocate stronger immigration (and import) controls because immigrants are thought to compete in the labor market with blue-collar union workers” 
  14. ^ LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE. ”Migration – invandring”. LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE, 2010-06-09. http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/6DBFDED64DC21409C12576EA002C12A8. ”1. För att stärka dessa mest utsatta på arbetsmarknaden bör arbetstagare som arbetar utan arbets- eller uppehållstillstånd avkriminaliseras. Det bör dessutom bli möjligt att utdöma ett skadestånd från arbetsgivaren. 2. Facket måste få möjlighet att påverka definitionen av arbetskraftsbrist och vara med och avgöra om en bristsituation verkligen föreligger. 3. Att arbetsgivare ensidigt får avgöra om det finns en arbetskraftsbrist är orimligt.” 
  15. ^ Göran Norén och Allan Åberg. [http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/0000/Globaliseringsdebatten_186a.pdf ”Globaliseringsdebatten – argument och positioner”]. Svenskt näringsliv, maj 2002. sid. 6. http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/0000/Globaliseringsdebatten_186a.pdf. ”Svenskt Näringslivs position Svenskt Näringsliv står för en värld utan gränser. Det borde vara varje människas rätt att bosätta sig och söka sin utkomst i vilket land hon vill. Globaliseringens ökade rörlighet för varor, tjänster och kapital behöver nu kompletteras med ökad rörlighet för människor, även över nationsgränser. För att öka människors möjligheter att invandra till Sverige för att arbeta är det angeläget att förbättra systemen för validering av kunskaper förvärvade utomlands. Svenskt Näringsliv arbetar också för att det ska bli möjligt för personer från länder utanför EU att: • erhålla ett tidsmässigt obegränsat arbetstillstånd om de har ett arbetserbjudande eller anställningskontrakt med ett företag i Sverige • under en period om till exempel tre månader fritt kunna söka arbete i Sverige. • automatiskt få rätt till arbetstillstånd om de är medföljande till någon som fått arbetstillstånd i Sverige. • få ett permanent uppehållstillstånd om de arbetat i Sverige under 3–4 år.” 
  16. ^ ”Så ska Kristdemokraterna få fler röster från invandrare i nästa års riksdagsval”. Kristdemokraten. http://www.kristdemokraten.com/article.asp?Article_Id=28608. ”"Vi står för en generös invandringspolitik..” 
  17. ^ ”Hjärtefrågor”. Folkpartiet. http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/PersonalContent____23296.aspx. ”Försvaret av de mänskliga rättigheterna, ett generöst bistånd och en generös flyktingpolitik är fortfarande grundpelare i Folkpartiet” 
  18. ^ ”Riktlinjer 1997” (pdf). Socialdemokraterna. https://www.sap.se/upload/Kongresser/Framtidskongress%2097/riktlinjer_1997.pdf. ”Sverige ska ha en generös migrationspolitik” 
  19. ^ ”Liberal frihetsanalys”. Centerpartiet. http://www.centerpartiet.se/Documents/oppenhet/liberal_frihetsanalys.pdf. ”Vi vill ha en generös flyktingpolitik som utgår från individens behov” 
  20. ^ ”Debatt om flyktingpolitiken”. Vänsterpartiet. http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&catid=299:integration&id=492:till-debatt-om-flyktingpolitiken-&Itemid=246. ”Flyktingpolitiken hårdnar år för år, trots att alla partier säger sig stå för en generös flyktingpolitik. Men ord och handling måste följas åt” 
  21. ^ ”En mer generös flyktingpolitik”. Miljöpartiet. http://mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=52777. ”Vi vill ha en generös invandringspolitik” 
  22. ^ ”Ett slutet Sverige vore slutet för Sverige”. Moderaterna. http://www.moderat.se/web/Debattartikel_6.aspx. ”Alliansens politik har visat att det är möjligt att förena arbetsfokus och utvecklingsmöjligheter med en generös invandringspolitik” 
  23. ^ ”Fler får stanna med rödgrön flyktingpolitik”. Riksdag & Departement. http://www.rod.se/politikomraden/migration_och_integration/Fler-far-stanna-med-rodgron-flyktingpolitik/. Läst 20 november 2009. 
  24. ^ ”Ja till arbetskraftsinvandring, nej till regeringens och mp:s förslag”. Vänsterpartiet. http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&catid=299:integration&id=1562:ja-till-arbetskraftsinvandring--nej-till-regeringens-och-mps-fag-&Itemid=246. Läst 20 november 2009. 
  25. ^ ”Centerpartiet, Flyktingar”. http://www.centerpartiet.se/Var-politik/Politik-A-O/Oppenhet-integration-och-diskriminering/Flyktingar/. Läst 3 januari 2010. 
  26. ^ ”Centerpartiet, anhöriginvandring”. http://www.centerpartiet.se/Var-politik/Politik-A-O/Oppenhet-integration-och-diskriminering/Anhoriginvandring/. Läst 3 januari 2010. 
  27. ^ ”Centerpartiet, arbetskraftsinvandring”. http://www.centerpartiet.se/Var-politik/Politik-A-O/Oppenhet-integration-och-diskriminering/Arbetskraftsinvandring/. Läst 3 januari 2010. 
  28. ^ ”Folkpartiet, integration”. http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/ImportantArea____20410.aspx. Läst 3 januari 2010. 
  29. ^ ”Kristdemokraterna, Integration”. http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Politikomraden/Integration.aspx. Läst 3 januari 2010. 
  30. ^ ”Invandring- och flyktingpolitik”. Arkiverad från originalet den 22 november 2009. http://www.webcitation.org/5lSvoA9kV. Läst 22 november 2009. ”Alla människor skall ha rätt att leva och bo var de vill. Vi vill därför på sikt införa en helt fri in - och utvandring ur Sverige och övriga Europa” 
  31. ^ ”Miljöpartiets partiprogram, Grön ideologi – ett krav på handling” (pdf). sid. 23,33,. http://www.mp.se/files/82000-82099/file_82014.pdf. ”Vi anser därför att uppehållstillstånd automatiskt bör ges efter tolv månader”  Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
  32. ^ Motion 2009/10:Ju384 Stockholmsprogrammet - av Bodil Ceballos m.fl. (mp)
  33. ^ Moderaterna (2009). Vårt handlingsprogram.
  34. ^ Socialdemokraterna (2008). Partiprogram för Socialdemokraterna. Antaget vid partikongressen 2001.
  35. ^ ”Sverigedemokraterna och invandringen”. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/invandring/. 
  36. ^ ”Sverigedemokraterna - Invandringspolitiskt program” (pdf). 17 maj 2007. http://www.sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-Invandringspolitiskt-program-2007.pdf. Läst 7 januari 2012. 
  37. ^ Vänsterpartiet (2008). Partiprogram. Reviderat av Vänsterpartiets 37:e kongress 2008.
  38. ^ http://www.uu.se/node1516?typ=pm&dokid=1441
  39. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/toleranta-svenskar-med-hoga-krav
  40. ^ http://www.dn.se/debatt/svenskarna-blir-alltmer-positiva-till-invandrare-1.1110166
  41. ^ ”Swedish trends 1986-2010”. SOM-institutet. http://www.som.gu.se/digitalAssets/1311/1311402_svenska-trender-1986-2009.pdf. 
  42. ^ ”Svenskar mer generösa mot invandare”. SOM-institutet. http://www.samfak.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter_detalj/svenskar-mer-generosa-mot-invandrare.cid816843. Läst 2010-07-28. 
  43. ^ ”Svenskarna blir alltmer positiva till invandrare”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/svenskarna-blir-alltmer-positiva-till-invandrare-1.1110166. Läst 2010-07-28. 
  44. ^ Allmänna valen 2006
  45. ^ SCB (2007). Allmänna valen 2006, Del 4 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. Statistiska centralbyrån. Sid. 257, Tabell 20. ISBN 978-91-618-1411-4
  46. ^ ”Majoritet anser att invandringen varit av godo”. Riksdag & Departement. http://www.rod.se/politikomraden/migration_och_integration/Majoritet-anser-att-invandringen-varit-av-godo/. Läst 2010-07-28.