Människoraser

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Globe icon
 Denna artikel anses inte skriven ur ett globalt perspektiv.
Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2012-12)

Människoras eller ras är begrepp som används om en större grupp människor, som uppvisar gemensamma ärftliga egenskaper, varigenom den skiljer sig från andra grupper.[1] Rasbegreppet vad gäller människor är dock starkt ifrågasatt, både på grund av hur det utnyttjats och att genetiska studier visar att det inte finns några raser bland dagens människor.[2][3][4]

Klassificering av människor i raser bygger på föreställningar om, att människor i olika populationer eller grupper har olika ärftliga biologiska faktorer och fenotypiska egenskaper.[5] Rasteorierna baseras på skilda faktorer som till exempel på individernas hudfärg eller egenskaper som hårkvalitet och ansiktsdrag. Klassificeringarna görs även utan biologiska grunder och korreleras då ofta med faktorer som ursprunglig geografisk härkomst, etnicitet, kultur, religionstillhörighet men också socioekonomisk status.

Antropologiskt råder konsensus att det inte finns människoraser, och man anser att försök till identifiering av rasskillnader mellan människor är en ovetenskaplig verksamhet.[6][7] En studie har dock visat att ungefär hälften antropologer vid tillfrågade universitetsfakulteter accepterar rasbegreppet inom arten Homo sapiens.[8] Sociologisk forskning har visat, att fördomsfyllda historiska föreställningar om existens av "raser" bland människor, kan få konsekvenser för individers liv genom såväl privilegier som exkludering och diskriminering.[9] "Ras" betraktas idag inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap som en social konstruktion där konstruktionen av "ras" sker genom en materiell process som kallas rasifiering. I västerländska samhällen finns rasregelsystem där skapandet av "ras", rasidentiteter och rasrelationer helt eller delvis skett genom en naturalistisk eller historicistisk modell, eller i kombination. Den första utgår ifrån rasbiologiska antaganden om högre och lägre stående raser medan den förra utgår ifrån kulturella och kulturrasistiska principer.[10][11][12]

Innehåll

Indelningsgrunder [redigera]

På 1800-talet klassificerades olika raser inom människoarten, däribland i Charles Darwins The Descent of Man, and Selection in Relation to Sex. Denna klassificering grundades på biologiska förhållanden, och det var vanligt att forskare i med hänvisning till Darwins teori tog hänsyn till geografiskt varierande skillnader som hudfärg, hårstruktur och kranieform.

En del av 1800-talsforskarna tog också med faktorer utan naturvetenskapliga grunder, såsom sociala förhållanden där exempelvis människor i 'arbetarklass' beskrevs som en enskild ras. Det finns inget entydigt sätt att göra detta, och försöken att indela människor på detta sätt har i modern tid alltid lett till att variablerna blivit så många att indelningen förlorat all praktisk betydelse.[13][14]

I Sverige och övriga Europa används ibland rasbegreppet akademiskt,[15] men är i många sammanhang ett oväsentligt ämne. När det finns behov av indelning i kategorier har begreppet ras ibland ersatts av med begrepp som etniska grupper eller etnisk härkomst, det vill säga skillnader i sociokulturellt ursprung. Ordet "etnisk" har getts kopplingar till de så kallade etniska rensningar vid motsättningar och krig i före detta Jugoslavien samt det nationalsocialistiska tyska Tredje Riket. Detta är den förhärskande inställningen i till exempel USA, där man numera talar om till exempel african americans (afroamerikaner) och native americans (ursprungsbefolkning).[16]

I USA utfärdade 1998 American Anthropological Association en officiell förklaring med innebörden att man anser att klart avgränsade biologiska raser inte existerar och att detta överensstämmer med ståndpunkten hos flertalet av samtidens vetenskapsmän inom antropologins område.[17]

Modern genetik har möjligheten att dela in mänskliga populationer efter genetiska egenskaper. Flertalet forskare har argumenterat för värdet i indelandet av mänskligheten i genetiskt distinkta grupperingar och för att begreppet ras är ett värdefullt sådant. Den kroatiske filosofen Neven Sesardić menade i sin artikel Race: a social destruction of a biological concept att indelningen av mänskligheten i raser är värdefull inom genetiken, antropologin och psykologin.[18] Även den brittiske genetikern Anthony Edwards har menat att mänskliga raser har en betydelse i genetisk bemärkelse.[19] I en amerikansk studie från 2005 så fick 3636 försökspersoner identifiera sig som tillhörande en av fyra raser (vit, afro-amerikansk, östasiatisk och latinamerikansk), varefter forskarna med genetiska metoder delade in försökspersonerna i genetiska kategorier. Studien visade att 99,86% av försökspersonerna hamnade i samma genetiska kategori som den ras de identifierat sig med.[20]

Meyers Konversations-Lexikon (1885–90).
Kaukasoider:
  Arier

Negroider:
  Negrer

Osäkert: 		Mongolider:

Rasbegreppets historia [redigera]

Användningen av rasbegreppet har varierat över tiden. Inte ens under den historiska rasbiologins epok (1850-1945) var vetenskapens företrädare och skilda anhängare ense om vilka raserna var. När till exempel nazisterna ställde den ”ariska rasen” mot den ”judiska rasen”, blandade man samman en språklig indelning (”indoariska” språk) med en religiös indelning (judisk religion) och såg även till så kallade "rasliga" yttre drag (den "biologiska rasen"). Samtliga av dessa spelade in hos nazisterna, när de gjorde sina bedömningar.[21]

Relaterat till husdjursavel är det äldsta kända svenska skriftliga källan som använder "ras", ibland även stavat "race", från 1765.[22] Om människor användes det i skrift på svenska första gången 1792. I en äldre, mer bildlig betydelse, med avseende på karaktärsdrag, familj eller samhällsgrupp användes det i skrift första gången 1668.[22] Exempelvis talas det om "tullsnokarnas ras", "förnämare race", "Adolf Fredriks ras" och på detta sätt användes ordet så sent som kring sekelskiftet 1900.[22] Ursprunget till begreppet är omstritt.[källa behövs]

Man har tidigare i akademiska kretsar[15] klassificerat olika grupper av Homo sapiens efter hudfärg,[ej i angiven källa] till exempel:

Det har vidare klassificerats olika undergrupper inom varje sådan "ras" eller folkgrupp förebärande etnicitet.

DNA-analyser visar att det inte finns skäl att använda begreppet ras om människor.[24] Det kan vara större skillnad i DNA mellan två slumpmässigt valda individer i en folkgrupp än mellan två individer i olika folkgrupper,[25]. Den största delen, 85 %, av den mänskliga genetiska variationen är mellan individer i samma grupp, ytterligare några procent av olikheterna vid jämförelser mellan individer inom olika grupper, medan genetiska skillnader mellan grupperna står för mindre än 10% av de konstaterade skillnaderna.[4][26]

Satoshi Horai vid Japans National Institute for Genetics visade dock 1990 att skillnader i DNA korrelerar[ifrågasatt uppgift] med den traditionella uppdelningen av mänskligheten i tre "raser" - negroider, kaukasoider och mongoloider - samt att det är större genetisk skillnad mellan negroider och mongoloider, än mellan kaukasoider och någon av de andra två grupperna.[27][specificera källa][ifrågasatt uppgift] 1997 bekräftade den japanska biologiprofessorn Masatoshi Nei vid Pennsylvania State University att "kluster av genetiska avstånd" sammanfaller med den traditionella uppdelningen av mänskligheten i tre "raser".[28]

I en studie a 23 typer av genetisk information visade professor Naruya Saitou vid Japans National Institute for Genetics 2002 att mänskligheten kan delas upp i fem grupper - negroider, kaukasoider, asiatiska mongoloider, amerindoider och australoider.[29] Saitou m.fl har dock sagt att en pan-mongoloid grupp skulle inkludera de tre sistnämnda av dessa grupper.[30] Detta beror enligt Satoshi Horai på att det finns två tydliga mongoloida grupper - en som tidigt avskiljde sig från den negroida gruppen och en som senare avskiljde sig från kaukasoida gruppen.[27]

Det har framförts av sociologer att fördomar om och föreställningar kring människoraser kan få konsekvenser för människors liv genom såväl privilegier som exkludering och diskriminering.[9]

Antiken [redigera]

Huxley`s rasindelning från 1870.
  1: Kapoider
  2: Negrer
  3: Negrito
  7: Polynesier
  8: Indianer
  9: Eskimåer

Redan de gamla egypterna gjorde försök att dela in människosläktet i raser. De utgick från fyra raser, egyptier, semiter, svarta och asiater.

Moseboken har en genealogisk indelning mellan olika folk, som härstammar från Noaks söner: semiter efter Sem, hamiter efter Ham och jafetiter efter Jafet.

Filosofer under antiken har varit intresserade av människans fysiska olikheter, bland andra Hippokrates, Aristoteles, Herodotos med flera.[31]

Naturvetenskapliga indelningar [redigera]

Linné använde begreppet varieteter och dessa hade enligt honom olika specifika fysiska egenskaper.

I Systema naturae från 1758 delade Carl von Linné in mänskligheten efter hudfärg och de fyra stora världsdelarna,

Americanus (röda), Europaeus (vita), Asiaticus (gula), Afer (svarta).

Linné lade till en varietet, som han kallade Monstrosus där mytologiska varelser ingick[32][31]

Johann Friedrich Blumenbach utvecklade Linnés indelning och lade till en femte ras efter de fyra första, den malajiska. Sedan indelade han mänskligheten i kaukasier (vita rasen), mongoler (gula rasen), etiopier (svarta rasen), amerikaner (röda rasen) och malajer (bruna rasen)[31]

Flera naturvetenskapliga forskare har genom tiderna redovisat olika teorier om hur mänskligheten kan kategoriseras, bland andra Huxley, Topinard, och Retzius med flera.[33]

Mänskligheten kom efterhand därför, av dessa män, att indelas i ännu fler olika undergrupper, som kaukasoider, negrider, mongolider, indianer, Stillahavsfolk, sydasiatiska ursprungsfolk och australider.

Då individer skiljer sig ytterst lite genetiskt från varandra och att den genetiska variationen finns till över 85% inom och inte mellan grupper, anses bland antropologiska vetenskapsmän att begrepp 'ras' inte är användbart för kategorisering vid vetenskapliga studier.[4][34] Däremot kan man i beskrivande syfte dela in människosläktet efter tre "geografiska" områden: den europeiska, den afrikanska och den asiatiska.

Raskategorier i Nya Spanien [redigera]

De español e indía produce mestizo (spanjor och indianska ger mestis).
De negro y española sale mulato (neger och spanjorska blir mulatt).
De negro y india sale lobo (neger och indianska blir zambo).

Det system med raskategorier - castas - som konstruerades i Nya Spanien var färdigutvecklat i slutet av 1600-talet. Så var det bara spanjorer och indianer som kunde erkännas som adliga. Raskategorierna var dock inte enbart baserade på börd, härstamning eller fysiskt utseende, utan även vederbörandes sociala och ekonomiska status vägdes in.[35]

  • Spanjorer var den första huvudrasen. Det var personer av spansk härstamning. Andra européer räknades också som spanjorer om de var katoliker och talade spanska. Många med en viss grad av indiansk härstamning räknades även hit.
    • Peninsulares var därvid de som var födda på Iberiska halvön. Alla dessa krävde i Nya Spanien att bli betraktade som hidalgos, dvs. som lågadliga. Trots detta kunde de tillhöra alla samhällsklasser.
    • Criollos (kreoler) var spanjorer födda i Nya Världen.
  • Indianer var den andra huvudrasen. De var lagligen betraktade som omyndiga och ställda under kungligt förmyndarskap.
  • Negrer var den tredje huvudrasen. Den betraktades som underordnad eftersom afrikansk börd var knuten till slaveriet. Alla negrer var dock inte slavar, utan det fanns även fria svarta människor i Nya Spanien. De kunde inte bli präster och deras vittnesmål inför domstol räknades av mindre värde. Fria negrer kunde dock tillhöra milisen.

För barn till föräldrar av olika raskategorier fanns i Nya Spanien en rikt utvecklad rasterminologi.

  • Mulattos eller Pardos var barn till en spansk förälder och en negerförälder. Om modern var slav, blev de också slavar.
    • Morisco (egentligen mor) var barn till en spansk förälder och en mulattförälder.
    • Albino (egentligen albino) var barn till en spansk förälder och en moriskoförälder.
  • Mestiser var barn till en spansk förälder och en indianförälder. Beteckningen var ursprungligen endast knuten till utomäkenskaplig börd, eftersom barn i lagliga äktenskap mellan spanjorer och indianer blev räknade som antingen spanjorer eller indianer beroende på i vilken kultur de uppfostrades.
    • Castizo (ursprungligen en term som motsvarade ordet endemisk) var barn till en spansk förälder och en mestisförälder. Barn till en spansk förälder och en castisförälder klassades ofta som spanjorer (kreoler).
    • Cholos (ursprungligen ett aztekiskt ord som betyder hund) eller Coyotes (prärievargar) var barn till en indiansk förälder och en castisförälder.
  • Sambos var barn till en indiansk förälder och en negerförälder.
    • Chinos (egentligen kinesisk) var barn till en indiansk förälder och en mulattförälder.
    • Lobos (vargar) var barn till en indiansk förälder och en chinoförälder. Denna term kunde även vara en synonym till sambo.

Unesco [redigera]

FN har löpande träffat ledande vetenskapsmän från olika forskningsområden, för att diskutera rasbegreppets relevans och för att utröna eventuella betydelsebärande skillnader mellan människor. 1950 samlade FN-organet Unesco en grupp socialvetenskapsmän, vilka utarbetade ett officiellt uttalande om rasbegreppet. I juni året därefter anordnades en konferens i Paris med ärftlighetsforskare och antroploger, som med det föregående uttalandet som grund författade ett nytt uttalande om begreppet ras. Ordet ansågs vara nödvändigt i vetenskapliga sammanhang, men det fastslogs även att det var svårt att dra någon egentlig gräns mellan olika raser.

Nya möten i FN skedde 1964 och 1967, vilka sammanfattas i Unescos skrift Four statesments on the race question (1969). Unesco gav en officiell deklaration 1978, Deklarationen om raser och rasistiska fördomar, där man står fast vid sitt tidigare uttalande och fastslår att alla individer och grupper har rätt att vara olika, att ingen forskning stöder att några raser är överlägsna eller underlägsna, och att ingen får diskrimineras på rasistisk grund. I denna deklaration ges även en officiell definition av rasism (artikel 2).

Chefen för Rasbiologiska institutet, Gunnar Dahlberg, och sociologen Joachim Israel gav i anslutning till Unescos konferenser ut Raser och folk för Svenska Unescorådet, där Dahlberg argumenterar mot rasistiska fördomar om rasblandningar, skillnader i intelligens, och olika ärftlighet.

Rashygien [redigera]

Huvudartikel: Rashygien

En gammal föreställning är att det är önskvärt med rasrenhet, något som visat sig kunna ha både positiva och negativa aspekter hos människor. När husdjursraser standardiseras, använder man inavel. Det innebär ökad sannolikhet för att vissa gener ska slå igenom, både negativa och positiva. Idén grundar sig i det genetiska självhushållet i äldre tiders lantbruk.[källa behövs] För att gardera sig mot riskabla slumpvariationer måste odlaren minska det genetiska urvalet. Djurraser och växtsorter renavlades. Så uppstod idén om värdet av ”den rena rasen” och ”det rena blodet”,[källa behövs] som senare överförts på det mänskliga samhället och så småningom gav upphov till rasbiologin.[källa behövs]

Förenta Staternas folkräkning 2000 [redigera]

Vid folkräkningen år 2000 gavs respondenterna tillfälle att välja mellan en eller flera rasliga kategorier för att ange sin rasliga identitet. Nästan sju miljoner amerikaner angav att de tillhörde två eller flera raser.

I denna folkräkning användes nedanstående definitioner. Beskrivningen är hämtade från det regelverk som styrde folkräknarna, men är översatta till svenska.[36] [nb 1]

  • White. En person som har sitt ursprung i någon av de ursprungliga folken i Europa, Mellanöstern eller Nordafrika. Den inkluderar människor som anger sin ras som "vit" eller betecknar den som "irländsk", "tysk", "italiensk", "libanesisk", "arabisk" eller "polsk".[36]
  • Black or African American. En person som har sitt ursprung i någon av de svarta rasgrupperna i Afrika. Den inkluderar människor som anger sin ras som "svart", "afro-amerikansk" eller "neger" eller betecknader den som "kenyansk", "nigeriansk" eller "haitisk".[36]
  • American Indian or Alaska Native. En person som har sitt ursprung i någon av de ursprungliga folken i Nord- och Sydamerika och som upprätthåller förbindelse med någon av indiannationerna eller något ursprungssamhälle.[36]
  • Asian. En person som har sitt ursprung i någon av de ursprungliga folken i Fjärran Östern, Sydostasien eller på den indiska subkontinenten, till exempel från Kambodja, Kina, Indien, Japan, Korea, Malaysia, Pakistan, Filippinerna, Thailand och Vietnam. Den omfattar även angivelser som Asian Indian och Other Asian.[36]
  • Native Hawaiian and Other Pacific Islander. En person som har sitt ursprung i någon av de ursprungliga folken på Hawaii, Guam, Samoa eller andra öar i Stilla havet. Den inkluderar människor som angivit sin ras som Native Hawaiian eller Other Pacific Islander.[36]
  • Some other race. Denna rasliga kategori inkluderar de som angivit andra svar än någon av de ovan uppräknade. Den inkluderar människor som angivit sin ras som multiracial, mixed, interracial eller en spansk/latinsk grupp som till exempel "mexikansk", "puertoricansk" eller "kubansk".[36]
  • Two or more races. Människor som kryssat för flera rasliga kategorier eller angivit flera olika skriftliga svar.[36]

Observera att Hispanic or Latino inte är en raslig grupp, utan i folkräkningen definieras som en person av kubansk, mexikansk, puertoricansk, syd- eller centralamerikansk eller annan spansk kultur eller ursprung oberoende av ras.[37] Vid folkräkningen år 2000 rapporterade 12,5 % av den amerikanska befolkningen en Hispanic or Latino etnicitet, medan 87,5 % rapporterade Not-Hispanic or Latino.[37]

Människoraser inom nyandlighet [redigera]

Inom nyandlighet, esoterik och teosofi, liksom i vissa äldre religionsskrifter, förekommer ofta begreppet ras, så kallade "rotraser", "underraser" etc, syftande på olika människogruppers härstamning från olika delar av Jorden och med ursprung i olika utomjordiska raser, dvs civilisationer i olika planetsystem i universum. Man menar då att olika folkgrupper kommit till Jorden i olika omgångar vid olika tidsepoker i planetens historia enligt en större kosmisk plan och att här dessutom tidigare har existerat många andra folkgrupper med ytterligare andra slags karaktäristika, kroppslängd, hudfärg, språk etc. Den typen av polygenesteorier saknar helt stöd i modern forskning om människans ursprung, även om fynd av nya människoarter, t.ex Homo floresiensis, fortsätter att åberopas av teosofer.[38] Inom nyandlighet och hos anhängare av kreationism förekommer uppgifter om till exempel skelett av "jättemänniskor" (jmf Bibeln Genesis 6:4) rapporterade från olika delar av världen genom den arkeologiska historien.[39][40][41]

Antroposofin, både i Rudolf Steiners egna skrifter och i mer sentida verk, innehåller en raslära av mer klassiskt snitt, med stereotypa egenskaper hos olika raser.[42]

Se även [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ White. A person having origins in any of the original peoples of Europe, the Middle East, or North Africa. It includes people who indicate their race as "White" or report entries such as Irish, German, Italian, Lebanese, Arab, Moroccan, or Caucasian. Black or African American. A person having origins in any of the Black racial groups of Africa. It includes people who indicate their race as "Black, African Am., or Negro"; or report entries such as African American, Kenyan, Nigerian, or Haitian. American Indian and Alaska Native. A person having origins in any of the original peoples of North and South America (including Central America) and who maintains tribal affiliation or community attachment. This category includes people who indicate their race as "American Indian or Alaska Native" or report entries such as Navajo, Blackfeet, Inupiat, Yup'ik, or Central American Indian groups or South American Indian groups. Asian. A person having origins in any of the original peoples of the Far East, Southeast Asia, or the Indian subcontinent including, for example, Cambodia, China, India, Japan, Korea, Malaysia, Pakistan, the Philippine Islands, Thailand, and Vietnam. It includes people who indicate their race as "Asian Indian," "Chinese," "Filipino," "Korean," "Japanese," "Vietnamese," and "Other Asian" or provide other detailed Asian responses. Native Hawaiian and Other Pacific Islander. A person having origins in any of the original peoples of Hawaii, Guam, Samoa, or other Pacific Islands. It includes people who indicate their race as "Native Hawaiian," "Guamanian or Chamorro," "Samoan," and "Other Pacific Islander" or provide other detailed Pacific Islander responses. Two or more races. People may have chosen to provide two or more races either by checking two or more race response check boxes, by providing multiple responses, or by some combination of check boxes and other responses. The concept of race is separate from the concept of Hispanic origin. Percentages for the various race categories add to 100 percent, and should not be combined with the percent Hispanic. Non-Hispanic White alone persons. Individuals who responded "No, not Spanish/Hispanic/Latino" and who reported "White" as their only entry in the race question. Tallies that show race categories for Hispanics and non-Hispanics separately are also available. .

Referenser [redigera]

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Race (classification of humans)

Notförteckning [redigera]

  1. ^ [Svenska Akademiens ordbok: Ras] SAOB spalt R324
  2. ^ ”Minorities, Race, and Genomics”. Human Genome Project. http://www.ornl.gov/sci/techresources/Human_Genome/elsi/minorities.shtml. Läst 30 november 2012. ”DNA studies do not indicate that separate classifiable subspecies (races) exist within modern humans.” 
  3. ^ Hannaford, I. (1996) Race. The History of an Idea in the West. Washington : The Woodrow Wilson Center Press.
  4. ^ [a b c] ”...om raser”. akademien anser 1/2000. Kungliga Vetenskapsakademien. 2000. http://web.archive.org/web/20060112075402/http://www.kva.se/KVA_Root/swe/academy/publications/academy/thinkrace.pdf. Läst 20120601. 
  5. ^ Nationalencyklopedin: ras
  6. ^ Keita, S O Y & Kittles R A (1997) The persistence of racial thinking and the myth of racial divergence. Am Anthropol 99:534–544
  7. ^ Templeton A.R. (1998) Human races: a genetic and evolutionary perspective. Am Anthropol 100:632–650
  8. ^ Lieberman & Hampton (2006) Race in biology and anthropology: A study of college texts and professors. Journal of Research in Science Teaching
  9. ^ [a b] SOU: Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering s. 95, 2005, ISBN 91-38-22353-8
  10. ^ de los Reyes & Kamali 2005
  11. ^ Molina 1997
  12. ^ Goldberg 2002
  13. ^ Calafell F. (2003) Classifying humans. Nat Genet 33:435–436
  14. ^ Hannaford, I. (1996) Race: the history of an idea in the West. Baltimore: Johns Hopkins University Press.
  15. ^ [a b] MeSH Tree Location(s) for Continental Population Groups Karolinska Institutet
  16. ^ Smedley A. (1999) Race in North America: origin and evolution of a worldview. 2nd ed. Westview Press, Boulder.
  17. ^ ”American Anthropological Association Statement on "Race"”. 1998-05-17. http://www.aaanet.org/stmts/racepp.htm. Läst 2011-10-17. 
  18. ^ Neven Sesardic (2010) Race: a social destruction of a biological concept. Biological Philosophy (2010) 25:143–162
  19. ^ A.W.F. Edwards (2003) Human genetic diversity: Lewontin’s fallacy. BioEssays 25:798–801
  20. ^ Risch & Tang (2005) Genetic Structure, Self-Identified Race/Ethnicity, and Confounding in Case-Control Association Studies. The American Society of Human Genetics, 76:268–275
  21. ^ Hitlers SS och Gestapo, Hohne, Heinz.
  22. ^ [a b c] Svenska Akademien (1956) Ras, SAOB, spalt: R324
  23. ^ [a b c d] MeSH Tree Location(s) for European Continental Ancestry Group Karolinska Institutet
  24. ^ Ulf Pettersson; Ny dna-teknik visar att det inte finns människoraser, DN (2009-04-12). Läst 2012-04-24.
  25. ^ Bertil Neij, Fascismen och Nazismen, 2001
  26. ^ Lewontin, R. C. (2005). Confusions About Human Races från Race and Genomics, Social Sciences Research Council. Läst 2 december 2011.
  27. ^ [a b] Satoshi Horai and Kenji Hayasaka. (1990). Intraspecific Nucleotide Sequence Differences in the Major Noncoding Region of Human Mitochondrial DNA. Am. J. Hum. Genet. 46:828-842
  28. ^ Nei, M. & Roychoudhury, A.K. (1997). The emergence and dispersal of Mongoloids. Indian Journal of Anthrop. Soc. 32:01-49.
  29. ^ 斎藤成也 Naruya, S. Kyushu Museum. 2002. February 2, 2007
  30. ^ Roberts, D.F., Fujiki, N. and Torizuka, N. (1992). Isolation, Migration and Health. 33rd Symposium Volume of the Society for Study of Human Biology.
  31. ^ [a b c] Människoraser i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1913)
  32. ^ Frågor och svar om Rasbiologi Forum för levande historia
  33. ^ Människoraser i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1913)
  34. ^ ”AAA statement on "race"”. http://www.aaanet.org/stmts/racepp.htm. Läst 2011-11-09. 
  35. ^ Texten och tabellen i detta avsnitt är hämtat från engelska wikipedia en:Casta. Läst 2010-05-29.
  36. ^ [a b c d e f g h] ”2000 Census of Population, Public Law 94-171 Redistricting Data File: Race”. U.S. Census Bureau. http://quickfacts.census.gov/qfd/meta/long_68178.htm. Läst 5 januari 2010. 
  37. ^ [a b] Grieco, Elizabeth M.; Cassidy, Rachel C. (2001-03). ”Overview of Race and Hispanic Origin: Census 2000 Brief” (PDF). U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/prod/2001pubs/cenbr01-1.pdf. 
  38. ^ In the Light of Theosophy, om människoraser mm
  39. ^ E.T.Babinski:Men over ten feet tall?
  40. ^ Om jättemännisko-fynd
  41. ^ The Bible-UFO connection, om skelettfynd
  42. ^ Hansson, Sven Ove (1988) Antroposofins raslära

Källförteckning [redigera]

Externa länkar [redigera]

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Människoraser&oldid=21615996"