Sveriges riksbank

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Riksbanken)
Hoppa till: navigering, sök
Sveriges Riksbank
Förkortning Riksbanken
Motto Hinc robur et securitas (sv. Härav styrka och säkerhet)
Grundad 1668
Typ Myndighet
Juridisk status Aktiv
Syfte/fokus Upprätthålla prisstabilitet och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende
Säte Riksbankshuset
Brunkebergstorg, Stockholm, Sverige
Riksbankschef Stefan Ingves
Vice riksbankschefer Kerstin af Jochnick
Karolina Ekholm
Martin Flodén
Per Jansson
Cecilia Skingsley
Moderorganisation Riksdagen
Webbplats http://www.riksbank.se
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Län
Landsting
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverige-portalen

Riksbanken är Sveriges centralbank med säte i Riksbankshuset, Stockholm och en av riksdagens myndigheter. Den grundlades redan 1668 under namnet Riksens Ständers Bank och är därmed världens äldsta centralbank. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken har även uppdraget att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Riksbankshusets fasad 2007.

Banken grundades då Stockholm Banco (även kallad "Palmstruchska banken") gick omkull år 1668 och köptes upp av Sveriges riksdag. Stockholm Banco var Sveriges äldsta bank, och den första europeiska banken som gav ut sedlar. Konkursen berodde på denna sedelutgivning (se Uttagsanstormning), och misstron efter grundaren Johan Palmstruchs bakslag fick till följd att det dröjde länge innan tillstånd gavs för ny sedelutgivning.

Riksbankens ställning som centralbank härrör från 1897 när den första "Riksbankslagen" antogs samtidigt med en lag som gav Riksbanken exklusiv rätt att trycka sedlar. Bakom beslutet låg upprepade krav på att de privata bankerna skulle upphöra med att utfärda sedlar då det ansågs att vinsterna från tryckandet av sedlar skulle tillfalla det allmänna. De första rikssedlarna började Riksbanken ge ut de första åren in på 1900-talet.

Den svenska valutan var till 1931 säkrad mot guld och papperssedlarna kunde bytas mot guldmynt. Enligt Sveriges grundlag var banken ända till 1975 skyldig att kunna byta sedlar mot guld. År 1931 infördes dock en särskild temporär lag som befriade banken från den skyldigheten. Denna temporära lag förnyades varje år till dess att den nya grundlagen ratificerades 1975. Då frigjordes banken från regeringen och blev en fristående organisation utan skyldighet att kunna byta sedlar mot guld.[1]

Nuvarande organisation[redigera | redigera wikitext]

Riksbanken är en myndighet under riksdagen. Riksbankens chef utses av riksbanksfullmäktige för fem eller sex år i taget. Chefen kallas enkelt för riksbankschef, men myndigheten leds av en direktion som består av sex ledamöter. Sveriges riksdag väljer elva ledamöter till riksbanksfullmäktige. Direktionen (som väljs av fullmäktige) ansvarar övergripande för banken, till exempel penningpolitik, finansiell stabilitet, marknadsoperationer och betalningsväsende. Direktionen har dessutom ansvaret för bankens administration och budget. Fullmäktige är främst till för att övervaka och kontrollera direktionens arbete, men också besluta om hur sedlar och mynt skall se ut. Sveriges Riksbank är en självständig riksbank vilket innebär att ingen annan myndighet får lägga sig i Riksbankens beslut när det gäller penningpolitik.[2] Detta är lagstadgat sedan den 1 januari 1999.

Riksbankens syfte[redigera | redigera wikitext]

Riksbankens syfte är att upprätthålla prisstabilitet och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Det är riksbanken som ger ut sedlar, mynt och fastställer referensräntor, till exempel reporäntan. Riksbanken fick 1904 ensamrätt att ge ut sedlar och mynt i Sverige.

Riksbankens tolkning av målet om ett fast penningvärde är att inflationen ska vara låg och stabil. Målet är satt till 2 %. Riksbankens främsta verktyg för att påverka inflationen är räntan men även deras möjlighet att ändra penningmängden. Riksbanksfullmäktige har givits en egen enhet för revision (REV) som granskar direktionsledamöternas tjänste-utövande.

Som medel att stabilisera den svenska valutan har Riksbanken en guld- och valutareserv. Den 30 april 2013 var värdet på guldreserven 38,5 miljarder kronor (omfattande 125,7 ton guld) och värdet på valutareserven (c:a 50% US Dollar) var 369,1 miljarder kronor.[3]

Efter att kronan släpptes fri, den 19 november 1992, förändrades riksbankens mål från att försvara kronans fasta växelkurs till att arbeta med ett inflationsmål, som sedan dess varit vägledande för penningpolitiken.

Byggnad[redigera | redigera wikitext]

I samband med ombyggnad och utvidgning av RiksdagshusetHelgeandsholmen åren 1971–1983 lämnade Riksbanken sina gamla lokaler där, eftersom dessa skulle bli en del av det utvidgade Riksdagshuset och ge plats åt den nybyggda plenisalen. 1976 hade en ny byggnad uppförts bakom Kulturhuset, med entré mot Brunkebergstorg. Byggnaden är ritad av arkitekt Peter Celsing och hans medarbetare Jan Henriksson. Den nya byggnaden är uppförd på samma tomt, fastigheten Skansen 20,[4] där tidigare byggnaden Brunkebergs hotell låg.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Vid 300-årsjubileet år 1968 instiftade Riksbanken ett pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Det delas sedan 1969 ut tillsammans med de riktiga nobelprisen. Se Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Riksbankens valspråk är Hinc robur et securitas (lat.) vilket på svenska betyder 'härav styrka och säkerhet'. Syftet med valspråket är att inge förtroende för de pengar Riksbanken tryckt; Riksbanken är den yttersta garanten för värdet på dessa pengar. Denna text fanns förr med på de svenska sedlarna. Idag återfinns Riksbankschefens signatur på alla sedlar.

Förste deputerad[redigera | redigera wikitext]

Riksbankschefer[redigera | redigera wikitext]

Vice riksbankschefer[redigera | redigera wikitext]

Riksbankens direktion består av sex personer, varav en riksbankschef och fem vice riksbankschefer.[5]

Nuvarande vice riksbankschefer[redigera | redigera wikitext]


Tidigare vice riksbankschefer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vanliga frågor från Sveriges Riksbank. Läst den 12 December 2006
  2. ^ Finansmakten Regeringsformen SFS1974:152 kap 9 13§
  3. ^ ”Guld- och valutareserven”. Riksbanken. 2013-06-05. http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Riksbankens-kapitalforvaltning/Guld--och-valutareserven/. Läst 2013-08-01. 
  4. ^ ”Stockholmskällan – vårt kulturarv på nätet”. Stockholmskällan. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=3&action=visaPlats&fritext=Handelsh%F6gskolan&mediaId=12911&placeId=fastighet:50545. Läst 21 oktober 2008. 
  5. ^ Sveriges Riksbank: Direktionens ledamöter från 1999 och framåt, läst 2012-02-19

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 59°19′54″N 18°03′56″Ö / 59.33167°N 18.06556°Ö / 59.33167; 18.06556