Joakim av Preussen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Prins Joachim 1910

Joakim av Preussen, (Joachim Franz Humbert) född 17 december 1890Berliner Schloss, död 18 juli 1920 i Potsdam på S:t Josef-sjukhuset. Prins Joakim var den sjätte och yngste son till kejsar Vilhelm II av Tyskland och dennes maka Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg.

Livsteckning[redigera | redigera wikitext]

Prins Joakim, liksom hans bröder, utbildades militärt i Plön och efter avslutade studier trädde han 1911 i tjänst vid das 1. Garderegiment zu Fuß. Han befordras till ryttmästare i början av första världskriget. Kort därefter förflyttades han till Kurhessische Husaren-Regiment där han i slaget vid de Masuriska sjöarna blev skottskadad i låret.

Under påskupproretIrland 1916 övervägde flera ledande republikaner att utse prins Joakim till kung i ett oberoende Irland, vilket dock aldrig förverkligades. [1] [2]

Joakim av Preussen gifte sig år 1916 med prinsessan Marie Auguste av Anhalt (1898-1983). Paret fick en son samma år som bröllopet, prins Karl Franz Joseph, döpt efter den då nyligen bortgångne österrikiske kejsar Franz Josef I. Äktenskapet blev dock olyckligt och paret gick skilda vägar 1919.

Prins Joakim flyttade då till Schweiz där han, bedrövad över den störtade monarkin och förmodligen även det misslyckade äktenskapet, utvecklade en depression. I Lugano hängav han sig åt spel, kanske för att dämpa depressionen. Ett misslyckat statskuppsförsök i mars 1920 grusade alla förhoppningar om monarkins återställande. Bedrövad begav sig prins Joakim till Nederländerna för att anförtro sig till sin mor. Men den före detta kejsarinnans hälsa var svag så prinsen ville inte besvära henne. I stället for han, på kronprins Wilhelms anbefallan, till Potsdam, för att där ägna sig åt familjens godsförvaltning. Prins Joakim begav sig till Potsdam men hade vid det här laget mist all livslust. Efter en fest den 17 juli 1920 begick prins Joakim självmord genom att skjuta sig med en armérevolver. Han hittades svårt skadad av sin bror prins August Wilhelm som omedelbart förde honom till det närliggande St. Josef-Krankenhaus. Prins Joakim avled dock av skadorna dagen därpå den 18 juli. Hans död sägs ha krossat hans mors hjärta. Hon dog ett halvår senare.

Antikentempel i Sanssouci-parken

Begravningen ägde rum i Friedenskirche i Potsdam, som däribland andra Rikspresidenten Paul von Hindenburg och general Erich Ludendorff deltog i. Sarkofagen med prins Joakim förvarades i kyrkans sakristia till 1931 då den överfördes till kejserliga begravningsplatsen Antikentempel i Sanssouci-parken.[3]

Barn[redigera | redigera wikitext]

Karl Franz Joseph Wilhelm Friedrich Eduard Paul, prins av Preussen, född 1916 i Potsdam, Berlin, död 1975 i Arica, Chile. Joakims son kom senare att bli farfar till en av tronpretendenterna av Ryssland - storfurst Georg Michailovitj (1981).

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilhelm I av Tyskland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Tyskland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Augusta av Sachsen-Weimar
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilhelm II av Tyskland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Viktoria av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Viktoria av Storbritannien
 
 
 
Joakim av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian av Holstein-Augustenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise Danneskjold-Samsøe
 
 
 
 
 
 
 
 
Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ernst av Hohenlohe-Langenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Adelheid av Hohenlohe-Langenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Feodora av Leiningen
 
 
 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Referred to on page 324 in 'Daisy, Princess of Pless' ed. Desmond Chapman-Huston, :Murray, London 1928, ASIN: B00086RUJU
  2. ^ "Desmond's Rising; Memoirs 1913 to Easter 1916" by Desmond FitzGerald; Liberties Press, Dublin 1968 and 2006; p.143
  3. ^ Huset Hohenzollerns officiella webbsida - Hämtad 2009-04-22